- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
159-160

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribot, Alexandre Félix Joseph - Ribs. Se Ribes - Ric - Ricamarie, La - Ricambio. Se Recambio - Ricard, Louis Gustave - Ricard, Olfert Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovanliga arbetsförmåga och som en af de moderate
republikanernas talangfullaste vältalare och
debattörer. Han var flitig medarbetare i Dufaures
tidning "Le parlement", där han också med kraft
förde moderatismens talan.
illustration placeholder

Hetsigt angripen af de
radikale, omvaldes R. dock 1881 till deputerad;
han bekämpade därefter Gambetta och arbetade
särskildt på förvaltningens decentralisering och i
finansiella frågor. 1883 blef han budgetkommissionens
generalrapportör. Han motarbetade, mycket af
finansiella hänsyn, Ferrys kolonialpolitik och bidrog
kraftigt till dennes störtande 1885. Vid de allmänna
valen till deputeradekammaren s. å. föll han igenom,
men återbördades åt kammaren vid ett ersättningsval
i Pas-de-Calais 1887. Han uppträdde nu skarpt mot
boulangismen, men ifrade f. ö. för en försonlig
och lugnande politik. Mars 1890—febr. 1892 var
R. utrikesminister i Freycinets fjärde ministär
och anses därunder verksamt ha bidragit till att
knyta den fransk-ryska alliansen, hvars existens han
1895 i deputeradekammaren för första gången öppet
tillkännagaf. Dec. 1892 blef han konseljpresident
och utrikesminister efter Loubet med denne som
inrikesminister; han ombildade redan l jan. 1893
ministären, då han själf blef inrikesminister
och Loubet helt afgick. R. arbetade nu ifrigt på
att åstadkomma en republikansk koncentration, men
stötte på starkt motstånd från högern och störtades
i april 1893. Jan.—okt. 1895 var han för tredje
gången konseljpresident och finansminister, med
bl. a. Poincaré som undervisningsminister, under
hvilken tid den oerhördt dyrbara expeditionen till
Madagaskar genomfördes. Sedan han 1898 vid Mélines
fall förgäfves sökt bilda en försoningsministär,
blef han s. å. president i den viktiga
undervisningskommissionen. Han var en skarp och farlig
motståndare till Combes’ antiklerikalism och bidrog
till dennes störtande, men gaf sedermera sitt stöd åt
inrättandet af "kultföreningar". Alltjämt trogen sina
moderatrepublikanska åsikter och utan att i minsta mån
ha besudlats af de många parlamentariska skandalerna,
omvaldes han 1906 till deputerad i Saint-Omer. 1909
blef han senator för dep. Pas-de-Calais. Under de heta
debatterna i deputeradekammaren rörande Marokko 1906
och följande år uppträdde R. med kraft och talang
för häfdandet af Frankrikes makt (jfr Marokko,
historia). Vid presidentvalet 1913 uppställdes
R. som kandidat och fick i första omröstningen 54
röster. Då ministären Doumergue afgått juni 1914
och Viviani misslyckats med sitt försök att bilda ny
ministär, åtog sig R. detta uppdrag och hade 9 juni
sitt kabinett färdigt, i hvilket han själf öfvertog
justitiedepartementet, med L. Bourgeois som utrikes-,
Delcassé krigs- och Clementel finansminister. R.,
som genast angreps af radikalsocialisterna,
måste redan 12 juni afgå, sedan ministären i
deputeradekammaren fått misstroendevotum med
306 röster mot 262 ("tredagarsministären"). 26
aug. 1914 öfvertog han den svåra posten som
finansminister i Vivianis kabinett och har som
sådan visat mycken skicklighet. R. blef 1906 efter
d’Audiffret-Pasquier medlem af Franska akad. Han
har utgett bl. a. Biographie de lord Erskine (1866),
Acte du 5 avril 1873 pour l’établissement d’une cour
suprème de justice en Angleterre
(1874) och Discours
politiques
(2 bd, 1905). E. A—t.

Ribs, bot. Se Ribes.

Ric, riktigare rik (af sanskr. nom. rk,
gen. rcas, alltså stam rc-), "vers",
"hymn", ingår i Rigveda (se d. o.).
K. F. J.

Ricamarie [rikaman’], La, stad i franska dep. Loire,
vid Lyonbanan. 6,026 inv. (1911 ; som kommun
9,927). Stenkolsgrufvor, stenbrott och järnindustri.
J. F. N.

Ricambio [-karmbiå]. Se Recambio.

illustration placeholder

G. Richard. Efter ett själfporträtt.



Ricard [rikär], Louis Gustave, fransk målare, f. 1823
i Marseille, d. 1873 i Paris, studerade först i sin
födelsestads akademi, sedan för Cogniet i Paris,
men lärde mest af de gamle målarna i Louvre, som han
under många år studerade och kopierade. Han vistades
länge i Venezia, reste i Belgien, Holland och England,
hvarpå han 1850 slog sig ned i Paris. Där gjorde han
en lysande debut med några porträtt, men blef ganska
snart ohågad att utställa sina arbeten, blef glömd
och har först efter sin död blifvit uppskattad som
den mästare han på sitt område var, en konstnär för
finsmakarna, för de mest fordrande. Hans porträtt
äro förnäm och ädel konst, utförda med stark
karakterisering, säker modellering och känslig
Ijus- och färgbehandling. Ypperst är han i sina
själfulla och behagfulla kvinnobilder, exempelvis i de
båda porträtt af fru de Calonne, som finnas i Louvre
och Luxembourg. Louvre eger äfven hans själfporträtt
(se fig.), och porträtt af Paul de Musset m. fl. Många
af hans arbeten finnas i Marseille, i stadens museum
och i privat ego. Bland hans porträtt af konstnärer
äro dylika af Heilbuth, Fromentin, Ziem, Chenavard
och Chaplin. Jfr monografi af C. Mauclair (1903).
G—g N.

Ricard [rikar], Olfert Herman, dansk präst, f. 2 april
1872, blef 1895 teol. kandidat, var 1896—1908 ledare
för K. F. U. M. i Köpenhamn och blef sedan kaplan
vid Johanneskirken, där han som utmärkt predikant
samlat en stor åhörarkrets och särskildt visat
förmåga att knyta ungdomen vid sig. Han är starkt
påverkad af engelskt och nordamerikanskt kyrkolif,
men utan framträdande konfessionell prägel. R. har
äfven verksamt deltagit i den internationella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free