Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rostock, stad - Rostoptjin, Fedor Vasiljevitj - Rostov. 1. (R. velikij l. R. Jaroslavskij), stad i ryska guv. Jaroslav - Rostov. 2. (R. na Donn, R. vid Don), stad i ryska guv. Donska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hertigarna och staden gemensamt. Det var 1437
-43 förlagdt till Greifswald och efter 1760 till
Bützow; men då de af rådet utnämnde professorerna
stannade i R. och höllo föreläsningar där, hade
Mecklenburg faktiskt två universitet, tills de
1788 åter förenades i R. Under 1500-talet besöktes
universitetet af ett stort antal svenskar (1515
-93 af ej mindre än 175), och ett ej ringa antal
böcker trycktes på svenska därstädes, ja man kan
säga, att R:s universitet fick tjänstgöra som
universitet åt Sverige. Vintern 1912-13 hade det
985 studerande. Biblioteket räknar omkr. 300,000
bd. Dessutom har R. gymnasium och realgymnasium,
realskola, navigationsskola och teknisk skola. R. är
säte för landskonsistoriet, en oberlandesgericht
och en landgericht. Ehuru R:s folkmängd, handel
och rikedom aftagit sedan medeltiden, har det ännu
en ganska liflig handel och har en handelsflotta
på omkr. 20,000 ton. Dess hamn besöktes 1911 af
3,199 fartyg om l,3 mill. ton. Fartyg, som ligga
djupare än 5 m., måste lossa vid Warnemünde (se
d. o.). Svenskarna uppburo tull vid Warnemünde från
1631 till 1714, då de lämnade den som pant till hertig
Karl Leopold af Mecklenburg för ett lån på 20,000
riksdaler. I sammanhang med Wismars försäljning
1803 afstod Sverige alldeles från alla anspråk
på Warnemündetullen. Viktigaste exportvarorna
äro spannmål, ull, lin och nötkreatur. Stadens
industri är mångsidig. En af de förnämsta grenarna,
skeppsbyggeriet, har på senare åren gått alltmera
tillbaka. För öfrigt finnas maskinverkstäder,
tobaksfabriker, bryggerier, brännerier m. m. -
Ett vendiskt samhälle (Roztoc) på Warnows högra
strand omnämnes på 900-talet, och senare uppstod ett
tyskt på vänstra stranden, hvilket säges ha fått
stadsrättigheter 1218. Kort efter sedan staden
1314 förenats med Mecklenburg, blef den medlem
af hansan, och den var bland östersjöstäderna
underlägsen endast Lübeck i makt. Dess lyckligaste
period som handelsstad började i senare hälften af
1400-talet, vid samma tid som dess politiska makt
började aftaga. R. har dock aldrig helt förlorat
den oberoende ställning det njöt som hansestad, och
1788, efter långa strider med Mecklenburgs hertigar,
skaffade det sig en mängd företrädesrättigheter: egen
domsrätt, en tämligen vidsträckt lagstiftningsmakt,
själfständig inre förvaltning, mynträtt och egen
handelsflagg. Efter 1880 har den förlorat flera
af dessa privilegier. På landtdagen bildar staden
ett stånd för sig, och en af dess tre borgmästare
är medlem af direktorium på landtdagen äfvensom af
det permanenta 9-mannautskottet, som har sitt säte i
R. Stadens jordegendom är mycket vidsträckt och bildar
med några närliggande riddargods distriktet R. (270
kvkm.). Dit hör äfven Warnemünde. - R. blockerades
af svenskarna under K. Toll från juli och belägrades
sedan samt intogs 15 okt. 1631. Amiral Sjöblad blef
i grund slagen af Niels Juels eskader utanför R. l
juni 1677. Nov. 1712 intogs R. af Stenbock, och 6
april 1807 öfverrumplades det af en obetydlig svensk
styrka. Se Koppmann, "Geschichte der stadt R." (I,
1887), "Geschichtsquellen der stadt R." (1885 ff.) och
"Beiträge zur geschichte der stadt R." (1890 ff.).
(J. F. N.)
Rostoptjin [rastap-], Fedor Vasiljevitj,
grefve, rysk ämbetsman, f. 1763, d. 1826, ådrog sig
som page vid hofvet Katarina II :s uppmärksamhet, vann
bildning under utrikes resor, men förblef gammalryss
till lif och själ.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
