Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rethel, Alfred - Rethymno(n) (it. Retimo) - Retiarius, rom. hist. Se Gladiator, sp. 1251 - Reticulum, lat., nät. 1. Anat., nätmage. Se Idisslare och Mage 2 - Reticulum. 2. Astron. Se Romboidiska nätet - Rétif de la Bretonne l. Restif de la Bretonne, Nicolas Edme - Retikulär - Retina, lat., näthinnan (se d. o.) - Retinit, miner. - Retinitis - Retinospora - Retiolites - Retioloïdea Lapw., paleont. Se graptoliter, sp. 146 - Retirera - Retmedel, fysiol. Se Retning - Retning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1489
Rethymnon-Retning
1490
niskorna. Han höll dem i tysk träsnittsstil, närmast
efter Holbein och med en hårdare och mera gripande
realism än föregångarens. De äro snillrika verk, i
sin art knappast öfverträffade, på en gång genuint
gammaltyska i sin nyktra och klara saklighet och
moderna i den raffinerade framställ-
Ur A. Eethels Auch ein todtentanz.
ningen af förintelsens fasa (se fig.). I
skräckstämning hade den tyska romantiken ej nått
längre, än R. nådde i dessa träsnittsblad. R. reste
åter till Italien 1852, men den själssjukdom,
som bröt hans kraft, började då framträda. Bland
hans arbeten äro äfven illustrationer till bibeln,
Nibelungenliedm. m. Jfr Muller von Königswinter,
"A. R., blätter der erinnerung" (1861), Y. Valentin,
"A. R." (1892), M Schmid, "A. R." (1898), och
J. Ponten, "R." i "Klassiker der kunst" (med
förteckning på R:s arbeten, 1911). R:s bref utgåfvos
1912. G-g N.
Rethymno(n) (it. Re’timo), hufvudort i en no-mos
på norra kusten af ön Kreta. 9,086 inv. (1911),
hvaraf 2/3 muhammedaner. Venezianskt citadell och
svårtillgänglig hamn. J. F. N.
Retiärius, rom. hist. Se Gladiator, sp. 1251.
Reti’culum, lat., nät. 1. Anat., nätmage. Se I d i s
s l a r e och M a g e 2. - Astron. Se R o m-boidiska
nätet.
Rétif de la Bretonne 1. Rest i f de la Breton
n e [reti’f da Iabr9tårn], Nicolas Edme, fransk
romanförfattare, f. 1734, d. 1806, var typograf
och skref inemot 200 band romaner, hvilka han
själf till stor del satte, efter ett besynnerligt
typografiskt system. De utmärka sig för skarp
iakttagelseförmåga och kännedom om människonaturen,
stundom äfven för intagande behag, men innehållet
utgör oftast en i skamlöst grofva färger hållen
af-målning af tidehvarfvets liderliga seder. På
samma gång var R. bisarr och öfverspänd: han
trodde sig genom sina romaner lägga grunden till
en ny epok för naturvetenskapen, religionen och
samhällslifvet. Socialisternas läror anteciperas af
honom. Bland hans berättelser må nämnas La famille
vertueuse (1767; "Den dygdiga släkten", 1780-83),
Le pornographe (1769, med plan till reglementering af
prostitutionen), Le ménage parisien (1773), Le paysan
perverti, ou les dangers de la ville (1775 -76), i
hvilken hans egenskaper nå sin höjdpunkt, La vie de
mön pére (1778; 4:e uppl. 1853), hans anständigaste
bok, novellsamlingarna Les contem-
poraines (42 bd, 1780-85; ett urval i 3 bd, 1875)
och Les nuits de Paris (S bd, 1788-94) samt den
själfbiografiska Monsieur Nicolas (16 bd, 1794-97;
ny uppl. i 14 bd 1883-84). Se arbeten af Ch. Monselet
(1853), P. Lacroix (1875) och E. Diihren (1906).
Retikulär (af fr. réticulaire], nätformig. -
R e-tikulär bindväf, Adenoid bindväf, anat. Se
Bindesubstansväfnad.
Retina, lat., näthinnan (se d. o.).
Retinit, miner., kallas flera gula till bruna,
barn-stenen i afseende på sammansättningen närstående
hartser, som mest förekomma i brunkol, men ofta, äfven
i leror och märgel. Ant. S
j.*
Retinltis (af lat. retina, näthinna), oftalm.,
inflammation i näthinnan. Se ögonsjukdomar.
Retinorspora, bot., namn på artificiellt
fixerade ungdomsformer af Ghamcecyparis och Thuja
med. utstående, barrlika blad. Dessa odlas ofta som
prydnadsväxter, liksom öfvergångsformer med fjälllika
och barrlika blad på samma exemplar. G. L-m.
Retiolites Barr., paleont. Se Graptoliter, II,
och fig. 8. - Retioli t esskif f er, geol. Se
Cyrtograptusskiffer.
Retioloidea Lapw., paleont. Se Graptoliter, sp. 146L
Retirera (fr. se retirer), draga sig tillbaka,
fly undan, anträda återtåget, taga sin tillflykt. -
R e-t i r é, som lefver indraget (i stillhet, för
sig själf); tillbakadragen, blyg.
Retmedel, fysiol. Se Retning.
Retning, fysiol. Kroppens organ äro anpassade för en
bestämd verksamhet. I en del organ, t. ex. muskler,
nerver och vissa körtlar, har denna verksamhet ett
typiskt tidsförlopp, och man kan skilja mellan
ett verksamhets- och ett h v i l o t i 11 s t å
n d. Hvartdera af dessa tillstånd kännetecknas af
vissa kemiska och fysikaliska processer, öfvergången
från hvila till verksamhet, d. v. s. utlösningen
af den materiella process, som kännetecknar
verksamhetstillståndet, kallar man retning. Ofta
använder man detta uttryck äfven för den utlösta
processen själf, särskildt i sådana fall, i hvilka
denna process till sin natur ännu är fullkomligt
obekant. Sålunda kan "nerv-retning" beteckna såväl
den i nervtråden fört-ledda processen, "nervprincipen"
eller "nervimpulsen" (se Nervsystemet) som utlösningen
af denna process. Retning eller retnings-process
blir i detta fall likbetydande med verksamhet i ett
organ. Tillståndet i en cell, t. ex. en hvit blodkropp
eller en amoeba, är beroende af omgifningen. En
förändring i det omgifvande mediets osmotiska tryck
eller kemiska sammansättning framkallar en hel del
reaktioner hos cellen som uttryck för rubbningen
i den osmotiska eller kemiska jämvikten. Mekaniskt
tryck, ändringar i temperatur, belysning, elektrisk
potential o. s. v. ha liknande verkningar (jfr Cell,,
sp. 1383). Dessa företeelser äro fullt jämförliga med
utlösningen af kontraktionsprocessen i en muskeltråd
eller afsöndringsprocessen i en körtelcell, och
man använder för dem äfvenledes termen retning,
som sålunda i sin vidsträcktaste betydelse betecknar
den lefvande cellens eller organismens reaktion för
inflytanden af olika art. I denna me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
