- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
213-214

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rörpost - Rörsocker. Se Socker - Rörsopp, bot. Se Boletus - Rörspindlar, zool. Se Spindeldjur - Rörstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senare årtiondena egnat ett utomordentligt intresse
åt rörpostväsendets utveckling. Rörposter af stor
teknisk fulländning (system Batcheller) förekomma
där i New York, Brooklyn, Philadelphia (se
fig. 1), Boston, S:t Louis och Chicago. Driften
har från början legat i privatbolags händer.
Rörpostväsendet befinner sig sålunda i glänsande
utveckling på båda sidor om Atlanten. I närvarande
stund beräknas omkr. 20 proc. af världens
storstäder, eller ett 60-tal, vara försedda med ordnad
rörpost. Sammanlagda längden af rörpostledningar
jorden rundt — om man inberäknar ledningar för
tillförsel af luft, reservledningar samt
hus-rörposterna inom de stora varuhusen och bankpalatsen
m. fl. — anslås till bortemot 4,000 km. — Vid
sidan af de egentliga rörposterna med pneumatisk
kraftkälla har, hufvudsakligen i Amerika,
experimenterats med elektriska rörpostledningar,
merendels framdragna ofvan jord. Mest bekant är
den anläggning af sådant slag, som 1890 kom till
stånd i närheten af Boston och hvars utseende och
hufvudsakliga anordning framgår af fig. 2. Det
vill emellertid synas, som om här vore ett område,
där eget nog elektriciteten icke låter sig med
afgjord fördel användas. Nyligen har från
Amerika omtalats, att man där på sina ställen
planerar inrättande af elektrisk rörpost, med hvilken
skulle kunna befordras hela postsäckar. Vid
försök ha i underjordiska, af stålrör om 1 m.
genomskärning sammansatta ledningar framförts "vagnar"
(stålcylindrar) med 455 kg. last. Hastigheten för
dylika tåg påstås kunna uppdrifvas till 300 km.
i timmen. Anläggningskostnaden har beräknats gå
löst på 50,000 doll. pr engelsk mil. Se H.
Schwaighofer, "Rohrpost-fernanlagen" (1916). R. L–n.

illustration placeholder
Fig. 1. Station för utväxling af rörposter (Philadelphia).


illustration placeholder
Fig. 2. Elektrisk rörpostanläggning vid Boston.


Rörsocker. Se Socker.

Rörsopp, bot. Se Boletus.

Rörspindlar, zool. Se Spindeldjur.

Rörstrand, porslinsfabrik i Stockholm, belägen
vid Klaraviken inom Sankt Matteus’ församling.
Den egendom, på hvilken fabriken ligger,
utgjordes i äldre tider af ett s. k. stadgehemman,
tillhörande Solna socken, Danderyds skeppslag. Af
konung Magnus Ladulås skänktes hemmanet 1288 till
S:t Klara kloster, men reducerades af konung
Gustaf Vasa och anslogs till underhåll för Danviks
hospital. 1630 öfvergick egendomen genom gåfva
eller köp till borgaren i Stockholm, sedermera
kungl. räntmästaren Mårten Weiwitzer (adlad
Rosenstierna), som byggde det ännu befintliga stora
stenhuset. Sedermera innehades R. under kortare
tider af Lennart Torstenson, Arvid Wittenberg,
Karl X Gustaf och hans broder hertig Adolf
Johan. Reducerad 1683 af Karl XI, uppläts
egendomen 1698 till magistraten i Stockholm att därå
"anlägga och inrätta manufacturer". Det kort
därefter inträffande långvariga kriget omintetgjorde
emellertid alla planer i detta hänseende, och i
stället användes det stora huset till förvaring af
krigsfångar. Då tyske porslinsmakaren Johann
Wolff (eller Wulff) 1725 hos Kommerskollegium
anmälde sin önskan att i Sverige inrätta en
"porcelaine-manufactur", fann kollegiet R. därtill
särdeles lämpligt samt upplät egendomen (som
fortfarande utgjordes af ett på landet beläget hemman)
till ett bolag med begränsad ansvarighet, hvari
öfverpostdirektören H. Bunge och kommerserådet E.
B. Caméen voro de egentlige ledarna. Dessa, jämte
en del andra intresserade personer, afslöto 13 juni
1726 ett "associations-contract" för att under
Wolffs ledning tillverka s. k. delftiskt porslin. I
sept. 1731 erhöll bolaget mot en årlig afgift af
350 dal. kmt ett ständigt arrende på R. "så länge
porcelainemanufacturen dersammastädes drifves och
fortsättes". (Denna afgift utgick t. o. m. 1824,
då eganderätten medelst Kammarkollegiets
skatteköpebref öfverläts till dåv. innehafvarna för en
köpeskilling af 2,337 riksdaler 3 sk. 7 rst. b:ko.)
Sedan ett fabriksbolag väl blifvit bildadt, dröjde det
emellertid länge, innan något porslin tillverkades.
(Den, såvidt man känner, äldsta i behåll varande
pjäsen af R:s tillverkningar från denna tid är en
i fabrikens samling befintlig oval bricka, som bär
årtalet 1733.) Ännu långsammare gick det för
delegarna att erhålla någon utdelning. Icke heller
återfick kronan något af de rätt betydliga summor,
hvilka tid efter annan offrats på denna anläggning.
Sedan dåv. assessoren i Kammarrevisionen Elias
Magnus Ingman (adlad Nordenstolpe) 1753 ingått i
bolaget, blef förhållandet likväl bättre. Ett nytt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free