Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saltkälla - Saltkällan - Salt lake [så'lt lei'k]. Se Saltsjön - Salt lake city - Saltlera, geol., petrogr. Se Lera sp. 229 - Saltlicks [så'lt-liks], eng., saltträsk. Se Kentucky, sp. 1424 - Saltlånga, zool. Se Långa - Saltmetoden. Se Akvatinta-gravyr, sp. 450 - Saltmätare - Saltning - Salto - Salt och bröd - Saltolluokta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
salt, men tillika icke oväsentliga mängder
klorkalcium och klormagnesium. Äfven den
s. k. Sofiakällan vid Hälsan i Hälsingborg lämnar
saliniskt vatten, kommande från triaslagren i
en omkr. 84 m. djup borrbrunn. Vattnet i en genom
borrning 1893 upptäckt källa vid Kamlösa är alkaliskt
och upprinner från rät-liaslagren. Jfr Hälsan,
Hälsobrunn, Källa och Ramlösa. E. E.
Saltkällan, lastageplats i Foss socken, Tunge härad,
Göteborgs och Bohus län, belägen vid Gullmarsfjordens
nordöstligaste vik, Saltkällefjorden, 20 km. n. om
Uddevalla och 5 km. från Munkedals station vid
Bohusbanan. Med Lysekil finnes regelbunden
ångbåtsförbindelse. Den nära invid platsen
belägna herrgården med samma namn, med kvarts- och
fältspatgrufva, är en af de naturskönaste i Bohus
län. I början af 1676 byggdes på Karl XI:s befallning
en skans vid S.
Salt lake [så’lt lei’k]. Se Saltsjön.
Salt lake city [så’lt-lei’k si’ti] l. City of the Great Salt lake l.
Saltsjöstaden, hufvudstad i nordamerikanska staten Utah,
af mormonerna kallad Nya Jerusalem och Nya Zion,
vid västra foten af Wasatchbergen, 1,325 m. ö. h.,
3 km. från högra stranden af Jordanfloden, 20
km. s. ö. om Stora Saltsjön vid Union-Pacificbanan och
andra järnvägar. Areal 133 kvkm. 92,777 inv. (1910),
hvaraf i utlandet födda 19,095 (i Sverige 2,278;
infödda af svenska föräldrar 1,722). Staden har breda,
rätvinkliga, trädplanterade gator med elektriska
spårvägar. Nära dess midt ligger Temple Block med det
väldiga ellipsformiga tabernaklet, som rymmer 12,000
personer, det 1853-93 byggda templet (se fig. till
art. Mormoner), 57 m. långt och 30 m. bredt, med 6
spetsiga torn, af hvilka det högsta bär en förgylld
kopparstaty af ängeln Moroni, och Assembly hall för
3,000 personer. Bland andra byggnader märkas City
and county building, den stora teatern, operahuset
samt flera kristna kyrkor, bl. a. en romersk-katolsk
katedral. Af undervisningsanstalterna må nämnas
Utahs statsuniversitet (Deseret university), öppnadt
1850, men till 1869 endast en obetydlig skola,
The latter-day saints’ university (från 1887),
Hammond hall, Collegiate institute, S:t Mary’s
academy (katolsk) m. fl. Industrien omfattar
bl. a. stora slakterier, saltraffinaderier,
glashyttor, järngjuterier m. m., och i närheten
finnas stora smältverk, behandlande ortens guld-,
silfver-, koppar- och järnmalmer. 1909 funnos i
staden 245 industriella företag med 5,400 arb. och
ett tillverkningsvärde af 13,4 mill. doll. Den af
mormoner bildade Zion’s cooperative mercantile
institution drifver tillverkning af skor och kläder
samt idkar stor handel. - S. grundlades 1847. Numera
utgöra icke-mormoner (gentiles) majoritet i S.
J. F. N.
Saltlera, geol., petrogr. Se Lera, sp. 229.
Saltlicks [så’lt-liks], eng., saltträsk. Se Kentucky,
sp. 1424.
Saltlånga, zool. Se Långa.
Saltmetoden. Se Akvatinta-gravyr, sp. 450.
Saltmätare voro af städernas styrelser för reglerande
af salthandeln och uppbärande af därmed förenade
afgifter anställda edsvurna betjänte; i Sverige
sköttes dessa uppgifter vanligen af de allmänna
stadsmätarna (se d. o.). Stockholms
burspråk för 1476 inskärper hos borgarna, att allt
salt, som i staden köpes, in- eller utföres, skall
mätas, eljest vore godset förbrutet. 1618–34 finnas
saltmätare upptagna i Stockholms ämbetsbok. För hvarje
tunna salt, som mättes, fingo de uppbära i ersättning
1 fyrk smt af såväl köpare som säljare. Senare
sammanslogos de med spannmålsmätare och organiserades
under midten af 1600-talet som skrå under en ålderman,
två bisittare och en mätarskrifvare. För dettas
medlemmar utfärdade Handelskollegium instruktion 19
(ej 29) okt. 1686. Deras härbärge var Skärgårdsgatan
15. Saltmätargränden och Saltmätargatan i Stockholm
ha fått sina namn efter husegande saltmätare.
I. Sn.
Saltning kallas sättet att genom tillsats af salt,
i regel koksalt, bevara produkter från djur- och
ibland också från växtriket för förruttnelse. Mest
är det matvaror, särskildt kött och fisk, som genom
saltning konserveras. Redan egypterna kände metoden
att salta kött, och hos i romarna funnos personer
(salsamentarii), hvilka yrkesmässigt beredde och
försålde salt kött och fisk. Holländarna bedrefvo
sillsaltning åtminstone sedan 1100-talet. Beukelsz
(se denne) nämnes som uppfinnare af en förbättrad
sillsaltningsmetod. Koksalt har nästan inga
bakteriedödande egenskaper. Dess konserverande verkan
beror därpå, att det i starkare koncentration hämmar
bakterieutvecklingen. Först när materialet håller
så mycket salt, som det kan lösa, 20–30 proc., är
bakterieutveckling i den saltade varan någorlunda
säkert utesluten. Saltets utvecklingshämmande
verkan är emellertid olika kraftig på olika
bakterier. Starkast påverkas stafbakterier,
särskildt de ägghvitan intensivt sönderdelande
förruttnelsebakterierna. En salthalt af 10–12
proc. hindrar fullständigt dessas utveckling. Detta
förhållande har praktisk betydelse, alldenstund hård
saltning minskar ett födoämnes näringsvärde. Genom
afpassande af saltmängden så, att förruttnelse är
utesluten, men bakterieutvecklingen ej fullständigt
hämmad, beredas vissa specifika fiskkonserver,
såsom matjeshäring, surströmming o. d. Sönderdelning
af ägghvita genom köttets och fiskens egna enzym
(autolys) synes åtminstone genom lindrigare saltning
icke upphäfvas. A. P-n.
Salto, port., vattenfall. - S., departement. Se Salto
oriental. -. S. das Sette Quedas. Se Paraná 1. - S. de
Honda. Se Honda 1. - Salto grande. Se Rio grande do
Belmonte. - S. grande de la Guaira. Se Paraná 1. -
Saltos de Apipé, S. de Aregua. Se Paraná 1.
Salt och bröd hade i forntiden som oundgängliga
näringsmedel en viss religiös betydelse. Såväl
hos greker och romare som hos de semitiska folken
offrades salt och bröd åt gudarna, och då förbund
personer emellan ofta ingingos vid dylika tillfällen,
blef utdelandet af salt och bröd, med särskildt
afseende fäst vid det förras bevarande beskaffenhet,
en symbol af gästvänskap, tillgifvenhet och
trohet. Den ortodoxa kyrkan fordrar, att det finnes
salt i nattvardsbrödet. Seden att åt gäster bjuda
salt och bröd finnes ännu i Ryssland och Orienten.
(J. C.)
Saltoluokta [-loåk-], vik på södra sidan af Stora
Lule träsk. Där har Svenska turistföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
