Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodhe. 3. Edvard Herman R. - Rodhe. 4. Gustaf Emil R. - Rodhe. 5. Edvard Magnus R. - Rodin, Auguste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1:a rummet på förslaget till Visby och 1888 till
Göteborgs biskopsstol samt utnämndes sistnämnda
år till biskop i Göteborgs stift. 1894 stod han på
1:a förslagsrummet till Skara. Han har bevistat alla
kyrkomöten sedan 1888 samt var 1892-93 medlem af Andra
och 1894-1901 af Första kammaren för Göteborgs och
Bohus län. Af Vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg blef han 1889 led. och 1899 hedersled. Vid
jubelfesten i Uppsala 1893 blef han teol. doktor. Han
har utgett bl. a. åtskilliga predikningar och
andliga tal. Till sin religiös-kyrkliga ståndpunkt är
R. konservativ under påverkan af den äldre lundensiska
högkyrkligheten äfvensom af den schartauanska
riktningen.
4. Gustaf Emil R., brorson till R.
2, filolog, skolman, f. 20 aug. 1863 i
Uddevalla, filos. doktor och docent i
engelska språket och litteraturen i Lund
1897, är sedan 1901 lektor i tyska och
engelska vid Realläroverket i Göteborg och
tillika sedan 1903 docent i modern
franska vid Göteborgs högskola. R., som
är en obestridd mästare i konsten att behärska
de främmande lefvande språken, har på
skolundervisningen i dessa språk utöfvat ett högst
betydande inflytande genom en ovanligt omfattande
skriftställarverksamhet, bl. a. en rik
produktion af för språkundervisningen vid de
allmänna läroverken afsedda läro- och läseböcker,
bland hvilka Tysk läsebok och Engelsk läsebok för
realskolan (utg. tills. med O. Jespersen)
torde ha vunnit den största spridningen.
I sin undervisning och sitt författarskap
har R. företrädt den s. k. direkta
språkundervisningsmetoden, för hvilken det lefvande
aktuella språket utgör det centrala. R.
har äfven gjort sig ett namn som språkvetenskaplig
författare bl. a. genom Transitivity in modern
english (1897) och Essais de philologie moderne.
I. Les grammairiens et le français parlé; II.
La méthode mécanique en grammaire (1901), III
Notes critiques sur la syntaxe et la phraséologie
du français moderne(1903). R:s sakkunskap
har flera gånger tagits i anspråk vid uppgörande
af undervisningsplaner för de allmänna läroverken.
5. Edvard Magnus R., son till R. 3, teolog,
f. 17 dec. 1878 i Lund, blef 1896 student
där och 1898 filos. kandidat, var 1899-1901
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket,
blef 1904 teol. kandidat och 1905 docent i
kyrkohistoria. Han prästvigdes 1906 och var 1906-07
hospitalspredikant i Lund samt 1905-09 lärare vid
Lunds privata elementarskola. 1909 stod han
på andra förslagsrummet till professuren
i kyrkohistoria och symbolik i Lund och blef
1912 utnämnd till professor i praktisk teologi
i Uppsala och s. å. teol. doktor. R. har
bedrifvit forskningar särskildt i det senaste
århundradets svenska kyrkohistoria samt på det
praktisk-teologiska området. Han har författat
bl.a. Jac. Ax. Lindblom såsom biskop i
Linköping (1905), De svenska bibelsällskapens
uppkomst (i "Kyrkohist årsskrift" 1906, 1908),
Kyrka och skola i Sverige under 1800-talet. I.
(1908), Henrik Schartau som predikant (1909),
Dopritualet i svenska kyrkan efter reformationen
(1910), Kyrkolag och kyrkohandbok (1911),
Schwedische kirchenkunde (1913) äfvensom
artiklar i Nordisk familjebok, tidskrifter m. m.
Jämte biskop N. Lövgren utgaf han 1911 sammelverket
"Vår kyrka, från början af 20:e årh., periodvis
skildrad. I." 3. K. B. W-n. 4. P. E. L-m.
Rodin, Auguste, fransk skulptör, f. 14 nov. 1840
i Paris, studerade helt kort tid för Barye och var
därefter i sex år (1864-70) elev och medhjälpare åt
Carrier-Belleuse. Till salongen 1864 hade han inlämnat
en porträttmask, Mannen med den krossade näsan,
som blef refuserad (nu i Luxembourgmuseet). 1871-77
vistades R. i Bruxelles, där han bl. a. biträdde
två belgiska skulptörer med dekorativ och figural
utsmyckning af börsbyggnaden och med borgmästaren
Loos’ monument i Antwerpen. Under alla dessa år
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
