Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessutom finnas tekniska högskolan i Dresden,
konstakademien där, handelshögskolan i Leipzig,
ingenjörskolan i Zwickau, statens tekniska
läroanstalt i Chemnitz, tekniska skolor af högre
och lägre slag i flera städer, bergsakademien i
Freiberg, skogsinstitutet i Tharandt, skeppsskolor,
landtbruksskolor, trädgårdsskolor, handelsskolor
etc. I Dresden finnes en vetenskapsakademi (inrättad
1846).
Statsförfattning och förvaltning. S:s ännu
gällande författning utfärdades 4 sept. 1831,
men har sedan ändrats flera gånger, senast
1909. S. är ett konungarike, hvars krona är
ärftlig på manssidan efter lineal agnatisk
följd. Som medlem af Tyska riket eger det 4 röster
i förbundsrådet och sänder 23 representanter till
tyska riksdagen. Landsrepresentationen (die
ständerversammlung) är delad på två kamrar. Den första
(f. n. 47 medlemmar) består af 34 på lifstid utsedda
led. (2 kungliga prinsar, 3 egare af mediatiserade
gods, 2 representanter för familjen Schönburg, 12
ombud för adliga godsegare, 10 godsegare utnämnda af
konungen och 5 andra personer utnämnda af konungen)
och 13 representanter, som sitta i kammaren på grund
af sitt ämbete (1 för universitetet i Leipzig, 4
kyrkliga funktionärer och ombud för 8 städer). Andra
kammaren består af 91 medlemmar, af hvilka 43 äro
valda af stads- och 48 af landtvalkretsar för 6
år. För valbarhet fordras 30 års ålder och att
betala direkt skatt till staten, för valrätt att
vara minst 25 år och att betala sådan skatt. Hvarje
väljare har rätt till en röst, men kan erhålla en,
två eller tre röster ytterligare, om han fyller vissa
villkor med afseende på högre inkomst, värde af egande
jordfastighet, vetenskaplig utbildning, vetenskapligt
eller konstnärligt yrke eller ålder (hvarje väljare
öfver 50 år får en tilläggsröst). Bägge kamrarnas
medlemmar, utom de ärftliga och exofficioledamöterna,
ha 12 marks dagtraktamente. Kamrarna ha samma
rättigheter och sammanträda en gång hvartannat
år. – Statsförvaltningen ledes af sex ministerier
(justitie-, finans-, inrikes-, krigs-, kultus- och
undervisnings- samt utrikesministeriet), hvilkas
chefer bilda "das Gesammtministerium", den högsta
kollegiala myndigheten. I administrativt hänseende
indelas S. i 5 kreishauptmannschaften (Dresden,
Leipzig, Chemnitz, Bautzen och Zwickau), som
delas i 27 amtshauptmannschaften l. bezirke. De
tre största städerna ingå icke i något "bezirk",
utan äro själfständiga förvaltningsområden. S. har
en oberlandesgericht i Dresden, 7 landgerichte
och 108 amtsgerichte. Högsta myndighet inom den
evangelisk-lutherska landskyrkan utöfvar ett
landskonsistorium i Dresden, hvarjämte finnes
en kyrklig representation (synoden), bestående
af 40 lekmän och 33 andlige. Den reformerta
kyrkan har två konsistorier (i Dresden och
Leipzig), den katolska ett katolskt konsistorium i
Dresden. Rikets hufvudstad är Dresden. Den ordinarie
statsbudgeten för finansperioden 1914–15 balanserar
på 492,5 mill. mark; den e. o. på 75,3 mill. Bland
inkomsterna härröra 312,4 mill. från domänerna och
andra statens tillhörigheter och 105,1 mill. från
direkta och indirekta skatter. Af utgifterna utgjorde
omkostnaderna för kult och offentlig undervisning 40,5
mill. Matrikularbidraget till Tyska riket steg till 4 mill. mark.
– Statsskulden utgjorde 1 jan. 1915 876,19 mill. mark.
Riksvapnet består af en två gånger klufven och tre
gånger delad sköld, hvars sköldfot ytterligare är
en gång klufven. Hjärtskölden, som upptar 5:e och
8:e fälten, har 10 tvärbjälkar, omväxlande svarta
och gyllene, samt är belagd med den sachsiska
gröna rutkransen (se d. o. med fig.) och krönt med
hertigdömet S:s krona. I de öfriga 12 fälten äro
konungarikets 12 landskaps vapen och på skölden fem
tornerhjälmar. Nationalfärgerna äro hvitt och
grönt. Om S:s ordnar se Ordnar, sp. 837.
Litt. Zemmrich, "Landeskunde des königreichs S." (i
"Sammlung Göschen").
J. F. N.
Försvarsväsendet. Vid Nordtyska förbundets
bildande 1867 ingick sachsiska armén i förbundets
armé och ombildades i öfverensstämmelse med den
preussiska. Sachsiska armén kom därvid att utgöra
en särskild armékår med nummer 12. Efter olika
ökningar af Tyska rikets armé bildades 1899
en ytterligare armékår med nummer 19. Öfver
sachsiska armén har konungen af S. närmast
befälet med biträde af krigsministern. Konungen
utnämner och afskedar officerare med undantag af
armékårchefer, som utnämnas och afskedas af tyske
kejsaren efter samråd med konungen. Armén uppgår
till 17 infanteriregementen, 2 jägarbataljoner, 8
kavalleriregementen, 8 fältartilleriregementen,
2 fot- (fästnings-)artilleriregementen,
2 pionjärbataljoner, 1 telegrafbataljon jämte
afdelningar vid olika preussiska "verkehrstruppen",
allt som allt med en fredsstyrka af 2,260 officerare,
56,766 man och 12,116 hästar (1913).
C. O. N.
Historia. I st. f. den ursprungliga germanska
befolkningen inträngde under 600-talet slaviska
stammar i de områden, som i v. begränsas af Elbe och
Saale, i ö. af Oder. Från och med 900-talet återvanns
småningom det förlorade. Den af konung Henrik I vid
Elbe anlagda borgen Meissen blef mot århundradets
slut medelpunkten för ett markgrefskap af samma
namn, i hvilket tyska kolonister i alltjämt växande
omfattning slogo sig ned. Detta land förlänades
omkr. 1089 åt huset Wettin, som 1247 också fick
landtgrefskapet Thüringen. Markgrefven Fredrik den
stridbare (1381–1428; se Fredrik, sp. 1306) af denna
ätt vann 1423 äfven hertigdömet S. (se Sachsare) och därmed
kurfurstlig värdighet. Ännu under
Fredriks son kurfursten Fredrik II den saktmodige
(1428–64; se Fredrik, sp. 1306) voro de wettinska
besittningarna splittrade på olika medlemmar af
huset; först dennes söner kurfurst Ernst (1464–86;
se Ernst, sp. 830) och hertig Albrekt (1464–1500;
se Albrekt III, sp. 498), regerade gemensamt
öfver dem alla. De omfattade vid denna tid ungefär
det nuv. konungariket S. (utom Ober-Lausitz) jämte
större delen af Thüringen och sydligaste delen
af den nuv. preussiska prov. S. Men denna mycket
betydande landkomplex splittrades åter (och för
alltid), då bröderna genom fördraget i Leipzig 26
aug. 1485 delade sina länder. Ernst, stamfader för
den ernestinska linjen, fick på sin lott bl. a. det
egentliga kurfurstendömet (det forna hertigdömet)
S. och större delen af de thüringska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
