Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Räkneord - Räknepenning - Räkneram - Räknestafvar. Se Napierska räknestafvar och Räknemaskin - Räkneställ. Se Räknebänk - Räknesätt. Se Quattuor species (under Quattuor) och Räknekonst - Räknetafla. Se Räknebänk - Räkning - Räkningekammaren. Se Kammarkollegium - Räkning på linjer. Se Räknebänk - Räkor - Ränta på ränta. Se Ränteberäkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Räknepennlng-Räkor
58
kerade billion, trilhon o. s. v. eller milliard
o. d. - Bråktalens räkneord ha i allmänhet bildats
af de hela talens (kardinal- eller ordinaltalens),
undantagsvis genom afledning, t. ex. lat. sextans
l/& ass (d. v. s. af ett tolfdeladt helt - 2/i2,
hos matematikerna äfven I/G af 6 (numerus perfectus)
4- v. s. - enhet, som dock kanske i grunden är en
sammansättning liksom deunx 11/i2 eg. ’hvarvid
en uncia (d. v. s. lh) fattas’ bes 2/s af ett
tolfdeladt helt (ass), eg. hopryckning af dum assis
(partes) - ’2 ([tredje]delar) af ett ass3. - Inom
matematikens historia har en grupp af räkneord
spelat en alldeles särskild roll, nämligen de,
som utgöras af de tio orden igin, andras, ormis,
arbas, quimas, calcis, zenis, termenias, celentis,
sipos, hvilka på 1100-talet uppträdde i åtskilliga
matematiska arbeten och användes för att beteckna
de 9 första talen jämte 0. De ha gett anledning
till vidlyftiga undersökningar om deras ursprung,
särskildt därför att de förekomma på en abacus i
den s. k. Boetius’ "Geometri", och kännedomen om
deras härkomst således kunnat vara af intresse för
frågan om denna geometris autenticitet. Numera är
man af den åsikten, att flertalet af dessa ord är
af semitiskt ursprung, några möjligen af grekiskt,
i båda fallen mer eller mindre rådbråkade. -
Angående tecknen för olika tal jfr Siffra. Här kan
endast behöfva framhållas, att de enkla taltecknen,
de s. k. arabiska - från Indien hämtade - siffrorna
äro uppkomna ur ett slags bildskrift (hiero-glyfer),
där hvarje tecken afser att uttrycka ett helt ord
(4 = fyra o. s. v.), ungefär som den kinesiska
skriftens tecken. Bland litteratur må anföras: Pott,
"Die quinare und vigesimale zählme-thode bei völkern
aller weltteile" (1847) och "Die sprachverschiedenheit
in Europa an den zahlwörtern nachgewiesen, sowie die
quinare und vigesimale zählmethode" (1868), J Schmidt,
"Die urheimat der indogermanen und das europäische
zahlsy-stem" (1890), Brugmann, "Die bildung der zehner
und der hunderter in den indogermanischen sprachen"
(i "Morphologische untersuchungen", bd 5, s. å.),
"Kurze vergleichende grammatik der indogermanischen
sprachen" 362 ff. (1904), "Die distributiven und die
kollektiven numeralia der indogermanischen sprachen"
(i "Abhandlungen der philologisch-historischen klasse
der sächsischen gesellschaft der wissenschaften",
bd 25, 1907) och "Grundriss der vergleichenden
grammatik der indogermanischen sprachen" (2:a
uppl., II, 2, 1911, där vidare litt. är anförd).
K. F. J.
Räknepenning, spelpenning,, spelmark med utseende af
ett mynt, jetong. Se vidare E ä k n e-bänk.
Räkneram. Se E ä k n e b ä n k. En i barnskolor
nyttjad räkneram för inlärande af de fyra enklaste
räknesättens grunder kallas vanligen kulram.
Räknestaf var. Se Napierska räkne-stafvar och
Eäknemaskin.
Räkneställ. Se Eäknebänk.
Räknesätt. Se Quattuor species (under Quattuor)
och Eäknekonst.
Räknetafla. Se Eäknebänk.
Räkning, hand., specificerad skriftlig uppgift å det
belopp en person har att betala till en annan för
någon af denne senare gjord prestation. Allt-
efter prestationens art kan man skilja mellan
räkningar af olika slag, t. ex. varuräkning,
omkostnadsräkning, speditionsräkning, assur ansr
åkning o. s. v. Det ojämförligt vanligaste slaget,
och därför också det, som gemenligen af ses med
benämningen "räkning", är varuräkningen, d. v. s. en
af en köpman utställd uppgift på hvad en hans
kund har att betala för erhållna varor, särskildt
i detaljhandeln, under det att i partihandeln
benämningen "faktura" (se d. o.) är mera vanlig,
i synnerhet vid försändning till annan ort. En sådan
räkning eller faktura innehåller, utom utställarens
och mottagarens namn, noggrann uppgift på de försålda
varorna och deras kvantitet och pris m. m., eventuellt
också omkostnader, som skola tilläggas, eller afdrag,
som skola göras, samt den slutliga totalsumman,
hvartill ofta äfven fogas uppgift om betalningstid
och betalningsvillkor m. m. - En mer summarisk räkning
på erhållna varor
0. s. v., särskildt i fråga om mindre belopp,
kallas ofta "nota", hvilken benämning
dessutom användes i vissa andra fall, t. ex.
diskontnota, provisionsnota (se d. o.).
Med "försäljningsräkning" förstås en af en
kommissionär till hans kommittent lämnad uppgift
å på den senares uppdrag försålda varor, tillika
innehållande uppgift å kommissionä-rens provision
och eventuella kostnader. Om "fingerad räkning" se
d. o. - En räkning (faktura) af ofvan angifna allmänna
art kan betraktas som ett utdrag ur utställarens
böcker eller, närmare bestämdt, en afskrift af
debetsidan i vederbörande konto (se d. o.),
hvilket också framgår af den formulering
räkningen ofta får, i det ordet "debet" fogas till
mottagarens ("kontoinnehafvårens") namn och ordet
"an" föregår de i räkningen upptagna posterna.
Beteckningen "räkning" användes emellertid i vissa
fall äfven - och detta får i själfva verket anses
vara ordets ursprungliga innebörd -
1. alldeles samma betydelse som "konto"
(alltså omfattande äfven dettas kreditsida), särskildt
i förbindelsen "löpande räkning". Till denna
betydelse äro också att hänföra uttryck såsom "taga på
räkning", "uppföra på någons räkning", "öfverföra
i ny räkning" m. fl. Samma innebörd har ordet
också i bankterminologien i sådana beteckningar
som "upp- och afskrifningsräkning", "folioräkning",
"depositionsräkning" o. s. v. Å.WisonM.
Räkningekammaren. Se Kammarkollegium.
Räkning på linjer. Se Eäknebänk.
Räkor, Carididce, zool., en familj af gruppen
Decapoda bland kräftdjuren, innefattande en mängd
släkten och arter bland de mindre kraft-arterna. Af
hithörande må nämnas räksläktet (Palcemon) med 30-40
arter från alla haf samt tre arter inom Skandinavien,
af hvilka två, nämligen P. squilla samt P. Fabricii,
äro af ekonomisk betydelse och hvarandra för öfrigt
mycket närstående. Den förra tillhör Nordsjön och
Sveriges västkust, den senare Öresund och Östersjön,
där den, om också sparsamt, förekommer ända upp i
Stockholms skärgård. Från de vanliga kräftorna afvika
räkorna utom genom mindre storlek m. m. genom smalare
och betydligt mera hoptryckt kroppsform samt tunt,
hinnaktigt skal. Eäkan nyttjas icke blott till agn,
utan äfven som ett omtyckt födoämne. Den är i Öresund
föremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
