Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönnbärsmalen - Rönne - Rönne, Bone Falch - Rönne, Ludwig Moritz Peter von - Rönneberg - Rönneberga - Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga - Rönneholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
161
Rönne-Rönneholm
162
af landet ända till 63° n. br., allmännast är den i
mellersta Sverige. Dess egentliga värdväxt är rönnen,
på hvars frukter ("bär") honan lägger sina ägg. Under
år, då rönnbären felslå, uppsöker honan för sin
äggläggning de unga äppel-karten, hvarvid vanligen
flera ägg läggas på hvarje kart. De utkläckta larverna
äta sig in i äpplet, hvarest de göra slingrande gångar
i köttet (fig. 2). Efter ungefär en månad lämnar
larven äpplet och förpup-par sig. Rönnbärsmalen är
som skadedjur på äpplen i hög grad periodisk. Ett
par års god tillgång på rönnbär och ett följande år
utan rönnbär tvingar insek-_,. 0 -. . . ." , ten att
för äggläggningen
Fig. 2. Appelskifva med .., ..
,9° .b& _°
larvgångar efter rönn- uppsöka appelkarten. Men
bärsmaien. äpplen äro tydligen mindre
lämpliga för larvens utveckling, och endast ett fåtal
utbildar sig till fjäril. Efter ett härjningsår är
stammen därför betydligt decimerad, och härjningarna
i våra trädgårdar uppträda därför i regel icke två
år å rad. Först efter ett par goda rönnbärsår hotar
faran ånyo. Olika äppelsorter angripas i olika
grad, sannolikt beroende på olika blomningstid;
vidare har man konstaterat, att dvärgträd mindre
angripas än högre träd, då de stå tillsammans med
dessa senare. Svåra härjningsår ha hos oss varit
1898, 1901, 1905 och 1910. Några effektiva medel mot
denna insekt känner man ännu ej, men borttagandet af
rönnar i närheten af trädgårdar torde vara en lämplig
förebyggande åtgärd. G. G.
Rönne, Bornholms viktigaste stad, belägen på öns
västkust, vid en liten bukt af Östersjön. 9,500
inv. (1911). Staden har stor utsträckning, med flera
smala, slingrande gator, små hus och många trädgårdar;
nästan hvarje familj har sitt eget hus. Befolkningen
lefver företrädesvis af handel, landtbruk och
fiske. Många industriella anläggningar, maskinverkstad
och järngjuteri, lervaru- och cementfabrik, skeppsvarf
och svinslakteri samt granitbrott och stenhuggeri i
närheten. Hamnen är stor och god samt nästan alltid
isfri. Regelbunden ångbåtstrafik med Köpenhamn. 1910
voro 43 fartyg med 3,400 ton hemmahörande i R.,
hvaraf 4 ångare med 1,000 ton. 2 banker och 2
sparbanker finnas. Sedan 1900 är R. genom järnväg
förbundet med Aakirkeby och Nexö, sedan 1913
därjämte med Allinge. Lärdomsskola, teknisk och
navigationsskola samt ett "Bornholmsk museum", vidare
ovanligt många kapell för religiösa sekter. Såväl
amtmannen som kommendanten har sitt säte i R.
E. Ebg.
Rönne, Bone Fåle h, dansk präst, f. 1764,
d. 1833, var 1790-94 lärare för prins Kristian
(K. VIII) och blef präst i Lyngby 1802, där han
under den då rådande rationalismen visade sig
som en nitisk kyrkans man. 1820 stiftade han ett
evangeliskt "traktatselskab" och 1821 det danska
missionssällskapet. Det var i första rummet R:s
Tryckt den 12/s 16
förtjänst, att prins Kristian som guvernör öfver Fyn
icke inskränkte lekmannaverksamheten inom kyrkan. Han
var därjämte en driftig och duglig landtbrukare
samt författade flera vägledningar i landtbruk. -
R:s son Kristian Frederik R., f. 1798, d. 1890,
kyrkoherde 1834-76 i närheten af Slagelse, slöt sig
redan 1854 till den nystiftade föreningen för inre
missionen och var 1858-81 ordf. i dess styrelse.
E. Ebg.
Rönne, Ludwig Moritz Peter von, tysk rättslärd,
f. 1804 i Gluckstadt, d. 1891 i Berlin, steg
på den juridiska banan 1859 till vicepresident
i appellationsrätten i Glogau, men tog 1868
afsked. 1849-81 var han nästan utan af-brott led. af
preussiska landtdagen samt 1871-74 medlem af tyska
riksdagen. I förening med andra jurister utgaf
R. det stora verket tirgänzungen und erläuterungen
der preussischen rechtsbiicher (1847-51; 7:e
uppl. 1885-88). Ensam offentliggjorde han bl. a. Das
staatsrecht der preussischen monarchie (2 bd,
1856-63; 5:e uppl. af Zorn 1899-1906), i hvilket
verk den offentliga preussiska rätten blifvit för
första gången i sin helhet utförligt behandlad, och
Das verjassungs-recht des Deutschen reichs (1872;
2:a uppl. 18 6 -77), som innehåller den första
systematiska vetenskapliga framställningen af Tyska
rikets statsrätt.
Rönneberg. 1. Härad i Malmöhus län, ingår i
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga och dessa
härads fögderi samt omfattar socknarna S:t Ibb,
Glumslöf, Herslöf, Säby, Vadensjö, Örja, Asmundtorp,
Tofta, Billeberga, Tirup, Felestad, Svalöf,
Sireköpinge samt del af Kvistofta. 19,015 har. 12,726
inv. (1914). – 2. Kontrakt i Lunds stift, omfattar de
tio pastoraten Landskrona stad; Asmundtorp med Tofta;
Vadensjö med Örja; Herslöf med Säby; Billeberga med
Tirup; Svalöf; Kells-Nöbbelöf med Felestad; Kvistofta;
Glumslöf; S:t Ibb. 19,668 kvkm. 29,092 inv. (1914).
Rönneberga, by i Asmundtorps socken, i hvars närhet
det efter Landskrona benämnda slaget 14 juli 1677
utkämpades. (Se Landskrona, sp. 1033).
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga i Malmöhus län
omfattar Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härad, hvilka
tillsammans utgöra ett tingslag. 79,085 har. 42,380
inv. (1914). Härvid har frånräknats Eslöfs stad, som
1 jan. 1916 öfverflyttats till Frosta domsaga, men
fortfarande tillhör Rönnebergs, Onsjö och Harjagers
härads fögderi.
Rönneholm, gods i Malmöhus län, med hufvudgården
belägen på gränsen mellan skogsbygden och den öppna
slättbygden kring Ringsjön, före sjöns sänkning
på en lummig holme i Rönneån, omkr. 5 km. från
sjön. Mangårdsbyggnaden, som af egaren för tio år
upplåtits till ett af Lunds prästers nykterhetsförbund
upprättadt alkoholisthem, är ett stort tvåvåningshus
från förra hälften af 1800-talet. Godset består af R.,
3 3/4 mtl, tax. till 209,700 kr. (1914) jämte en mängd
arrendegårdar, med hufvudgården tills. omkr. 19 mtl
inom Stehags och Munkarps socknar, tax. till omkr. 1,4
mill. kr. Godset är på senare tiden mest kändt genom
sina mossodlingar. – R., förr Rönningsholm, tillhörde
på 1500-talet släkten Lax-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
