Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rökanalys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Rökanaiys
146
det dock synas, som egde rökens sothalt ett
jämförelsevis underordnadt direkt inflytande på
sagda ekonomi, hvaremot uppträdande af mörk sotrök
vid en eldningsprocess vanligen är en synlig
indikator för de brännbara (osynliga) gaser,
som alltid åtfölja ofullständig förbränning och
representera stora energiförluster. Utom den uppgift
rökgasanalysen eger att bringa noggrannare kännedom
om nyssnämnda energiförluster har den äfven till
ändamål att, indirekt, möjliggöra en beräkning af
de gasmängder, som alstras vid en eldningsprocess
äfvensom (i samband med temperaturobservationer)
af den myckenhet värme, som dessa gasmängder afföra
genom skorstenen. Kökgasanalyser, kombinerade med
temperaturbestämningar, utgöra således ett af de
viktigaste tekniska hjälpmedel, som stå till buds för
öfvervakning af eldningsprocesser. De metoder, som
användas för praktiska rökgasanalyser, äro i regel
s. k. absorptionsmetoder, men kunna i vissa fall
utgöras af förbränningsmetoder. (Det sistnämnda är
exempelvis fallet, då det gäller att bestämma sumpgas
i en rökgas.) Principen för absorptionsanalysen är
i korthet följande.
Tänker man sig (se fig. 1) ett cylindriskt,
gra-deradt kärl ("gasbyrett") A, som upptill står i
förbindelse med luftan genom kranen x och nedtill
genom en slang med ett "hängkärl" B, innehållande
vätska, t. ex.’ kvicksilfver, kan man höja och sänka
kvicksilfret i A genom att förflytta kärlet
ges undan och ställer sig vid n och n:. Sänker man
ånyo B till läget 2, återtar luften sin plats i A och
vattnet sin i C-C^ Vi tänka oss härefter ett annat
fall: att vätskan i C-G^ utgöres af lut och gasen af
kolsyra. Om då gasen pressas in i C, absorberas den
af luten. Kärlet A är alltså fylldt af kvicksilfver,
samtidigt med att gasen i C blifvit bortabsorberad;
kärlet B kan alltså ej sänkas från läget l, utan att
lut följer efter in uti A.
Består gasen af en blandning af kolsyra och
luft, absorberas den förra, medan luften lämnas
oberörd. Innehåller t. ex. gasen 20 proc. kolsyra,
så visar sig detta sålunda att, då gasen efter
absorptionen återföres från C till A, befinner sig
vätskan i C-Cl i jämvikt (vid märket m), samtidigt
med det att kvicksilfret intar 20 proc. af rymden
uti A. Genom att ersätta kärlet C-G± med ett
annat, innehållande t. ex. alkalisk lösning af
pyrogallussyra, kan man ur gasen absorbera syre
o. s. v. Vanligen eger en gasanalysapparat samtidigt
flera absorp-tionskärl, innehållande olika vätskor,
af hvilka en är af sedd för bestämning af kolsyra, en
för syre och en för koloxid. Arbetet förutsätter dock,
att det tryck, som hvilar på vätskeytorna i B och O,
ej ändras under försöket, liksom att temperaturen
hos A bibehålies konstant.
Nämnda förutsättningar, som för den exakta gasanalysen
(precisionsanalysen) sällan eller aldrig kunna anses
uppfyllda, om ej särskilda anordningar
Fig. 2. Ventilpar, tillhörande en automatisk
rökanalysapparat.
XI
XII
II
III
Fig. 3. Del af diagram från "Mono"-apparat.
B upp eller ned. I läget l är A fylldt
med kvicksilfver, i läget 2 med luft. I
"absorptionskärlet" C-Cl står en annan vätska,
t. ex. vatten, till märket m (rörledningarna mellan
kärlen tänkas vara så trånga, att deras rymd kan
försummas). Om nu kranen x stänges och kranen y
öppnas, så står kärlet A upptill i gaskommunikation
med C-Ct; och höjes kärlet B från läget 2 till l,
pressar kvicksilfret luften ur A in uti C, hvarvid
vattnet trän-
träffats, kunna vid någorlunda snabbt utförande af en
rökgasanalys enligt någon af de i praktiken använda
metoderna vanligen anses vara för handen i tillräcklig
grad, för att analysen skall fylla det med den afsedda
ändamålet. Bland apparater, som konstruerats enligt
nu angifna principer, torde Orsats vara allmännast
känd och använd. En modifikation häraf, kombinerad
med förbränningsrör (för bestämmande af sumpgas),
eger viss spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
