Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumbold. 3. Sir Horace R. - Rumburg - Rumelien - Rumen. Se Idisslare - Rumenia, Kap. Se Romania, Kap - Rumex - Rumfaratuna. Se Romfartuna - Rumford, Benjamin Thompson von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diplomat, f. 2 juli 1829, d. 3 nov. 1913, baronet vid
broderns död 1877, inträdde på diplomatbanan 1849 och
blef efter attachétjänstgöring i Turin, Frankfurt,
Stuttgart och Wien legationssekreterare i Peking 1858,
flyttades därifrån till Aten 1862 och Bern 1864, var
1868-71 ambassadsekreterare i Petersburg och 1871-72
i Konstantinopel, 1872-78 ministerresident och
generalkonsul i Chile, envoyé 1878-79 i Bern, 1879-81
i Argentina, 1881-84 i Stockholm, 1884-88 i Aten och
1888-96 i Haag. 1896-1900 var han brittisk ambassadör
i Wien. R. ansågs mot slutet af sin bana som en bland
Englands erfarnaste och skickligaste diplomater. Sina
minnen från ett halft sekels diplomattjänstgöring i
vidt skilda länder publicerade han i de delvis rätt
indiskreta och pikanta memoararbetena Recollections
of a diplomatist (2 bd, 1902), Further recollections
of a diplomatist (1903) och Final recollections of
a diplomatist (1905). Han utgaf äfven The austrian
court in the nineteenth century (1909). - R:s son,
sir Horace George Montagu R., f. 5 febr. 1869,
baronet vid faderns död 1913, tillhör sedan 1888
brittiska diplomatien samt var ambassadsekreterare
1909-13 i Tokyo och 1913-14 i Berlin.
1-3. V. S-g.
Rumburg [rom-], stad i Böhmen, vid Sachsens
gräns och bömiska nordbanan. 10,542 inv. (1910),
mest tyskar. Gymnasium, väfskola, textilindustri
samt tillverkning af mekaniska väfstolar m. m.
(J. F. N.)
Rumelien. Rumilien (turk. Rum-ili, romarnas,
d. v. s. européernas, land), är ett mycket olika
definieradt geografiskt begrepp. I vidsträckt
mening förstodo turkarna därmed alltsedan 1400-talet
sultanens alla europeiska besittningar, i en mera
inskränkt mening det område, som begränsas i n. af
Bulgarien, i v. af Albanien och i s. af Peloponnesos,
således de gamla landskapen Tracien, Tessalien och
Macedonien. Slutligen fästes namnet speciellt vid
ett vilajet, som på 1830-talet bildades af mellersta
Albanien och västra Tracien, med Monastir som
hufvudstad. Vid de förändringar i den administrativa
indelningen, som genomfördes under förra hälften af
1870-talet, försvann namnet R., men återupplifvades
1878, då Öst-Rumelien (se d. o.) konstituerades
som en autonom provins i Turkiska riket.
(J. F. N.)
Rumen, lat., vom. Se Idisslare.
Rumenia, Kap. Se Romania, Kap.
Rumex L., Syra, bot., ett släkte af omkr. 100, till
fam. Polygonaceæ, underfam. Rumicoideæ, hörande,
mera sällan små, oftare stora eller mycket högväxta
örter med spiralställda, hela blad och blomställningar
af kransvis sittande knippen, ordnade på öfre delen
af stjälken till en upprätt samling af små blommor
af 6 grön- eller brunaktiga kalkblad, af hvilka
de 3 inre utväxa och omsluta den 3-kantiga, nötlika
frukten. Ståndare 6, stift 3, med pensellika märken. I
Sverige förekomma 14 arter, af hvilka flera äro mycket
allmänna, såsom de skildkönade bergsyran 1. backsyran
(R. acetosella) och ängssyran (R. acetosa; se fig.),
den förra med spjutlika, den senare med pillika blad,
hvilka ha en syrlig smak genom halt af oxalsyra,
samt gårdskräppan (R. domesticus), som har grynlösa,
tunna, nätådriga, hjärtlika kalkblad
och lansettlika, vågiga rotblad. Utom ängssyra
odlas under namnet "patientia" 1. "engelsk spenat"
i våra trädgårdar en i södra Europa vild syreart
(R. patientia), som har ett kalkblad grynbärande
(genom midtnervens uppsvällning) samt äggrundt
aflånga blad och bladlösa blomställningar. Dess
blad begagnas liksom ängssyrebladen stufvade
som spenat. Ängssyran utgör lapparnas viktigaste
grönsaker ("juobmo"). Roten af den nordamerikanska
R. hymenosepalus, canaigre, användes som
garfmedel. R. alpinus, munkrabarbern, odlades förr af
munkarna och användes i st. f. rabarber (se Rheum).
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
