Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint John [si'ndJen], gammal engelsk adelsätt - Saint John [si'ndJen], gammal engelsk skriftställarsläkt - Saint John's - Saint Johnsbury - Saint Joseph - Saint-Josse-ten-Noode - Saint-Julien - Saint-Junien - Saint Kitts [sent kii'ts], ö. Se Christopher, Saint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
391
Saint John-Saint-Junien
392
tion upon parties) och sitt starka framhäfvande
af den personliga konungamakten i "The idea
of a patriot king" förebådade han på visst sätt
Disraelis torydemokratiska åskådning. Själf var han
som människa och politiker genomgående omoralisk;
han tvekade lika litet att, ehuru fritänkare och
libertin, gå högkyrklighetens ärenden som att för
personliga och partisyften offra rikets intressen
utåt. Sin största berömmelse har han fått som politisk
vältalare, och ett oratoriskt drag genomgår äfven
alla hans skrifter. - S:s Collected works utgåfvos
1754 i 5 bd af Mallet (ny uppl. i 8 bd 1809),
hans Correspondence af G. Parke 1798. - Litt.:
C. de Rémusat, "L’Angleterre au 18:me siécle",
I (1856), Th. Macknight, "The life of Henry S:t
John, viscount Bolingbroke" (1863), v. Noorden,
"Lord Bolingbroke" (i "Hist.taschenbuch",1882),
M. Brosch, "Lord Bolingbroke und die whigs und
tories seiner zeit" (1883), J. Churton Collins,
"Bolingbroke, an historical study" (1886), A. Hassal,
"Life of viscount Bolingbroke" (1889), och W. Sichel,
"Bolingbroke and his times" (2 bd, 1901-02).
1-2. V. S-g.
Saint John [si’ndjon], engelsk
skriftställarsläkt. 1. James Augustus S.,
skriftställare och forskningsresande, f. 1801 i Wales,
d. 1875 i London, företog under större delen af sitt
lif vidsträckta resor, bl. a. till Grekland, Egypten
och Nubien. Sedan 1850-talet var han flitig politisk
ledarförfattare i "Daily telegraph". S. publicerade
en mängd resebeskrifningar, historiska skrifter och
noveller; bland hans skrifter märkas The hellenes,
or manners and customs of ancient Greece (3 bd, 1842),
Isis, an egyptian pilgrimage (2 bd, 1853) och Life of
sir Walter Raleigh (2 bd, 1868). - Fyra af S:s söner
gjorde sig äfven bemärkta genom vidsträckta resor och
flitigt författarskap. Percy Bolingbroke S., f. 1821,
d. 1889, utgaf bl. a. romanen The trapperns Iride
(1845) och en skildring af Krimkriget (The book of
the war, 1854-55). Bay l e S., f. 1822, d. 1869,
utforskade Siwaoasen i Egypten och skildrade sina
egyptiska resor i Adventures in the li-lyan desert
(1849) och Views in the oasis of Si-loah (1850). Om
Spenser S. se nedan S. 2. Horace Roscoe S., f. 1832,
d. 1888, skref bl. a. History of the british conquests
in India (1852) samt var politisk medarbetare i
"Daily telegraph". Den yngste af S:s söner, V a ne
Ireton Shaftesbury S., f. 1839, d. 1911, gjorde
sig ett namn som författare af ungdomsböcker. -
2. Sir Spenser Buckingham S., son till S. l,
diplomat och författare, f. 22 dec. 1825 i London,
d. 2 jan. 1910 i Camberley (Surrey), studerade som
yngling malajiska språk och blef privatsekreterare åt
den engelskfödde rajan af Sarawak, sir James Brooke,
då denne 1848 utnämndes till brittisk guvernör
öfver ön Labuan. S. företog i Brookes sällskap
äfventyrs-rika färder i Malajiska arkipelagen,
som han skildrade i Life in the forests of the
far east (2:a uppl. 1863). Han blef 1856 brittisk
generalkonsul i Brunei samt 1863 generalkonsul och
1872 ministerresident i Haiti, af hvilket samhälle
han gett en skoningslöst verklighetstrogen skildring
i Hayti or the black repuUic (1884). 1874-83 var
S. ministerresident i Peru och räddade genom sitt
energiska ingripande hufvudstaden Lima från
att stormas af chilenska trupper under kriget
1881. S. å. erhöll han knightvärdighet. S. var
1884-93 envoyé i Mexico samt juli 1893-jan. 1896
envoyé i Stockholm, hvarefter han afgick med
pension. Bland S:s skrifter märkas ytterligare
två värdefulla biografier öfver Brooke (Life of
sir James Brooke, rajah of Saråwak, 1879, och
Brooke, 1899) samt de på minnen från Borneo byggda
romantiserade äventyrsskildringarna Adventures of a
nåväl officer (1905) och Earlier adventures (1906).
1-2. v. s-g.
Saint John’s [sənt dʃå’nṡ]. 1. Hufvudstad på
brittiska ön Newfoundland, på öns östra kust. 32,292
inv. (1911). S. har en utmärkt, af fästningsverk
skyddad hamn, en anglikansk och en katolsk katedral,
kloster med college, etnologiskt och geologiskt
museum, hospital och flera skolor. Med undantag af
en del offentliga byggnader är det byggdt af trä och
liknar en fiskarby. Fiske och handel med stockfisk,
tran och pälsverk äro hufvudnäringar. – 2. Flod i
nordamerikanska staten Florida, upprinner i denna
stats sydliga del, flyter i nordlig riktning genom
ett tropiskt landskap och faller ut i Atlantiska
oceanen nedanför Jacksonville. Längd 650 km. S. har på
senare tiden blifvit en besökt turistled. Ångbåtar
gå dagligen från Jacksonville upp till Sanford
vid sjön Monroe (327 km.), och ännu högre upp gå
ångslupar. Äfven på dess 450 km. långa biflod
Ocklawaha gå ångbåtar omkr. 320 km.; vid densamma
ligger Silver springs, med underbart klart vatten,
måhända den af Ponce de Leon sökta "ungdomskällan".
1–2. (J. F. N.)
Saint Johnsbury [sent djå^sbori],
stad i nordamerikanska staten Vermont vid
Passumpsicfloden. 8,098 inv. (1900). Konstsamling,
akademi, bibliotek, beröaid tillverkning
af vagnar (Fairbanks scales works}.
J. F. N.
Saint John’s wood [sont djå’ns wu’d], stadsdel i
London, n. v. om Regent’s park (se kartan till London)
med många villor och trädgårdar. J.F.N.
Saint Joseph [sont dj£u’sif]. 1. Stad i
nordamerikanska staten Missouri, på Missouriflodens
vänstra strand, 912 km. ofvanför S:t Louis. 77,403
inv. (1910). Staden, som är föreningspunkt för
en mängd järnvägslinjer, eger järngjuterier,
svinslakterier, kvarnar, sockerbruk samt fabriker
för tillverkning af yllevaror, vagnar, möbler och
skodon. S. har en mängd offentliga byggnader. Det
anlades 1843 af fransmannen Kobidoux och upptogs som
stad i unionen 1857. - 2. Stad i nordamerikanska
staten Michigan vid S:t Josephsflo-dens utlopp i
Michigansjön. 5,155 inv. (1900). Lifliga förbindelser
med Chicago. Ett amerikanskt Gretna Green.
1-2. J. F. N.
Saint-Josse-ten-Noode [sajåsstänåd], östlig
förstad till Bruxelles. 32,474 inv. (1912). Rit-
och musikskolor, tillverkning af kemikalier,
spetsar m m., handelsträdgårdar. Stort
hittebarnshus (från 1500-talet).
(J. F. N.)
Saint-Julien [säjylia7], by i franska dep. Gironde
i landskapet Médoc, vid floden Gironde, berömd för
sitt röda vin (se Bordeauxviner).
Saint-Junien [säjyniä7], stad i franska
dep. Haute-Vienne (Marche), vid floden Vienne. 8,493
inv. (1911; som kommun 11,379). Garfverier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
