Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 321-322 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sadling - Sado - Sadoleto [-dåletå], Jacopo - Sadolin (latinisering af "sadelmakare"), Jörgen, Jensen - Sadonsk, stad. Se Zadonsk - Sadowa - Sadowa-Wisznia - Sádr-i-a'zam - Sadyk pascha. Se Czajkowski, M - Sæculum - Sæhlie, A. Se Sählie - Særimner, isl. Se Särimner - Sæmund. Se Sämund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sadeltryck). Sadlingen verkställes i följande
ordning. Först pålägges hästfilten (om sådan användes
vid ridning), väl hopviken till lagom storlek,
eller vojlocken (se d. o.), hvarefter sadeln (se
d. o.) med sina remtyg upplagda fattas af högra
handen i främre och af vänstra handen i bakre
sadelhvalfvet och upplyftes så högt öfver filten
(vojlocken), att denna icke rubbas, samt lägges
från höger sida midt på hästens rygg och ej längre
fram, än att bogbladet blir fullkomligt fritt äfven
under hästens rörelser. Lägges sadeln längre fram,
belastas hästens framdel för mycket och bogarnas fria
rörelser hindras; lägges den åter längre tillbaka,
anstränges hästens bakdel för mycket.
Sedan filten (vojlocken) blifvit eftersedd på
högra sidan och sadelgjorden nedlagd, går man
öfver till hästens vänstra sida för att fullborda
sadlingen. Filten (vojlocken) skall ligga något
utanför sadeln både fram och bak och skall vara väl
uppdragen i hvalfvet, så att den ej stramar öfver
ryggraden. lakttages ej denna senare föreskrift,
kan hästen lätt bli tryckt. Sadelgjorden trädes genom
öglan på förbygeln (om sådan användes) och åtdrages
lindrigt af högra handen, som håller i stroppen,
under det att vänstra handen med tummen på söljans
tagg sköter gjorden. Främre stroppen åtdrages före den
bakre. Förbygeln hopspännes och afpassas så, att en
tvärhand kan resas under densamma. Hästen vändes därpå
och betslas (se Betsel). Afbetsling och afsadling
sker i motsatt ordning till hvad här blifvit sagdt.
B. C-m.

Riktigt sadlad häst.

Sado. 1. Flod. Se Sadao. – 2. ö i Japanska hafvet,
50 km. v. om Hondo, hörande till ken (länet)
Niigatta, 872 kvkm. 112,738 inv. (1898). Viktiga
guld- och silfverbergverk. Hufvudort
Aikava på västkusten, med omkr. 12,000 inv.
2. J. F. N.

Sadoleto [-dålétå], Jacopo, kardinal, f. 1477 i
Modena, d. 1547. var en humanistisk präst, som genom
"sacco di Roma" 1527 drefs att med allvar egna sig
åt religiös-kyrkliga angelägenheter.
Under påfven Paul III tillhörde han det
humanistiskkatolska reformpartiet, men ådrog
sig misstankar genom sin kritik af kyrkliga
missförhållanden. Han visade sig emellertid som
katolska kyrkans kanske främste samtida apologet genom
sin skrifvelse till Genève 1539, hvilken besvarades
af Calvin och medverkade till dennes återkallande
till Genève. Efter jesuitordens framträdande trädde
S. mera i skuggan, men medverkade att förbereda
Tridentkonsiliet. Se S. Ritter, "Un umanista teologo"
(1912).
Hj. H-t.

Sadolin (latinisering af "sadelmakare"), Jörgen
Jensen, dansk biskop, f. omkr. 1500 i Viborg, d. 1559,
hade sannolikt studerat i Tyskland och där slutit sig
till reformationen, innan han 1526 med Fredrik I:s
samtycke upprättade en evangelisk-luthersk prästskola
i sin födelsestad. 1529 blef han prästvigd af sin
blifvande svåger Hans Tausen och af borgerskapet vald
till kyrkoherde. På herredagen i Köpenhamn 1530 var
han en af reformationens yppersta förkämpar, och han
författade en märklig skildring af förhandlingarna
därvid (tr. 1530). 1532 blef han den katolske biskopen
på Fyn Knud Gyldenstjernes medhjälpare, öfversatte
Luthers lilla katekes och framlade den för prästerna
i biskopens namn, öfversatte 1533 Augustana och
främjade i hög grad den evangelisk-lutherska lärans
spridning. 1536 blef han kyrkoherde i Köpenhamn och
1537 den förste lutherske superintendenten i Fyns
stift, där han sansadt och måttfullt genomförde
reformationen. – Sonen Hans S., f. omkr. 1530,
d. omkr. 1600, studerade i Wittenberg samt blef
1556 präst och 1561 prost på Lolland, men afsattes
1576 för otuktigt lefverne och satt i fängelse till
1580. Han var förträfflig latinsk skald, författade
gudliga och didaktiska dikter samt episka sånger och
utnämndes 1570 till poëta laureatus. – Se H. Rördam,
"J. J. S." (1866).
E. Ebg.

Sadonsk, stad. Se Zadonsk.

Sadowa, by i närheten af bömiska staden Königgrätz,
är bekant genom den väldiga strid, som där 3 juli
1866 utkämpades mellan preussare och österrikare. Se
Königgrätz.

Sadowa-Wisznia [sadåva-vi’schnia], stad i österrikiska
kronlandet Galizien, vid floden Wisznia, ett
högertillflöde till San, och vid järnvägen
Krakau-Lemberg. 4,735 inv. (1900). Oljekällor.
J. F. N.

Sádr-i-a’zam (arab.-turk., "den förnämsta
hedersplatsen"), officiell titel för den
turkiska regeringens främste man. Ordet
återges hos oss med storvesir.
H. A.*

Sadyk pascha. Se Czajkowski, M.

Saeculum, lat., århundrade, sekel; i kanoniska rätten
"världen" och det borgerliga lifvet i motsats
till kyrkan och hvad därmed har sammanhang. –
Saeculum obscurum ("det mörka århundradet"),
vedertagen beteckning för det århundrade af
allmänt religiöst och kulturellt förfall, som
inbröt med frankiska rikets upplösning, påfven
Johan VIII:s död och den karolingiska teologiska
blomstringens slut på 880-talet. Jfr Påfve, sp. 686.
Hj. H-t.

Saehlie, A. Se Sählie.

Saehrimner, isl. Se Särimner.

Saemund. Se Sämund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>