Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 1021-1022 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roudaire, François Élie - Roudnice, tjechisk form för Raudnitz - Roué - Rouel, François. Se Kullberg, K. A. af - Rouen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stabskapten sysselsatt med geodetiska arbeten omkring
Biskra i Algeriet och iakttog då, att saltträsken
(schotts) i Sahara ligga under Medelhafvets nivå. Han
fattade planen att genomspränga det bergiga näs, som
skiljer öknen från Medelhafvet, och att därigenom
till förmån för klimatet skapa ett mindre inhaf i
Sahara. R. företog 1874-79 nya undersökningar, hvilka
bekräftade utförbarheten af hans djärfva plan, men
de synnerligen stora svårigheter och omkostnader,
som utförandet skulle medföra, ha rest hinder
däremot. R. befordrades 1878 till skvadronschef. Han
utgaf bl. a. Une mer intérieure en Algérie (1874).

Roudnice [-tse], tjechisk form för Raudnitz.

Roué [roē], fr. (eg. steglad, rådbråkad, af roue,
hjul), vedernamn på de utsväfvande eleganter (les
roués), som bildade förtrolig umgängeskrets åt
"Regenten", hertig Filip af Orléans, och deltogo i
hans orgier; samvetslös vällusting.

Rouel [-ä’ll], François. Se Kullberg, K. A. af.

Fig. 1. Katedralen i Rouen, sedd från väster (fasadens nedre del skymd af husmassorna).

Rouen [roã’], fordom hufvudstad i Normandie, nu i
franska dep. Seine-inférieure, säte för en
ärkebiskop, generalkommandot för 3:e armékåren, en
appellationsdomstol (för Eure och Seine-inférieure),
ligger på högra stranden af Seine, något
nedanför den punkt, där järnvägen Paris–Havre går
öfver floden, och är genom andra järnbanor direkt
förenadt med Amiens och Cherbourg. 117,311
inv. (1911; i hela kommunen 124,987). Gamla
staden omges af flera förstäder, af hvilka den
på vänstra Seinestranden liggande industriorten
S:t Sever är den förnämsta. Mellan gamla staden
och förstäderna löper en rad bulevarder, stadens
forna vallar. Kommunikationen mellan flodstränderna
uppehålles genom en stenbro (Pont Corneille) öfver
nedre ändan af ön Lacroix, där en staty af den i
staden födde P. Corneille står, samt längre ned en
järnbro (Pont Boïeldieu) samt den egendomliga Pont
transbordeur (1899). Bland franska städer är R. den
på medeltidsarkitektur rikaste, ehuru genom nya
gatuanläggningar (sedan 1860) liksom i Paris många af
de gamla byggnaderna blifvit undanröjda och de trånga,
krokiga gatorna utvidgade. Före 1789 hade staden
37 kyrkor; nu kvarstå endast 14.

Fig. 2. Mellersta delen af katedralens västfasad.

Katedralen, Notre
Dame (fig. 1), hvars viktigaste partier uppfördes
1207–80, är en af de största gotiska byggnadsverken
i Normandie, ehuru betydligt osymmetrisk till
planen. Den rikt dekorerade mellersta delen af
västra fasaden (fig. 2) uppfördes först i början
af 1500-talet af kardinal d’Amboise, ärkebiskop i
R. och Ludvig XII:s minister. Endast det ena af de
båda fristående tornen på ömse sidor om fasaden,
Tour de beurre, är fullbordadt. Tornet öfver korset
har med den 1876 uppsatta järnspiran en höjd af 148
m. I kyrkans inre finnas dyrbara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>