Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sahlgrenska sjukhuset - Sahlin, Värmlandssläkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obduktionsrum och begrafningskapell, samt byggnad
för desinfektion af flytande orenlighet från
sjukhuset). De allmänna sjukpaviljongerna, som
alla äro lika anordnade, bestå hvar och en af
ett s. k. hufvud, den del, som ligger närmast
intill sammanbindningsgången, innehållande en
del mindre lägenheter, såsom enskilda sjukrum,
badrum, sköterskerum, klosettrum m. m., och den
öfriga delen, innehållande i två våningar de stora
allmänna sjuksalarna (26 m. långa och 8,91 m. breda,
med 7 försalar på hvardera sidan). Vid slutet af
hvarje sjuksal kommer man in i ett dagrum, som
genom en i sin öfre del af glas bestående vägg är
afskild från sjuksalen. Utanför dagrummet på nedre
bottnen befinner sig en större veranda, och medelst
en trappa kommer man från denna ned till de mellan
paviljongerna belägna planteringarna. – Hela anstalten
är försedd med elektrisk belysning. Vatten erhålles
från stadens vattenledningsverk. Klosetterna utgöras
af vattenklosetter. Uppvärmningen af lokalerna sker
medelst ånga. Sängantalet är f. n. 517, men såväl
administrations- som ekonomihus med nödiga maskinerier
äro tilltagna i den skala, att de äro tillräckliga för
en utvidgning till 600 sängar. – Enligt sjukhusets
första reglemente af 1789 skulle anstalten utgöra
såväl en läroanstalt som en välgörenhetsinrättning,
alldenstund "unge medici, kirurger och barnmorskor
där skulle hafva fritt tillträde" och tillfälle till
undervisning. Den förra uppgiften har dock alltid
föga beaktats. Sjukhuset fick nya reglementen 1855,
1867 och 1875. Det i sammanhang med beslutet om
uppförande af det nuv. sjukhuset uppgjorda förslaget
till nytt reglemente fastställdes af K. M:t 21 april
1899. Sjukhuset är deladt på två hufvudafdelningar,
den medicinska och den kirurgiska, hvarjämte
finnas tre specialafdelningar, nämligen en för
ögonsjukdomar, en för öron-, näs-och halssjukdomar
samt en tuberkulosafdelning. Förvaltningen handhas
af en styrelse, bestående af den af öfverläkarna,
som af styrelsen förordnats till direktör vid
sjukhuset, samt af åtta af stadsfullmäktige utsedda
personer. Medicinalstaten består af 2 öfverläkare,
2 andre läkare och 4 amanuenser samt dessutom 3
läkare vid specialafdelningarna, en patologisk
anatom och en läkare å röntgenafdelningen.
Öfverläkartjänsterna tillsättas för en tid af fem
år i sänder af Medicinalstyrelsen efter förslag af
Uppsala medicinska fakultet. Andre läkare antagas för
högst fem år af styrelsen på förslag af vederbörande
öfverläkare, sedan Medicinalstyrelsen yttrat sig
öfver de sökandes kompetens. Amanuenser antagas för
ett år af styrelsen, efter inhämtande af vederbörande
öfverläkares yttrande. 1914 intogos på sjukhuset 5,294
pers., hvaraf ung. hälften vårdades å den kirurgiska
afdelningen, de öfriga å den medicinska afdelningen
och å specialaf delningarna. Totalsumman af samma
års utgifter, hvilka bestredos af donationsräntor,
anslag af staden och sjukafgifter, belöpte sig
till något öfver 500,000 kr. Dagafgifterna växla
mellan 1 kr. per dag för vård å allmän sal till 6
kr. för enskilda patienter från främmande kommun. Se
R. A. Wawrinsky, "Sveriges lasarettsväsende förr och
nu" (1906).
R. W.
Sahlin, Värmlandssläkt, hvars äldste
kände stamfader är bergsfogden i Värmland Anders Salin
(d. 1698). Dennes efterkommande voro i flera
generationer bruksegare i Värmland.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
