Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revidera - Reviderark. Se Revidera - Revier. Se Revir - Reviering - Review - Review of reviews - Reviken - Revilla-Gigedo - Revilla y Moreno, Manuel dela - Réville. 1. Albert R. - Réville. 2. Jean R. - Révillon, Antoine (Tony) - Revillout, Eugène - Revindicera - Revir - Revision. 1. Granskning af räkenskaper - Revision. 2. Jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och rätta ett ark (reviderark), sedan det blifvit
intaget i press.
Reviderark, boktr. Se Revidera.
Revier [-vir], ty. Se Revir.
Reviering, jaktv., benämnes hönshundens regelbundna
sick-sack-sök på fältet. En regelbunden och god
reviering, som medtager all mark, är synnerligen
viktig, och vid hundens dressyr bör särskildt
arbete nedläggas på uppnående af ett godt sök.
G. G.
Review [rivjö’], eng., kritisk och litterär tidskrift,
t. ex. "Edinburgh review", "Quarterly review". Jfr
Revy.
Review of reviews [rivjö’ 9v rivjö’s], engelsk
tidskrift. Se Stead, W. T.
Reviken. norsk hamn på Nordre Vaagsö vid inloppet
till Nordfjord, N. Bergenhus amt. K. V. H.
Revilla-Gigedo [revi’lja chicheMå], en till
mexikanska staten Colima hörande ögrupp i Stora
oceanen, omkr. 500 km. s. s. v. om Kaliforniens
sydspets, under 18° n. br. och 112° v. lgd, består
af den 1,130 m. höga ön Socorro (San Tomas) och tre
mindre öar, alla vulkaniska, tillsammans 186 kvkm.,
med omkr. 1,500 inv. öarna ha inga däggdjur.
Revilla y Moreno [revi’lja i mårenå], Manuel de la,
spansk författare och professor i litteraturhistoria
i Madrid, f. där 1846, d. 1881 i Escorial, uppsatte
1874 den betydande tidskriften "La Critica" och
var en flitig medarbetare i många andra tidskrifter
och i tidningar. R. var i besittning af en mycket
omfattande bildning, såsom tänkare djup och vidsynt,
hans stil utmärkte sig för klarhet, hans analys af
logisk skärpa och fin observation, hvilka egenskaper
gjorde honom till en högst framstående föreläsare och
kommo till synes i alla hans litteraturhistoriska
arbeten och i hans omfattande litterärkritiska
verksamhet. Af R:s arbeten må nämnas El naturalismo en
el arte, El concepto de lo comico, La interpretación
simbólica del Quijote, De algunas opiniónes nuevas
sobre Cervantes y el Quijote, El tipo legendario
del Tenorio y sus manifestaciónes en las modernas
literaturas och Principios de literatura general e
historia de la literatura española. R:s Criticas äro
efter hans död samlade i två band, hvilka innehålla
de vederhäftigaste omdömen om spansk litteratur under
skedet 1874-81. Ad. H-n.
Réville [revi7!!]. 1. Albert R., fransk protestantisk
teolog, f. 1826 i Dieppe, d. 1906, vardt 1851 pastor
vid vallonska kyrkan i Rotterdam, invaldes sedermera
i holländska vetenskapsakademien och erhöll 1880
den nyinrättade professuren i religionshistoria,
vid Collège de France. Han var en af den kritiska
teologiens och den frisinnade protestantismens mera
bemärkta män. Bland hans skrifter må nämnas Essais
de critique religieuse (1860; 2:a uppl. 1869), Études
critiques sur 1’évangile selon Saint-Mathieu (1862),
Théodore Parker (1865; "Th. Parker, hans lif och
arbeten" 1868), Histoire du dogme de la divinité de
Jésus-Christ (1869; "Dogmen om Kristi gudom", 1870),
Les religions du Mexique, de l’Amérique centrale et
du Pérou (1885) och Jesus de Nazareth (1897, 2:a
uppl. 1906).
2. Jean R., den föregåendes son, fransk teolog och
religionshistoriker, f. 1854, d. 1908, studerade
i Tyskland (Berlin och Heidelberg), verkade 1880
-83 som präst och senare som religionslärare vid
Lycée Henri IV. 1886 blef han professor i patristik
och kyrkohistoria vid École des hautes études;
sedan två år förut var han medredaktör af "Revue de
1’histoire des religions". Här verkade R. till 1894,
då han kallades att intaga en professur i samma
ämnen vid den protestantisk-teologiska fakulteten i
Paris. Denna ställning fick han inneha till 1907,
då i sammanhang med kyrkans skiljande från staten
den protestantiska teologiska fakulteten skildes
från universitetet. R. kallades då till professor
vid Collège de France. Bland R:s skrifter, af hvilka
några öfversatts till tyska och engelska, må här
nämnas La doctrine du Logos dans le IV:e évangile et
dans les oeuvres de Philon (1881), La religion à Rome
sous les Sévères (1886; på ty. 1888), Les origines
de l’épiscopat (1894), Le quatrième évangile (1900;
2:a uppl. 1902), Le protestantisme libéral (1903,
öfv. till eng., ty. och holl.) och Le prophétisme
hébreu (1905). 2. E. S-e.
Révillon [revijä’], Antoine (Tony), fransk författare
och politiker, f. 1832 i S:t Laurent, dep. Ain,
d. 1898 i Paris, verkade från 1857 som tidningsman
i Paris, var 1876-79 hufvudredaktör för "Petite
république" samt från 1879 till sin död en bland de
ledande medarbetarna i "Radical". R. gjorde sig
på 1870-talet känd som radikal ytterlighetsman,
invaldes i Paris’ municipalråd och besegrade vid
valen till deputeradekammaren 1881 Gambetta i en
Parisvalkrets. Som deputerad (1881-93) tillhörde han
yttersta vänstern och tog liflig andel i boulangismens
bekämpande. R. skref äfven ett stort antal romaner,
t. ex. Le drapeau noir (1871), Les aventures d’un
suicidé (1872) och Le marquis de Servières (1877).
Revillout [-vijo], Eugène, fransk egyptolog, f. 1843,
är sedan 1872 anställd som "conservateur adjoint"
vid Louvres egyptiska afdelning samt tillika
professor vid den nybildade "École du Louvre",
där han föreläser koptiska och demotiska. R. räknas
såsom en af de utmärktaste nu lefvande kännarna af
koptiskan. Han har äfven på demotiskans område gjort
en mängd vackra upptäckter och kan anses vara den,
hvilken efter Brugsch mest främjat studiet af detta
på grund af sin skrifts beskaffenhet synnerligen svåra
språk. Hans många arbeten lida af en ytterst polemisk
form. Viktigast äro Chrestomathie démotique (4 bd,
1880). Papyrus coptes (1876 ff.) och Apocryphes coptes
(s. å. ff.). Sedan 1880 utger R. en vetenskaplig
tidskrift "Revue égyptologique", hvaraf hittills 10 bd
sett dagen. Det är i synnerhet demotiska och koptiska,
som behandlas i denna tidskrift. K. P.*
Revindicera (af lat. re, tillbaka, och vindicare,
göra anspråk på), återfordra som sin tillhörighet,
på nytt tillegna sig någonting frånhändt. -
Subst. Revindikation.
Revir (ty. revier, af it. riviera, strandområde),
skogsdistrikt, en jägmästares område; jaktområde.
Revision (se Revidera). 1. Granskning af (en
stats, ett ämbetsverks, en kommuns, ett bolags
o. s. v.) räkenskaper och därmed i sammanhang
stående förvaltningsåtgärder (se vidare Revisor). -
2. Jur. De medel, genom hvilka lägre domstols ännu
icke rättskraftiga beslut underkastas pröfning i
högre instans (de s. k. ordinära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
