Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Res, lat., sak, ting - Res, skogsh., dets. som klipp (se d. o.) l. kors - Resa, jaktv. - Résal. 1. Amé Henry R. - Résal. 2. Louis Jean Victor Amé R. - Res ancipitis usus, lat., jur., tvetydigt gods, relativt krigskontraband. Se Kontraband, sp. 906 - Resande af lifsfarligt vapen - Resandes träd, bot. Se Madagaskar, sp. 392, och Ravenala - Resar l. Bergresar, nord. myt. Se Jättar - Resare-Bengt. Se Oxenstierna 12 - Resarön, ö i Stockholms skärgård - Reschenpasset. Se Reschenscheideck - Reschenscheideck (Reschenpasset) - Reschid pascha, Mustafa - Resch metibta, hebr., de judiska högskolornas öfverhufvud i Babylonien. Jfr Gaon - Rescht, hufvudstad i persiska prov. Gilan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätt) res fungibiles (se F u n g i b l a ting). -
Se ock Privilegier, sp. 302, och R e a 1-kon trakt.
I. L. (C. G. Bj.)
Res, skogsh., dets. som klipp (se d. o.) l. kors.
Resa, jaktv. Man säges resa det vilda, då man kör upp
det från dess lega eller tillfälliga tryckningsplats
för att sedermera förfölja det, exempelvis med
stöfvare eller medelst skidränning. Då en del
djur trycka hårdt, kan deras uppsökande och resande
erbjuda stora svårigheter för både jägare och hundar.
G. G.
Résa’1. 1. AméHenryK., fransk ingenjör, f. 1828,
d. 1896, framstående teknisk skriftställare särskildt
inom den tillämpade mekanikens område, blef 1872
professor vid École polytechnique och 1877 vid École
des mines i Paris. R. var sedan 1887 medlem af svenska
Vetenskapsakademien. - 2. Louis Jean Victor Amé R.,
den föregåendes son och efterföljare, f. 1854, erhöll
sin tekniska utbildning vid École polytechnique och
Iilcole des ponts et chaussées i Paris, blef professor
i brobyggnadslära vid sistnämnda läroanstalt 1893
och 1895 professor därstädes i tillämpad mekanik,
hvarjämte han sedan 1896 är chef för direktionen
öfver sjöfarten på Seine inom Paris. Bland hans mest
bekanta konstruktioner är den till världsutställningen
i Paris 1900 färdiga Alexander-bron (se d. o.).
1-2. G. H-r.
Res ancipitis usus, lat., jur., tvetydigt gods,
relativt krigskontraband. Se Kontraband, sp. 906.
Resande af lifsfarligt vapen, jur. Under detta
uttryck plägar man hos oss sammanfatta stadgandet i
Straffl. 14 : 15: "Har någon, i uppsåt att skada
göra eller eljest i vredesmod, emot annan dragit
knif eller svärd, spänt bössa eller rest annat
lifsfarligt vapen". Ifrågavarande omständighet utgör
dels en straffskärpningsgrund vid misshandelsbrott,
dels ock, därest det icke kommit till misshandel,
ett själfständigt brott. I sistnämnda egenskap kommer
stadgandet till användning särskildt för bestraffande
af försök till dråp eller misshandel, hvilka eljest i
svensk lag äro straffria. Den synpunkt, ur hvilken
gärningen bestraffas, är dock icke denna (något uppsåt
att skada annan behöfver nämligen icke föreligga),
utan hvad som straffbelägges är, att man på detta
sätt uppsåtligen utsätter annan för lifsfara. Endast
ett lifsfarligt användande af vapnet hör därför hit
(icke t. ex. ett hotfullt höjande af en oladdad
revolver). Å andra sidan föres i rättspraxis hit
äfven ett användande på motsvarande sätt af andra
tillhyggen än vapen i teknisk mening, som kunna anses
i motsvarande grad lifsfarliga.
N. S-g.
Resandes träd, bot. Se Madagaskar, sp. 392, och
Ravenala.
Resar l. Bergresar, nord. myt. Se Jättar.
Resare-Bengt. Se Oxenstierna 12.
Resarön, ö i Stockholms skärgård, Österåkers socken,
begränsad i ö. af Trälhafvet, i s. af Kodjupet
samt genom Resareström i v. skild från fastlandet,
Svinninge udde. På ön, som tillhör Margretelund,
ligger i östra delen Ytterby fältspatbrott.
Reschenpasset. Se Reschenscheideck.
Reschenscheideck (Reschenpasset), ett
1,494 m. högt pass i Tyrolen, mellan
Oetzthaleralperna i ö. och Rhätiska alperna i v. Det
förenar Inndalen med öfre Etschdalen och är ett af de
bekvämaste alppassen, öfver hvilket under medeltiden
en stor del af södra Tysklands (Augsburgs) handel
med Italien gick. I våra dagar har det förlorat sin
gamla betydelse, enär järnvägarna öfver Alperna bereda
lättare trafik.
J. F. N.
Reschid pascha, Mustafa, turkisk statsman,
f. 18 febr. 1802 i Konstantinopel, d. 7 jan. 1858 på
Kreta, var sekreterare vid fredsunderhandlingarna i
Adrianopel 1829 och afslöt å Portens vägnar freden
i Kutaia 1833. Under två års vistelse i London
och Paris som sändebud gjorde han sig förtrogen
med Västerlandets civilisation. Hemkommen,
vardt han i nov. 1837, trots intriger och afundsmän,
utrikesminister och upphöjdes 1838 till pascha. Med
honom kom en ny anda in i det turkiska riket. Stödd
på sultan Mahmuds förtroende, tog han itu med den
svåra uppgiften att förena turkisk nationalitet med
modernt europeiska element. Statsrådets ombildning
och militärväsendets ordnande voro de första frukterna
af denna verksamhet. Mot slutet af 1838 måste han på
grund af gammalturkiska och ryska stämplingar afbryta
reformarbetet och lämna sitt ministerämbete. Han
sändes kort därpå i en utomordentlig mission till
Frankrike och England för att där verka för Turkiets
sak i egyptiska frågan. R. knöt då de förbindelser
med Stratford Canning, som framdeles blefvo af sådan
betydelse. Hösten 1839 återinträdde R. på sin post som
utrikesminister, och åter tog reformverket fart. På
hans initiativ utfärdade sultan Abd-ul-Medjid 2
nov. 1839 den berömda hatt-i-scherifen i Gülchané,
hvilken utgjorde ett i grundlagsform affattadt
reformprogram för statens verksamhet. Nu lyckades
han ock, på grundvalen af kvadruppelalliansen i
London 1840, bringa konflikten med Egypten till
en lycklig utgång. Sultan Abd-ul-Medjid gynnade
honom, men för en hofkabal måste han i mars 1841 ge
vika. 1845–55 var han åter – med några smärre afbrott
– den turkiska politikens ledande man, sedan 1846 som
storvesir. Han stödde sig hufvudsakligen på England
och särskildt på lord Stratford de Redcliffe, den
brittiske ambassadören i Konstantinopel. Med klokhet
och kraft ledde han den turkiska politiken till
utbrottet af Krimkriget. Det lades honom emellertid
till last, att Turkiet under krigets fortgång sköts
i bakgrunden, och hans anseende sjönk i samma mån,
som England öfverglänstes af Frankrike. I juli 1855
undanträngdes han af yngre förmågor, Fuad och Ali
pascha. R. kom dock åter, i nov. 1856, genom Englands
inflytande i spetsen för regeringen (till 1857).
Kj.*
Resch metibta, hebr., de judiska högskolornas
öfverhufvud i Babylonien. Jfr Gaon.
Rescht, hufvudstad i persiska prov. Gilan, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
