Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
städerna. Efter 1850 ha deras stamförband småningom
upplösts, och de börja gifta sig med rumäner. Grekerna
bilda en rörlig befolkning af köpmän och handlande,
ifriga att samla mynt och återvända hem. Tyska och
österrikiska köpmän besöka landet i stort antal,
och kolonier af tyska farmare bo i bergen i Lilla
Valakiet. I mellersta Moldau finnes en stor mängd
magyarer; det serbiska och bulgariska elementet
är starkt nära Donau. I det inre af Dobrudscha
bo turkar och bulgarer jämte tatarer, ryssar och
armenier, men där vinner det rumänska elementet
alltmer mark. I Medjidia, en blomstrande stad
(omkr. 10,000 inv.), som efter 1860 växt upp
mellan Černavoda och Constanza, äro tatarerna i
majoritet. – Religion. Den ortodoxa kyrkan, till
hvilken de fleste höra, har två ärkebiskopar (i
Bukarest och Jassy, den förra R:s, den senare Moldaus
primas) och sex biskopar, och den romersk-katolska
kyrkan en ärkebiskop (i Bukarest) och en biskop (i
Jassy). Endast det ortodoxa prästerskapet aflönas
af staten. Den grekiska kyrkans högsta myndighet är
den heliga synoden, som består af ärkebiskopar och
biskopar samt alla protopoperna. Denna församling
i förening med deputerade och senatorer af grekisk
religion väljer biskopar och ärkebiskopar. I Ungern
finnas en unerad metropolit och 3 biskopar tillhöriga
rumänska kyrkan. Dennas oberoende erkändes formligen
af den ekumeniske patriarken i Konstantinopel först
1885, ehuru kyrkan långt tidigare gjort anspråk på
själfständighet och 1864 förklarade sig oberoende. På
grund af en mängd missbruk indrog furst Kusa 1864
klostergodsen (nära 1/3 af landets jord), och ehuru
många kloster stängts och användas för civila ändamål,
funnos 1910 ännu 168 kvar. – Undervisning. Enligt
lag af 23 maj 1893 är primärundervisningen
kostnadsfri och obligatorisk för barn af 7–14 år,
och föräldrarna få skicka sina barn till enskilda
skolor, men folkbildningen står lågt. 1899 voro bland
stadsbefolkningen 12,89 och af landtbefolkningen 87,11
proc. okunniga
i läsning och skrifning: bland rumänerna
92,15 proc., bland främlingarna 3,17 och bland
judarna 4,68 proc. Sedan dess ha dock stora framsteg
gjorts, så att antalet folkskolor ökats från 3,643
år 1899 till 4,695 år 1910 på landet och 379 i
städerna. Sekundärundervisningen meddelas enligt
lag af 1898 för gossar vid 8-klassiga
lyceer och 4-klassiga gymnasier (motsvarande de
4 högre klasserna i lyceerna) samt för flickor
i mellanskolor af 1:a klass (5-årig kurs) och af
2:a klass (4-årig). 1904–05 funnos 19 lyceer,
23 gymnasier, 4 prästseminarier, 5 normalskolor
(lärarseminarier). Det fanns vidare 10 handelsskolor,
1 landtbrukscentralskola, mer än 160 lägre
landtbruksskolor m. m. för gossar samt för flickor
9 mellanskolor,
2 normalskolor och 24 yrkesskolor. R. har 2
universitet, i Bukarest och Jassy, teknisk
högskola, veterinärhögskola, högskola för
bildande konst, högre byggnadsskola, geologisk
anstalt, landtbruksinstitut samt flera museer
och lärda samfund (bl. a. en vetenskapsakademi,
1890), alla i hufvudstaden. Där finnes ock den
rumänska akademien (Academia română), stiftad
1866 och 1879 förklarad för nationalinstitution,
med ändamål att bestämma ortografien, utarbeta
grammatik och ordbok samt
(enl. 1879 års statuter) vårda landets språk,
litteratur och historia samt vetenskaper och sköna
konster. Den är delad i 3 sektioner: den litterära,
den historiska och den vetenskapliga samt har ett
bibliotek på omkr. 150,000 bd, 6,600 handskrifter
och 37,000 urkunder m. m.
Näringar. Jordbruket är landets hufvudnäring;
vissa delar af landet, där jorden har likartad
sammansättning med svarta jorden i Ryssland,
ehuru ännu rikare på nitrater, höra till de
bördigaste områdena i Europa, och R. är efter
Förenta staterna och Ryssland det tredje bland
jordens spannmålsproducerande länder. Mångenstädes
behöfves hvarken gödsel eller djupare plöjning för
att frambringa stora skördar. Bönderna voro förr
underkastade robot (se d. o.), men denna skyldighet
upphäfdes 1864, då stora områden började styckas i
mindre lotter (på 30-årigt arrende), och denna åtgärd
fortsattes enligt lagar af 1866 och 1872. Enligt en
lag af 1889 fördelades statsdomänerna (ursprungligen
kyrkornas och klostrens egendom), bland bönderna i
lotter om 5, 10 och 15 har, hvilka bönderna fingo
köpa genom årliga afbetalningar och som förklarades
oafytterliga under 30 år. Detta arbete för skapande
af egna hem är det utmärkande draget i R:s sociala
politik. Emellertid finnes det ännu stora stats- och
adelsgods, hvilka utarrenderas på kort tid (vanligen
5 år) till skada för ett rationellt jordbruk. Den
odlade och gräsbärande marken utgjorde 1914 6,3
mill. har, hvaraf 5,3 mill. har (81,4 proc.) buro
spannmål, 98,450 har baljväxter och potatis, 92,000
har fiber- och oljeväxter, 26,400 har industriväxter
(sockerbetor, tobak m. m.), 575,600 har foderväxter,
25,000 har trädgårdsalster, 166,000 har vinstockar
och plommonträd. Skogen upptar omkr. 2,8 mill. har,
hvaraf 1,1 mill. har tillhör staten; större delen är
bevuxen med ek, bok och andra löfträd, endast 130,000
har med fur och gran. Hvete och majs uppta största
åkerarealen (hvardera något öfver 2 mill. har) och
lämna största skörden (hvetet i medeltal 1908–12
28,5 mill. hl., majsen 33 mill. hl.), men hvetet
är i ekonomiskt hänseende mycket viktigare; hafre
(8,45 mill. hl.) och korn (7,73 mill. hl.) samt
råg (1,56 mill. hl.) och potatis (976,000 dt.) och
sockerbetor (2,8 mill. dt.). Af drufmust erhållas
omkr. 1,6 mill. hl., större delen från Moldaus och
Stora Valakiets kullar. Fruktodlingen är föremål
för särskild omvårdnad, bl. a. genom statens
försöksanstalter, från hvilka årligen utdelas ett
stort antal trädplantor. Den viktigaste frukten
är plommon, som odlas på omkr. 78,000 har och som
dels exporteras (sviskon), dels beredas till ett
slags brännvin (țuica). Totala bruttovärdet af
1913 års skörd af alla slag anslås af Colescu till
1,346 mill. leĭ (224,25 leĭ per har), hvilket var
något mindre än 1912 (1,350,6 mill.) och 1911 (1,394
mill.). Däraf kommo på hvetet 394,5 och på majs 345,5
mill. leĭ. Tobak är sedan 1872 statsmonopol (fabriker
i Bukarest och Jassy), som lämnar en bruttoinkomst
af omkr. 50 mill. leĭ. Den odlade jordens fördelning
mellan småbruk och storbruk framgår däraf, att 1905
brukningsdelar af 10 har och därunder upptogo 3,3
mill. har (41,66 proc.), sådana mellan 10–50 har
69,560 har (8,73 proc.), af 50–100 har 165,400 har
(2,08 proc.) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
