Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sambesi - Sambesispråken. Se Bantuspråken, sp. 879 - Sambhar - Sambiase - Sambladig, bot. Se Gamopetal - Samboer - Sambor - Sambordsplanka, skpsb. Se Bordläggning, skpsb. - Sambre - Sambruk, metal. Se Hyttbruk - Sambuca - Sambucaceæ, bot. Se Sambucus - Sambuca Zabut - Sambucineæ, bot. Se Sambucus - Sambucko - Sambucus - Samburhjorten, zool. Se Kronhjorten, sp. 20 - Sambyggare, bot. Se MonÏcia - Samdhi, språkv. Se Sandhi - Same - Sameganderätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rhodesia; från Loangwa flyter den åter inom
portugisiskt område ända till hafvet. De viktigaste
handelsstationerna vid floden ligga i det portugisiska
Mosambik och äro Zumbo, Tete och Sena. – S:s mynning
upptäcktes af Vasco da Gama; flodens lopp har
sedan undersökts af Livingstone (1851–59) samt af
portugiserna Serpa Pinto, Capeilo och Ivens (1878–79)
J. F. N.
Sambesispråken. Se Bantuspråken, sp. 879.
Sambhar [sā’mb-hā], en vid högt vattenstånd 235
kvkm. stor saltsjö i brittisk-indiska vasallstaterna
Jaipur och Jodhpur (Rajputana). Engelska
regeringen har sedan 1870 af dessa stater arrenderat
salttillverkningen (årligt utbyte omkr. 126,000 ton)
och har därpå stor nettovinst.
Sambiase (San Biase), stad i italienska
prov. Catanzaro (Kalabrien), vid järnvägen
Catanzaro–Santa Eufemia. 10,559 inv. i hela kommunen
(1911). Svafvelkällor; vin- och olivodling.
J. F. N.
Sambladig, bot. Se Gamopetal.
Samboer (äfven cabroer och griffioer),
afkomlingar af en neger och en mulatt. Jfr
Människoraser, sp. 273.
Sambor, stad i Galizien, belägen vid Dnjestr
och Dnjestrbanans bilinje Chyrow–Stryj samt vid
järnvägen från norra Ungern till Lemberg. 20,257
inv. (1910). Polskt gymnasium, polsk-rutenskt
lärarseminarium, bernhardinkloster. Kvarn- och
textilindustri. 1915 besattes S. af ryssarna, msn
återtogs 16 maj af österrikarna, som 18 maj äfven
stormade de ryska ställningarna n. om staden.
J. F. N. L. W:son M.
Sambordsplanka, skpsb. Se Bordläggning, skpsb.
Sambre [sã’br], biflod fr. v. till Meuse, i nordvästra
Frankrike och i Belgien, upprinner på Ardennerna, 220
m. ö. h., i dep. Aisne, passerar städerna Landrecies
och Maubeuge och inträder därefter i Belgien, där den
vid Namur mynnar ut i sin hufvudflod. Med en längd af
190 km. (hvaraf 85 km. i Frankrike) är den segelbar
under ett lopp af 148 km. Dess bifloder äro fr. h. i
Frankrike Petite och Grande Helpe, i Belgien Hante
och Heure, fr. v. Piéton och Orneau. En kanal af 71
km. längd, Sambrekanalen, går från Landrecies söderut
till Oise, sammanbindande Seines och Meuses områden.
(J. F. N.)
Sambruk, metall. Se Hyttbruk.
Sambuca, lat. (grek. sambyke), mus., en art trekantig
mindre harpa hos forntidens greker och romare; under
medeltiden ömsom benämning på psalterium, säckpipa
och basunartade blåsinstrument.
Sambucaceæ, bot. Se Sambucus.
Sambuca Zabut [-bōka tsābot], stad i italienska
prov. Girgenti, kretsen Sciacca, på Sicilien. 9,849
inv. i hela kommunen (1911). Handel med vin, olivolja
och mandel. I staden finns ett af sarasener byggdt,
efter emiren Zabut uppkalladt, numera förfallet
kastell. Staden tillhörde fordom den romerska släkten
Barberini.
(J. F. N.)
Sambucineæ, bot. Se Sambucus.
Sambucko, sjöv., ett arabiskt, mindre fartyg,
förekommande på östafrikanska och indiska kusterna.
R. N.*
Sambucus L., bot., ett till fam. Caprifoliaceas
hörande släkte af 20 träd, buskar och örter, som
äro spridda öfver nästan hela jordens tropiska
och tempererade trakter. Blommorna, som sitta i
rik-greniga ställningar, äro aktinomorfa, hjulformiga,
3-5-taliga, med extrorsa ståndare. Frukten är en
svart, röd eller gul bärlik stenfrukt. Bladen äro
motsatta, parbladiga, ofta försedda med stipler. I
Sverige förekomma 3, urspr, odlade, arter, nämligen
S. nigra, fläder (se d. o.), h y 11, S. ra-cemosa, dr
u f hy 11, och S. Ebulus, sommar-h y 11. Drufhyllen,
som allmänt odlas som prydnadsbuske, har gulgröna
blommor i äggformiga ställningar och vackra röda
frukter. Sommarhyllen är en giftig, flerårig ört
med hvitröda blommor i platta ställningar och
svarta frukter. Som prydnadsbuskar odlas ofta i
trädgårdarna former af fläder och drufhyll med brokiga
eller findelade blad eller med gula eller hvita
frukter. Sambucus och Viburnum sammanfattas stundom
till en egen fam. Sambucijiece 1. Sambucacecz. G. L-m.
Samburhjorten, zool. Se Kronhjorten, sp. 20.
Sambyggare, bot. Se M o n oe c i a.
Samdhi, språkv. Se Sandhi.
Sa7me (grek. 2d^r]), Homeros’ namn på Kefal-lenia
(se d. o.) och dess liknämnda stad.
Sameganderätt, jur., kallas det förhållande,
att eganderätt (se d. o.) till en och samma sak -
fastighet eller lösöre, äfven värdepapper - tillkommer
två eller flera personer samfälldt. Dessa delegare
anses då ha hvar sin ideella andel eller lott i
saken. Motsatsen är gemenskap under s a m-n a d
hand, där delegarna icke ha hvar sin särskilda lott
i hvarje gemensam sak, såsom vid egendomsgemenskap
(se d. o.; äfvensom B o, jur., O s k i f t bo och
S a m n a d hand), hvars föremål är en komplex af
rättigheter och skyldigheter. Från Sameganderätt
särskiljes också rättsförhållandet i fråga om bys
gemensamma egor (sa Allmänning). Slutligen talar man
ej om sam-eganderätt, då bolagsförhållande består
mellan delegarna (se Bolag).
Sameganderätten är i Sverige - men ej i de
öfriga nordiska länderna - särskildt reglerad i
lagstiftningen, genom Lagen om Sameganderätt 30
sept. 1904. Enligt denna lag skola delegarnas lotter
räknas för lika, där ej annat förhållande kan visas,
öfver sin lott får enhvar delegare fritt förfoga;
han eger öfverlåta den till annan eller, där fråga
är om fastighet, särskildt inteckna lotten. Däremot
kräfves regelrätt enhällighet mellan delegarna för
förfogande öfver den samfällda saken i dess helhet
eller för vidtagande af åtgärd i dess förvaltning. Kan
enhällighet ej uppnås, så får någon af delegarna
begära, att underrätten, där saken finnes, förordnar
god man (delegare eller annan) att förvalta saken till
delegarnas samfällda bästa och för hvarje år fördela
afkastningen dem emellan eller eventuellt debitera dem
förvaltningskostnaden, bådadera i förhållande till
lotternas storlek. Är den samfällda saken delbar,
t. ex. en last spannmål, så kan enhvar delegare
fordra densammas uppdelande och därmed få slut
på sam-eganderätten. Vanligen är emellertid så ej
förhållandet, och då tillåter lagen enhvar delegare
att hos underrätten begära förordnande, att saken
skall för gemensam räkning utbjudas å offentlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
