- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
19-20

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reusch, Franz Heinrich - Reusch, Friedrich - Reusch, Hans Henrik - Reuschle, Karl Gustav - Reusner. 1. Christoph R. - Reusner. 2. Kristofer R. d. y., d. 1658 - Reusner. 3. Kristofer R., d. 1698

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Reusch [röjJ], Franz Heinrich, tysk katolsk teolog,
f. 1825 i Westfalen, d. 1900, blef 1861 professor
i gammaltestamentlig exegetik i Bonn. R., som
under sin tidigare verksamhetsperiod genom flera
betydande, i strängt uppenbarelsetrogen anda
hållna arbeten, t. ex. Lehrbuch der einleitung
in das alte testament
(1859; 4:e uppl. 1870)
och Bibel und natur (1862, 4:e uppl. 1876; "Den
bibliska skapelsehistorien och hennes förhållande
till naturvetenskapens resultat", 1880), gjort sig
känd som en framstående exegetisk forskare, fördes
genom den kris, som af Vatikankonsiliet 1869-70 och
särskildt dess beslut i frågan om påfvens ofelbarhet
framkallades inom den katolska kyrkan, in på helt nya
verksamhetsbanor. R. hade, särskildt i det af honom
1866-77 utgifna "Theologisches litteratur-blatt",
öfvat skarp kritik mot detta beslut, anslöt sig redan
från början till den s. k. gammalkatolska rörelsen
och var under denna rörelses första period, som den
gammalkatolske biskopen Reinkens generalvikarie,
en af dess främsta ledare. 1870 utfärdades ett
påfligt förbud för de teologie studerande att
besöka hans föreläsningar, och 1872 förklarades han
exkommunicerad. Trots detta fortsatte emellertid
R. oförskräckt sin kamp. Minnesmärken däraf är en
hel serie af arbeten, bl. a. Louis de Lion und die
spanische inquisition
(1873), Der prozess Galileis
und die jesuiten
(1879), Die deutschen bischöfe und
der aberglaube
(s. å.), Beiträge zur geschichte des
jesuitenordens
(1894) och framför allt Index der
verbotenen bücher
(2 bd, 1883-85). På grund af den
gammalkatolska kyrkans beslut 1878 att upphäfva
celibatet nedlade R. sina ämbeten inom denna, men
fortsatte i öfrigt sin verksamhet i samma riktning
som förut. Jfr L. K. Goetz, "Fr. H. R." (1901).
J. P. (E.Bg.)

Reusch [röjJ], Friedrich, tysk skulptör, f. 1843
i Siegen, d. 1906, studerade i Berlin och var sedan
1881 professor vid akademien i Königsberg. Han utförde
änglarna på Belle-Alliancebron i Berlin, Ångans ande
(1880, Tekniska högskolans gård, Charlottenburg)
samt flera monument öfver Vilhelm I, Bismarck o. a.
G-g N.

Reusch [röjj], Hans Henrik, norsk geolog, f. 5
sept. 1852 i Bergen, kandidat 1875, amanuens
vid universitetets mineraliekabinett 1882-85,
universitetsstipendiat i geologi 1885-88,
har sedan 1888 varit föreståndare för Norges
geologiske undersökelse, dessutom föreläsare i
fysisk geografi vid Kristiania universitet 1902-05
och sedan 1909. 1896-97 höll han föreläsningar vid
Harvard-universitetet i Cambridge, Massachusetts. R:s
mest bekanta arbete, gradualafh. Silurfossiler og
pressede konglomerater i Bergensskifrene
(1882),
påvisade för första gången fossil i kristalliniska
skiffrar, hvarigenom han lämnat ett väsentligt
bidrag till förstående af dessa bergarters bildning
genom tryckmetamorfos. En rad afhandlingar af honom
behandlar västra och Central-Norges geologi, till
större delen offentliggjorda i den af honom redigerade
skriftserien "Norges geologiske undersökelse", hvaraf
hittills utkommit 72 bd o. hftn (1890 ff.). Bland
R:s mera betydande arbeten märkas den omfångsrika
monografien Bömmelöen og Karmöen med omgivelser
geologisk beskrevne
(1888), Det nordlige Norges
geologi
(1891) och Folk og natur i Finmarken (1895)
samt en
förträfflig, kortfattad öfversikt af Norges geologi
("Norges geol. unders.", n:r 50, 1910). Dessutom
har han utgett flera mycket spridda läroböcker i
geografi och naturlära för folk- och realskolan
("middel-skolen") och en handbok i Landjordens
fysiske geografi
för studerande. R. var grundläggare
och förste redaktör (1877-80) af den förtjänstfulla
månadsskriften för populär naturvetenskap "Naturen"
(se d. o.). Han blef 1907 hedersdoktor i Oxford. - R:s
hustru, Helga Marie R., född Ring, f. 16 jan. 1865
i Fredrikstad, elev af Werenskiold och i Paris
af Puvis de Chavannes, målar norskt bondelif,
barngenrer, norsk natur och äfven bibliska ämnen
(Ängeln uppenbarar sig för herdarna, 1903).
K. V. H.

Reuschle [ro’j j le], Karl Gustav, tysk geograf,
f. 1812, d. 1875, sedan 1840 gymnasielärare i
Stuttgart, skref flera geografiska läroböcker samt
åtskilliga matematiska arbeten: Kepler und die
astronomie
(1871), Tafeln komplexer primzahlen
(utg. af Vet. akad. i Berlin 1875).

Reusner [rö’js-], boktryckar- och bokbindarsläkt
under 1600-talet, verksam i Stockholm. -

illustration placeholder

Christoph Reusners sigill (1608).

1. Stamfadern, Christoph R., var boktryckare i Rostock
samt hade sedan 1602 tryckt flera böcker på svenska
åt den flitige öfversättaren Petrus Johannis Gothus
(se härom H. Schück, "Petrus Johannis Gothus"
i "Festskriften till Hugo Geber 30/8 1913"); år
1608 kallades han till Stockholm och blef där 1610
k. boktryckare, i hvilken egenskap han 1614 stadfästes
af Gustaf II Adolf och erhöll bostad i samma kronans
hus vid Själagårdsgatan, där förut boktryckaren
Andreas Gutterwitz varit installerad. I Stockholm
fortfor han att verka t. o. m. 1635, då han flyttade
till Reval som gymnasieboktryckare. Bland hans många i
Sverige utförda arbeten märkes i främsta rummet Tegels
"Historia om Gustaf I" (1622), af hvilken exemplar
å pergament finnas. A. Hedberg har i "Pro Novitate",
II (1914) meddelat en del intressanta urkunder, som
bidraga till kännedomen om denne märklige boktryckares
lif i Stockholm och hans ställning till kolleger
och bokbindare här. Från 1619 utöfvade han nämligen
äfven privilegierad bokbindarverksamhet, hvarigenom
han kom i upprepade konflikter med detta yrkes
utöfvare. Särskildt tyckes han ha haft en antagonist
i den bekante tryckaren Ignatius Meurer. R. arbetade
äfven för hofvets och amiralitetets räkning. Han
efterlämnade två söner, som båda egnade sig åt
bokbinderiyrket, nämligen Kristofer (se R. 2) och
Johan R. - 2. Kristofer R. d. y., den föregåendes son,
d. 1658, var bokbindarmästare i Stockholm 1629 och
blef ålderman i ämbetet 1650. Hans söner Kristofer
(se R. 3) och Benjamin R. gingo båda i lära hos
modern, Maria R., som fortsatte mannens affär ända
till sin död 1692. Benjamin R. blef gesäll 1671,
aflade icke något mästarprof, dog likaledes 1692. -
3. Kristofer R., den föregåendes son, d. 1698, blef
mästare 1674, då han gifte sig med Regina Momma,
dotter till handelsmannen Arendt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free