Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödhaken - Rödhalsad dykand, Brunand, zool. Se Andfåglar, sp. 966 och 967 - Rödhalsad grafand, zool. Se Andfåglar, sp. 966 och 967 - Rödhalsad gås, zool. Se Andfåglar, sp. 966 - Rödholts. Se Rödttä - Rödhönan, zool. Se Stenhönssläktet - Rödiger, Alexander Fedorovitj - Rödinge - Rödingen, zool. Se Laxsläktet, sp. 1453 - Rödja - Rödkallen - Rödkilde - Rödklöfver, bot. Se Klöfver - Rödknoten, zool. Se Gnodingsläktet, sp. 1367 - Röd kopparmalm, miner. Se Kopparmalmer, sp. 991 - Röd kopparnickel, miner. Se Kopparnickel, sp. 992 - Rödkrita, kem. tekn. Se Krita 2 - Rödkulla - Rödkål, bot. Se Brassica - Rödlakan - Rödlera. Se Haf, sp. 985 - Rödlon, zool. Se Losläktet - Rödlånke, bot. Se Peplis - Rödlöga - Rödlök, bot. Se Lök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Rödhalsad dykand-Rödlök
5 andra arter till ett särskildt släkte, i norra
Europa representeradt endast af denna art. Röd-haken
är ofvan grå med olivbrun anstrykning, bröst,
strupe,, hufvudets sidor upp öfver ögonen och ett
tvärband öfver näbbroten gulröda, buken ljusgrå. Längd
omkr. 150 mm. Ködhaken förekommer i vårt land allmänt
från Skåne till södra Lappland. Den är en munter
och liflig fågel, som ofta ses i rörelse mellan
buskarnas grenar eller på marken. På morgnar och
kvällar låter hannen höra sin något vemodiga sång
från någon trädtopp. Sitt bo har den på marken,
i någon hå-lighet, mellan trädrötter eller dylikt;
boet består af mossa och fodras med fina rötter och
grässtrån. Äggen, 6-8, äro gulhvita med gulbruna
fläckar, vanligen tätast hopade i tjockändan. Som
flyttfågel anländer rödhaken i början af april, till
södra Sverige stundom redan i slutet af mars, samt
flyttar bort i oktober; enstaka individer öfver-vintra
i södra Sverige och vid västkusten. G- <*.
Rödhalsad dykand, B r u n a n d, zool. Se A n
d-fåglar, sp. 960.
Rödhalsad grafand, zool. Se Andfåglar, sp. 966
och 967.
Rödhalsad gås, zool. Se Andfåglar, sp. 966.
Rödhplts. Se Ro d t ra.
Rödhönan, zool. Se S t e n h ö n s s l ä k t e t.
Rödiger, Alexander Fedorovitj, rysk militär och
skriftställare, af finsk härkomst, f. 1853, genomgick
finska kadettkåren och ryska pa-gekåren samt blef
1872 officer vid Semonovska gardesregementet. Efter
att ha genomgått generalstabsakademien inträdde
R. 1877 i generalstaben, hvilken han sedan under
hela sin tjänstetid tillhörde; han deltog i kriget
med Turkiet 1877-78 som kapten, öfverste 1884,
generalmajor 1894, tjänstgjorde R. 1884-98 som
"ordinarie professor" i generalstabsakademien och
utgaf under denna tid framstående arbeten i militär
organisation och förvaltning. Generallöjtnant
1900, general af infanteriet 1907, innehade
R. från juli 1905 till mars 1909 befattningen som
krigsminister och blef därefter medlem af riksrådet.
C. O. N.
RÖdinge, socken i Malmöhus län, Färs härad. 2,236
har. 496 inv. (1914). R. bildar med Rams-åsa ett
pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Rödingen, zool. Se Laxsläktet, sp. 1453.
Rödja, Röja, i vissa delar af Norrland
allmogebenämning på tjäderhöna.
RÖdkallen, holme med fyr- och lotsplats i Bottniska
viken, Norrbottens län, vid södra inloppet till
Luleå. Fyren är en blänkfyr med en blänk af 15 ssk:s
varaktighet hvar minut, anbragt på 25 m. höjd i ett
21,4 m. höa;t, nedtill öppet järntorn från 1872.
Rödkilde [-kille], dansk folkhögskola, på Mön,
grundlades 1865 af sedermera folketingsmannen Frede
Bojsen, men fick först 1866 sin nuvarande byggnad i
närheten af Stege. Den leddes af Bojsen själf till
1870 samt ånyo 1905-09 och har alltid hört till de
mest betydande i sitt slag. E. Ebg.
Rödklöfver, löt. Se K l of ver.
Rödknoten, zool. Se G n o d i n g s l ä k t e t,
sp. 1367.
Röd kopparmalm, miner. Se Kopparmalmer, sp. 991.
Röd kopparnickel, miner. Se K o p p a r n i c-kel,
sp. 992.
Rödkrita, kem. tekn. Se Krita 2.
Rödkulla. 1. Bot. Se O don t it es. -
2. Husdjurssk. Se Nötkreatursskötsel, sp. 382, med
fig. 6 på tillhörande plansch. - Rödkullorna äro i
Dalarna föremål för förädling under ledning af en
1912 bildad afvelsförening, som äfven ger ut stambok
öfver rasen. 2. H. F.
Rödkål, bot. Se Brassica.
RÖdlakan (af fsv. ryglakan, röglakan, eg. draperi
eller öfverdrag, som den sittande har bakom ryggen,
väggbonad), text., ett slags skånsk allmoge -väf, som
kännetecknas af, att dess i olika färger förekommande
inslag icke sträcka sig öfver hela väf-bredden,
utan endast så långt som ifrågavarande färger
fordra i mönstret. Inslagen, af fylligt fler-trådigt
ullgarn, inväfvas därför icke medelst skyttel, utan
inplockas med fingrarna mellan de jämförelsevis glest
sittande starka bomullsvarptrådarna, som lyftas i
2-skaftbindning. Hvarje mönsterruta bru-
Från ett sängtäcke, v af dt i rödlakan. (Ingelstads
härad,
Skåne.)
kar i väfven vanligen representeras af 4-6
(mera sällan endast 2) varptrådar samt så många
inslag, som behof vas, för att rutan skall bli
kvadratisk. Sammanhållningen i inslagsleden mellan
de olika färgpartierna åstadkommes därigenom, att de
båda inslagen vid gränsställena slingras om hvarandra.
Detta väfslag är till sin byggnad och sitt
framställningssätt öfverensstämmande med
s. k. gobeläng, i synnerhet den art däraf, som kallas
basse-lisse (se H a u t e -1 i s s e). Till det yttre
äro dock de båda väfslagen mycket olika, beroende på,
att rödlakan väfves efter ett jämförelsevis enkelt,
på rutpapper markeradt mönster, där hvarje ruta
(som ofvan nämnts) skall representeras af 4-6
varptrådar samt jämförelsevis många inslag, och
således få ganska stora af satser mellan färgerna,
under det att man i gobelängen, som väfves efter
en på orutadt papper tecknad skiss, inslingrar
inslagen oberoende af några rutafsatser och således
kan åstadkomma mjukare öfvergångar i såväl form
som färg. Rödlakan med endast 2 varptrådar i rutan
kallas stundom halfgobeläng. Rödlakans-väfningen
är mycket tidsödande, men ger, om den utföres
väl och efter lämpliga mönster, en synnerligen
värdefull, med rätta högt uppskattad väfnad.
G-. A. W.
Rödlera. Se Haf, sp. 985.
Rödlon, zool. Se L o si ak t e t.
Rödlånke, bot. Se Pep l i s.
Rödlöga, bebodd ö i Stockholms yttre skärgård, räknas
som 3/4 mtl till Blidö socken, Stockholms län.
Rödlök, löt. Se Lök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
