- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1111-1112

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rudenschöld. 3. Magdalena Charlotta R. - Rudenschöld. 4. Torsten R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där rådande lättsinnet. Mellan henne och G. M. Armfelt
uppstod en kärleksförbindelse, hvilken, börjad
under hans förlofningstid med fröken Hedvig De la
Gardie, omkr. ett år efter hans giftermål med henne
(aug. 1785) blef af brottslig natur och snart en
öppen skandal. I det politiska intrigspel, som efter
Gustaf III:s död spelades med makten öfver den svage
riksföreståndaren hertig Karl (Karl XIII) och därmed
öfver Sveriges rike som insats, kom fröken R. till sin
olycka att erhålla en af hufvudrollerna.
illustration placeholder

Åtskilliga
medlemmar af det gustavianska partiet hoppades genom
henne hos hertigen, som önskade henne till mätress,
kunna omintetgöra Reuterholms inflytande, men hon
afvisade hertigens anbud och sökte blott använda
sitt inflytande öfver honom till Armfelts förmån. Då
Armfelt det oaktadt bortsändes som minister till
Italien (1792), blef hon mellanhanden för den
brefväxling mellan Armfelt och dennes vänner i
Sverige, hvari Reuterholms störtande planlades. Men
denna s. k. sammansvärjning upptäcktes, och natten
mellan 17 och 18 dec. 1793 fängslades fröken R. samt
dömdes därpå af hofrätten till döden. Detta straff
var dock ej nog för den försmådde furstlige älskaren
och hans gunstling, hvilken senare hade att hämnas
ej blott för den fara, som hennes person två gånger
inneburit för hans makt, utan också för de speglosor,
för hvilka hon och hennes älskare i sina bref gjort
honom till föremål. Högsta domstolen förmåddes
att skärpa hennes straff med schavottering, och
då frågan om hennes benådning skulle afgöras i
hertigens konselj, bibehölls detta straff, ehuru
dödsstraffet förbyttes till spinnhus. Reuterholms
verktyg, rikskansleren F. Sparre, hade velat
tillägga offentlig risning, men hertigen biföll
dock ej detta. En ännu värre skymf tillfogades i
stället fröken R., i det "på K. M:ts befallning"
i hofrättens protokoll intogos bref, som växlats
emellan Armfelt och henne och som skulle bevisa,
att hon en gång velat med brottsliga medel undanröja
frukten af deras förbindelse, hvarjämte dessa bref i
svensk öfversättning utkolporterades på hufvudstadens
gator. Enligt Armfelts påstående voro brefven
förfalskade. 24 sept. 1794 schavotterade fröken
R. på Riddarhustorget. När bödelsdrängen skulle sätta
järnlänken om hennes hals, svimmade hon emellertid
och måste sanslös bortföras till spinnhuset. Mot
slutet af förmyndarstyrelsen frigafs hon, i juni
1796, från spinnhuset och fick af hertigen en liten
egendom på Gottland, hvilken ö hon dock ej skulle få
lämna utan regeringens tillåtelse. Efter Gustaf IV
Adolfs öfvertagande af styrelsen (s. å.) återfick
hon fullständigt friheten, men utestängdes snart
från sin moders hus och sitt forna umgänge, emedan
hennes lättsinne fört henne i armarna på en betjänt,
med hvilken hon hade en son (1798) och med hvilken
hon därefter en tid sammanlefde i djupaste armod.
Armfelt återsåg hon aldrig efter sin olycka, men
åtnjöt af honom ett årligt bidrag till sitt underhåll,
sedan hon 1801 lämnat fäderneslandet. Hon bosatte
sig sedermera för en tid i Schweiz. 1813 flyttade
hon tillbaka till Sverige. Fröken R. efterlämnade
2 själfbiografier, af hvilka den ena, skrifven på
äldre dagar, är tryckt i Ridderstads "Gömdt är icke
glömdt". Den andra, som förskrifver sig från hennes
yngre år, är outgifven, men har begagnats af E. Tegnér
i hans arbete "Gustaf Mauritz Armfelt" (1883-87).

illustration placeholder

4. Torsten R., grefve, sonson till R. l och son
till öfverstelöjtnanten Ture Gabriel R., social
skriftställare, främjare af folkundervisningen,
f. 30 mars 1798 på Riseberga i Närke, d. 27 maj 1859
i Uppsala. Sedan R. 1811-16 studerat i Uppsala,
utnämndes han till underlöjtnant vid Skaraborgs
regemente, men lämnade 1824 krigstjänsten med
kaptens afsked. Det föredöme, som denna tid gafs
af Manhemsförbundets medlemmar, anslog lifligt
R:s sinne. Han köpte ett litet hemman i Värmland,
just i den trakt, där förbundets hufvudman,
K. J. L. Almquist, försökte lefva sig in i ett
idylliskt odalmannalif. Då R. ditflyttade, hade
emellertid åtskilliga af förbundets medlemmar
ledsnat och dragit sig tillbaka. Äfven R. lämnade
trakten och sysslade en tid med landtbruk i
Västergötland. Sedermera, 1830, antog han plats som
förvaltare af Stjärnfors’ bruk i Värmland, hvilket
tillhörde Uddeholmsbolaget. Godsets underhafvandes
betryckta ställning väckte hans lifliga medkänsla. Han
yrkade på lindring i de fattiges arbetsskyldighet
och på förbättring i deras lefnadsvillkor; men då
hans önskningar icke funno något tillmötesgående,
lämnade R. sin illa aflönade befattning och flyttade
till grannskapet af Läckö kungsgård, som innehades
af hans äldre broder. Där öppnade han en skola,
i hvilken han mottog några vänners och släktingars
barn till uppfostran. Men omsorgen om hans familj
tvang honom till vidsträcktare verksamhet. Han
egnade sig åter åt landtbrukarens kall, men med
så ringa framgång, att han inom några år stod
utblottad. Då återvände han till Läckö, egnade
sig åt undervisning af godsets barn och nedskref
sina bekanta Tankar om ståndscirkulation (1845)
och Tankar om ståndscirkulationens verkställighet
(1846). Ståndscirkulationen vore, menade R.,
egnad att motverka den alltmer växande och högst
skadliga öfverbefolkningen inom herremansklassen
; den hänvisade hvar och en till det stånd, för
hvilket hans naturanlag gjorde honom lämplig; dess
hufvudsyfte vore att kristligen förbrödra de efter
olika lefnadsställningar och förhållanden fördelade
samhällsklasserna. R. skilde ståndscirkulationen
från ståndsnivellering, som vore "ett naturvidrigt
utjämnande af de höjder och dalar, som skaparen anlagt
och förordnat". För ståndscirkulationens genomförande
erfordrades dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free