- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1167-1168

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af rumänska akademien m. fl.a till 2:a klass alla
valmän i städer och landskommuner, som ega en
fastighetsinkomst af 800–2,000 leĭ äfvensom vissa
handlande och industriidkare samt, utan census,
de, som förvärfvat doktors- l. licentiatgrad,
tjänstemän med minst 6 tjänsteår, ingenjörer,
arkitekter, läkare, lärare m. fl. Hvardera klassen
väljer särskildt: 1:a kl. 2 senatorer för hvarje
län, 2:a 1 med undantag af 1 län, som väljer fem,
l tre och 14 två senatorer. Deputeradekammaren
(adunarea deputațitoru) består af 191 ledamöter,
valda för 4 år. De till denna röstberättigade, hvilka
måste vara fyllda 21 år, äro i hvarje län delade
i tre klasser: till den 1:a höra alla i stad eller
på landet, som ha en inkomst af fastighet af minst
1,200 leĭ, till den 2:a alla, som ha sitt hemvist i
stad och betala i direkt skatt till staten minst 20
leĭ, eller (utan census) drifva vissa fria yrken,
pensionerade statstjänstemän och militärer och de,
som genomgått åtminstone folkskolekurs, till den 3:e
alla öfriga, som erlägga skatt till staten. De två
första klasserna välja direkt, den tredje indirekt;
dock kunna de valmän i sistnämnda klass, som ha en
fastighet på landet afkastande minst 300 leĭ och som
kunna läsa och skrifva, efter behag rösta antingen
direkt i länshufvudstaden eller indirekt i sin kommun
med de valmän, som ej kunna läsa och skrifva och
som ej äro befriade från census; 50 valmän välja
en elektor, och elektorerna rösta tillsammans med
de direkt röstande. 1:a klassen väljer 79 (minst 2
för hvarje län, 2:a 72, 3:e 40, i allmänhet 1 för
hvarje län). Valbar till senaten är den, som fyllt
40 år samt eger en årlig inkomst af minst 9,000
leĭ; dessutom presidenter och vicepresidenter i
nationalförsamlingen, senatorer och deputerade,
som deltagit under två valperioder, generaler,
öfverstar, f. d. och nuv. ministrar, domare vid
appellationsdomstolarna och kassationsdomstolen samt
medlemmar af akademien. Valbar till deputeradekammaren
är hvarje röstberättigad, som fyllt 25 år. Icke
valbara till någondera kammaren äro militärer i
tjänst, de fleste ämbetsmän och munkar. Både senatorer
och deputerade åtnjuta arfvode (20 leĭ om dagen och
fria järnvägsresor).

Den centrala förvaltningen är fördelad på
9 departement (utrikes-, finans-, inrikes-,
undervisnings- och kult-, jordbruks- och domän-,
justitie-, krigs-, industri- och handelsdepartementet
samt dep. för allmänna arbeten). Historiskt består
riket af 4 delar: Moldova (Moldau), Muntenia mare
(Stora Valakiet), Oltenia (Lilla Valakiet) och
Dobrogea (Dobrudscha). För den lokala förvaltningen
är det deladt i 34 förvaltningsområden (județe,
motsvarande fr. departement, sv. län), af hvilka 13
ligga i Moldova, 12 i Muntenia, 5 i Oltenia och 4 i
Dobrogea, hvaraf 2 (Silistria och Dobritji) i det
1913 förvärfvade området, dessa i arrondissemang
(plase, 372 i det gamla området) och kommuner
(72 stads- och 2,664 landskommuner i det gamla
området). Länet styres af en prefect och ett för 4
år valdt landsting; då det senare icke är samladt,
fungerar ett utskott af 3 ledamöter; kommunerna
representeras af ett för 4 år valdt kommunalråd, med
en af rådet vald ordförande (primär) som verkställande
myndighet. – Rättsväsendet. R:s lag är baserad på
Code Napoléon, liksom äfven domstolarna ha sin förebild
i de franska, öfver fredsdomarna finnas: i hvarje
län en domstol i första instans, vidare fyra
appellationsdomstolar (i Bukarest, Jassy, Craiova
och Focșani) samt slutligen en kassationsdomstol i
Bukarest; endast dennas ledamöter äro oafsättliga. Vid
brottmål användes jury; dödsstraffet är afskaffadt.

Finanser. Budgeten för räkenskapsåret 1 april 1913–31
mars 1914 balanserar på 536,307,072 leĭ i inkomster
och utgifter. De direkta skatterna beräknas till
46,33 mill. leĭ, de indirekta till 87,6 mill.,
stämpelafgifterna till 34 mill., afkastningen
af statens monopol (tobak, salt, tändstickor
och cigarrettpapper) till 78,8 mill., domänernas
afkastning till 32,5 mill. leĭ. Af utgifterna kommo
81,9 mill. på krigsdepartementet och 51,1 mill. på
departementet för allmän undervisning. Statsskulden
steg 1913 till 1,640,9 mill. leĭ.

R:s vapen har en svart och hvit fyrdelt hjärtsköld för
huset Hohenzollern; hufvudsköldens första fält har i
blått en gyllene krönt örn, som i näbben håller ett
silfverkors, i klorna svärd och spira. Andra fältet
har i rödt ett svart tjurhufvud med gyllene horn,
mellan hvilka en gyllene stjärna sitter. Tredje
fältet har i rödt ett ur en konungakrona uppstigande
dubbelsvansadt gyllene lejon, som i sina ramar håller
en gyllene stjärna, och fjärde fältet har i blått två
delfiner. Sköldhållare äro två lejon, stående på ett
arabeskornament, omkring hvilket ett blått band med
devisen: "Nihil sine Deo" slingrar sig. Landets färger
äro blått, gult och rödt. Flaggan bär dessa färger i
vertikala fält (se färgpl. till art. Flagga). Landet
har 4 riddarordnar (se Ordnar, sp. 836).
J. F. N.

Försvarsväsendet har sedan 1866 planmässigt och
följdriktigt utvecklats till den höga ståndpunkt,
det nu intar. Härvid ha de halfpermanenta trupperna,
hvilkas manskap var inne periodvis och därunder
äfven bestred polistjänst (kalladt dorobanți
vid infanteriet och călărașĭ vid kavalleriet),
fått lämna plats för de permanenta, fullkomligt
europeiskt ordnade trupperna, dock ännu icke
fullständigt vid kavalleriet. – Konungen är arméns
högste befälhafvare, och hans befallningar utfärdas
genom krigsministern. Armén består af 5 armékårer,
hvar och en med två infanteridivisioner och 2 (en
3, en 1) kavalleribrigader. Infanteridivisionen har
2 brigader och 4 regementen om 3 bataljoner (hvarje
regemente en kulsprutafdelning) samt 1 jägarbataljon,
och till densamma hör en artilleribrigad med
2 regementen och 12 åkande batterier (med 4
kanoner). Kavalleriet uppgår till 20 regementen
med 84 skvadroner, och en del af detsamma förenas
i krig till två kavalleridivisioner. Dessutom
finnas 5 fälthaubitsdivisioner om 3
batterier, 1 ridande artilleridivision med
4 batterier, 1 bergsartilleriregemente med 4
batterier och 1 tung fälthaubitsdivision med 2
batterier. Fästningsartilleriet uppgår till 2
regementen med tillsammans 5 bataljoner och 21
kompanier, ingenjörtrupperna till 8 bataljoner
af olika slag och 6 telegrafkompanier, hvartill
komma 5 trängskvadroner, sjukvårdskompanier och
förplägnadskompanier. Under uppsättning är en 6:e
armékår, som dock ännu utgöres af endast en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free