Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Royal suédois, "Kungliga svenska". 1. Regemente i fransk tjänst - Royal suédois. 2. Ett regemente i svensk tjänst - Royalty - Royan - Royat - Royauté - Roybet, Ferdinand Victor Léon - Royce, Josiah - Royer-Collard, Pierre Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regementet. Det utgör stam för det nuvarande 89:e
franska infanteriregementet. Se F. U. Wrangel,
"Origines et débuts du Royal-Suédois, actuellement
89:e de ligne" (1914).
2. Ett regemente i svensk tjänst, som uppsattes
1813 i Pommern (Wolgast) af fransmän och
italienare och som i slutet af året räknade 6
kompanier, formerade på l bataljon, äfven
kallad Italiensk-fransyska bataljonen. Till chef
utnämndes 2 nov. s. å. grefve Nicolas
Alexis Gabriel de Montrichard, en fransk emigrant.
I början af
1814 anbefalldes uppsättandet af ytterligare
l bataljon, och vid mönstring i Lübeck 23 maj räknade
regementet 2 bataljoner med 8 kompanier, däraf
l grenadjär- och l voltigörkompani. Dess stat
upptog på staben 9 officerare, 8 underofficerare,
10 spel och 8 civila, på hvarje kompani 4 officerare,
8 underofficerare, 12 korpraler, 2 sappörer, 3 spel
och 178 man, hvaraf dock vid mönstringen 60-70
pr kompani voro vakanta. Regementet öfverfördes i
slutet af maj 1814 till Sverige och deltog, ehuru
obetydligt, i kriget mot Norge. Efter dess
slut förlades det i garnison i Göteborg, men
blef genom generalorder 23 dec. 1814 upplöst.
1. C. O. N. 2. R. T-e.*
Royalty [råFolti], eng., kunglighet, kunglig makt,
kungligt prerogativ, speciellt, och äfven i sv.,
afgift, som erlägges till därtill af någon
anledning berättigad för bearbetning af grufva,
utgående med visst belopp för enhet af den brutna
kvantiteten. Så t. ex. eger Luossavaara-Kirunavaara
aktiebolag att för hälften af den årligen i Kiruna-
och Gällivaregrufvorna brutna malmen till svenska
staten erlägga en royalty af f. n. l kr. för ton
för den förra och 50 öre för ton för den senare;
och likaså betalar dels Luossavaarabolaget för
i nämnda grufvor bruten malm och dels staten för
malm, som af densamma brytes i Luossavaara och
Mertainens gruffält, en viss royalty till konsul
Broms’ arfvingar. Vidare användes beteckningen
royalty äfven hos oss om afgift, som erlägges till
patentinnehafvare för patentets begagnande, likaledes
vanligen utgående med visst belopp för enhet af
tillverkningen. En tredje i eng. förekommande
betydelse af ordet, nämligen afgift, som af
förläggare erlägges till författare för exemplar af
den senares skrift, synes ej förekomma i Sverige.
Å. W:son M.
Royan [rwajä7], stad i franska
dep. Charente-inférieure, på högra stranden af
Girondes mynning. 8,091 inv. (1911; som kommun
9,330). R. har blifvit en af Frankrikes mest besökta
badorter (omkr. 80,000 badgäster årligen) på grund af
sina vackra omgifningar och sin utmärkta badstrand,
som är delad i flera mindre vikar (conches),
hvilka bildar hvar och en ett badställe, såsom
Grande conche, plage de Foncillon, conche du Chay,
c. du Pigeonnier och c. de Pontaillac. Sardinfiske.
(J. F. N.)
Royat [rwaja’], kommun i franska dep. Puy-de-Dôme, 3
km. s. v. om Clermont-Ferrand. Omkr. 1,600 inv. Badort
(R.~les-bains), 450 m. ö. h., med 4 rikt gifvande
mineralkällor, kända redan af romarna. Vattnet
liknar Emsvattnet, innehåller kolsyradt natron,
koksalt och fri kolsyra; temperaturen i källorna
växlar från 35,5° C. till 20°. Säsongen räcker 15
maj-15 okt. öfver 6,000
kurgäster. Egendomlig fästningslik kyrka från 1000-
och 1100-talen. Wbg. Ln.
Royauté [rwajåte, råjåte], fr. (af roi, konung),
kunglig värdighet.
Roybet [r^abä], Ferdinand Victor Leon, fransk målare,
f. 1840 i Uzés, studerade vid akademien i Lyon,
där han sedan blef professor i kopparstick. Hans
målning är starkt påverkad af gamla målare (Velasquez,
Hals, Rembrandt m. fl.). Han målar kostymfigurer,
soldater, dryckesbröder, pager och unga flickor
med virtuosmässig behandling och kraftig och
mustig färg, till en början i litet format, sedan
i naturlig storlek (Rendez-rous, Kölns museum,
Fanbärare, Glyptoteket i Köpenhamn). Till hans
arbeten från 1890-talet höra Karl den djärfve rider
in i domkyrkan i Nesles (1893, vann hedersmedalj på
salongen) och Saraband (1895). R. har äfven utfört
en mängd kraftiga porträtt, hvaribland åtskilliga
i historisk kostym, samt förtjänstfulla etsningar.
G-g N.
Royce [råFs], Josiah, amerikansk filosof och
psykolog, f. 1855 i Grass valley (Kalifornien),
studerade vid flera amerikanska och tyska universitet,
blef lärare vid Kaliforniens universitet 1878, vid
Harvard-universitetet i Cambridge, Massachusetts 1882,
e. o. professor där 1885 samt slutligen professor i
filosofiens historia vid samma universitet 1892. Som
"Gifford lecturer" har han föreläst vid universitetet
i Aberdeen (1898-1900). Hans filosofiska ståndpunkt är
en objektiv idealism, som äfven på det logiska området
tillämpar voluntarismen. Han kallar själf denna sin
åsikt "absolut pragmatism", men han förnekar, att
sanningen kan grundas på den personliga erfarenheten
om åsikternas praktiska tillämpning. Det finnes
enligt R. intet rent tänkande; tänkandet är en
form af handling och ledes af "viljans logik". De
absoluta sanningarna ega dock tankenödvändighet,
liksom "den rena formen af viljan" trotsar alla
bemödanden att kränka "den voluntaristiska sanningens"
lagar. Ytterst hänvisa dessa allmängiltiga sanningar
på en absolut person, hvars vilja är fri och ligger
till grund för de ändliga viljornas moraliska
frihet. Skrifter: The religions aspect of philosophy
(1885), The spirit of modern philosophy (1892),
The conception of god (1897), Studies of good and
evil (1898), The world and the individual (1900-01,
R:s hufvudarbete), The conception of immortality
(s. å.), Outlines of psychology (1903), Herbert
Spencer, an estimate (1904), The philosophy of
loyalty (1908), Provincialism, race questions and
other american problems (1909), William James and
other essays on the philosophy of life (1911),
The sources of religious insight (1912) m. fl.
S-c.
Royer-Collard [rwaje-kållär], Pierre Paul, fransk
statsman och filosof, f. 1763, d. 1845, blef advokat
(1789) och professor i filosofi vid universitetet i
Paris (1811-14). Som ung advokat deltog han lifligt
i den franska revolutionen och blef under direktoriet
medlem af "de femhundrades råd". Efter restaurationen
hyllade han som deputerad en moderat liberalism
och förvärfvade som deputeradekammarens president
stor popularitet. Mot 1830 års revolution förhöll
han sig delvis afvisande. I den franska filosofiens
historia har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
