Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Representation - Representationsreformens vänner. Se Klubb, sp. 357 - Representationsrätt - Representativ. Se Representera - Representative church body, eng. Se Irland, sp. 854 - Representative peer - Representativsystem (Representativförfattning), statsr. Se Representation - Representera - Repressalier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433
Representationsreformens vänner-Repressalier
1434
ner har inneburit ett ofantligt politiskt
framsteg. Endast därigenom har folklig själfstyrelse
blifvit möjlig i stora stater. En väsentlig
orsak till, att Rom som världsrike förlorade
sin fria författning, var t. ex., att denna till
följd af bristen på folk-representation medförde
ett olidligt förtryck för provinserna. I vår tid
framträda sträfvanden att hos folkrepresentationen
samla all statsmyndighet, men å andra sidan
också företeelser, hvari man velat se början till
institutionens förfall och förebud till behofvet af
en ny form för folklig själfstyrelse (partidespotism,
återgång till imperativa mandat, "parlamentsleda"
och referendum). En sådan form är emellertid ännu icke
upptäckt, och folk-representationsinstitutets bestånd
är därför fortfarande villkoret för politisk frihet
inom storstater. - Utom folkrepresentationen i sin
angifna betydelse, hvilken tankes representera folket
i dess helhet, finnes också en folkrepresentation af
partiell natur: inom rättskipningen genom jury och
nämnd (se d. o.), för kyrkofolket genom kyrkomöte
(se d. o.) och inom det kommunala lifvet. Inom
detta är dock den representativa principen ej så
enrådande, utan också omedelbara folkförsamlingar
förekomma, t. ex. den svenska kommunalstämman
(se K o m m u n, sp. 649-651). - Om det moderna
representationsbegreppet se G. Jellinek,
"Allgemeine staatslehre" (2:a uppl. 1905),
S. J. Boethius, "Rösträttsproblemet" (i "I vår
tids lifs-frågor", 1904) och "Olika uppfattningar
af orden folk, nation, folkrepresentation och
nationalrepresentation" (i "Statsvet. tidskr.", 1908).
S-B. Representationsreformens vänner. Se Klubb,
sp. 357.
Representationsrätt, rätt att bli representerad, rätt
att få skicka representanter. - 1. Civilr., detsamma
som istadarätt. Se Arfsordning och Arfsrätt. -
2. Folkr., den befogenhet, som tillagts ett lands
regering att ensam utåt i förhållande till andra
stater föra landets talan och ge de formellt bindande
uttrycken åt dess vilja, oafsedt af hvem innehållet
häri skall fixeras. Att denna rätt tillkommer
regeringen, beror därpå, att det folkrättsligen alltid
är den faktiska regeringen, som ensam bär ansvaret
för statens yttre verksamhet och uppträdande. Å
regeringens vägnar utöfvas representationsrätten
i utlandet af den där anställda diplomatien, men
ej af konsulaten, hvarjämte en särskild personlig
representation af statsöfverhufvu-det anses ega
rum genom diplomatiens högsta äm-betsinnehafvare,
ambassadörerna. - 3. Statsr., den rätt, som tillkommer
ett visst subjekt att genom utsedda fullmäktige i
offentligrättslig mening deltaga i förhandlingar
och beslut. Denna representationsrätt skiljer
sig från rösträtten därigenom, att rösträtten i
form af valrätt är medel för åstadkommande af en
representation. Sålunda har t. ex. enligt Sveriges
grundlagar det svenska folket representationsrätt
genom sitt organ Riksdagen, men detta organ
bildas genom val, hvarvid rösträtt tillkommer
vissa medlemmar af samma folk, enligt därför
gällande särskilda regler. Se vidare Rösträtt.
1-3. Rid. Representativ. Se
Representera. Representative church body
[reprise’nt8tiv tjätj bå’di], eng. Se Irland,
sp. 854. Representative peer [reprise^ntetiv pil/],
eng.,
vald medlem af engelska öfverhuset. Jfr Parlament,
sp. 119.
Representativsystem (Representativförfattning),
statsr. Se Representation.
Representera (af lat. reprcesentäre, förete, ge en
bild af), företräda någon frånvarande, föreställa
någons person, vara någons ställföreträdare och
utöfva hans rättigheter; föra stat, genom yttre
glans (gästfrihet o. d.) upprätthålla värdigheten
af sitt ämbete eller sin samhällsställning. -
Representativ, ställföreträdande; förebildlig;
typisk; genom framstående egenskaper lämplig att vara
ställföreträdare för många eller att representera
på ett värdigt sätt; grundad på val af folkombud;
bestående af valda ombud. - Representativ höghet. Se
Höghetsrättigheter. - Se vidare Representant,
Representation och Representationsrätt.
Repressalier (fr. représailles, af
lat. reprehe’n-dere, fasthålla, fasttaga), jolkr.,
egentligen själf-. villigt bemäktigande af person
eller sak, själfpant-ning, såsom ersättning för en
rättskränkning, beslagtagande af främmande egendom
till säkerhet för skadeersättning och upprättelse. I
vidsträcktare mening förstås därmed ej allenast
beslagtagande af person eller sak, utan hvarje
slags handling, som innebär en vedergällning
för en åsidosatt rättighet. Repressalier kunna
således sammanfalla med åtgärder, som under andra
förutsättningar måste betecknas som retorsion, ett
tvångsmedel, som en stat vid tvist med en annan
stat använder, när rättsfrågan kan betraktas ur
olika synpunkter, för att tvinga motparten till
en sorgfäl-ligare pröfning af de framställda
rättsanspråken. Retorsion är ett tvångsmedel,
som användes mot ett obilligt, repressalier mot
ett rättsvidrigt förfarande. Repressalier kunna
komma till användning endast på grund af beslut
af statsmakten. I afseende på hvilka åtgärder,
som böra vidtagas, gäller som regel för retorsion,
att man förfar mot annan stat på samma sätt, som
den förfarit. Så t. ex. om den ena staten gör sig
skyldig till utomordentligt illiberala lagstiftnings-
eller beskattningsåtgärder, vidtar den andra i sin
lagstiftning för samfärdsel med ifrågavarande stat
motsvarande bestämmelser. Beträffande repressalier i
egentlig mening innebära dessa användning af våld mot
en annan för att därigenom framtvinga respekterande
af en åsidosatt folkrättslig regel, som erkänts
såsom gällande rätt. Repressalierna utgöra därför
ytterst den enda verksamma garantien för folkrättens
fortbestånd, i det att faran för repressalier och
medvetandet, att dessa i sin tur framkalla nya sådana,
hvarigenom till sist all internationell rättsordning
skulle upphöra, afskräcka från åsidosättandet af
folkrättsliga regler. Särskildt i krig är detta
förhållande af största betydelse och hindrar, att
kriget alldeles upphör såsom rätt. Repressalier
kunna riktas mot såväl person som egendom. I forna
tider bestodo de hufvudsakligen i medgif-vande
af själfhämnd, att föra krig på egen hand eller
utfärdande af kaparbref till sjöss. Numera utöfvas
repressalier genom att borttaga, innehålla eller
lägga beslag på den främmande staten tillhöriga
personer, saker eller fordringar, som befinna sig inom
området. Repressalierna grunda ej någon eganderätt
till saker, som man bemäktigat sig, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
