Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rensläktet, Rangifer, zool., hör till familjen hjortdjur - Rensning. 1. Trädg., utrotande af ogräs - Rensning. 2. Se Kvarn, sp. 362 - Rensselaer, före 1897 Greenbush, stad i nordamerikanska staten New York - Renstad, gods i Svanhals socken, Östergötlands län - Renström, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämsta egendom, och somliga lappar ha hjordar,
uppgående till flera tusen af dessa djur. Till
samma grad af tamhet som vanliga husdjur har renen
på långt när icke kommit, utan lefver i ett slags
halfvildt tillstånd, hvarför lapparna äro i betydlig
grad beroende af sina renhjordars lust att ströfva
omkring och att vandra. Vid hjordarnas vaktande
äro hundar oundgängliga; också hållas sådana till
större eller mindre antal af renegarna. Mycket stort
är det gagn, som polarfolken ha af sina renar, enär
både den ytterst feta mjölken, köttet, blodet, huden
(till läder och pälsverk), hornen, benen och senorna
af dem användas eller säljas. Dessutom gör tamrenen
tjänst som dragare,
Tamren i Lappland. (Jfr fig. i art. Lappar.)
hvarvid han spännes för en "ackja" (se d. o.) eller
släde, får draga en tyngd af ända till 125 kg. och
kan tillryggalägga 10-11 km. på en timme, äfvensom
för att bära bördor. Tamrenen växlar till utseende
och färg mera än vildrenen, men är vanligtvis
något mörkare ofvantill, i allmänhet mindre och
klumpigare byggd. Äfven bland tamrenarna kan man
skilja på skogs- och fjällrenar. De förra uppges
vara betydligt större och mörkare än de senare
och draga ej till fjälls, när våren kommer, utan
stanna kvar inom skogsregionen hela sommaren;
fjällrenarna däremot lefva endast under vintern i
skogslandet, hvaremot de om sommaren, när mygg-plågan
uppträder där, flytta upp på högfjällen. Somliga
lappar flytta dock med sina renar under slutet af
sommaren från högfjällen ända ned till hafskusten.
L–c.
Rensning. 1. Trädg., utrotande af ogräs, sker
genom ogräsets uppryckande för hand (handrensning),
uppstickning med rensjärn eller uppgräf-ning med
spade. Som ett slag af rensning kan också betecknas
ogräsets bekämpande med skyfflar eller hackor, som
afskära detsamma på visst djup i jorden. Se Ogräs. -
2. Se K v a r n, sp. 362.
Rensselaer [rensölö], före 1897 Greenbush, stad i nordamerikanska
staten New York, vid Hudson, midt emot Albany, med hvilket det är
förenadt genom tre broar. 10,711 inv. (1910), hvaraf
1,098 födda i utlandet. Stora järnvägsverkstäder, textilindustri.
J. F. N.
Renstad, gods i Svanhals socken, Östergötlands län,
vid Tåkern, 15 5/6 mtl (med Gottorp, Ramstad m. m.),
tax. till 591,800 kr. (1914). Godset, förut kalladt
Kälkestad, är uppkalladt efter hofintendenten
Z. Rehnberg (d. 1688). Denne förvärfvade säterifrihet
åt gården, som gick i arf bland hans efterkommande
till midten af 1800-talet, då den köptes af
häradshöfding A. Ribbing och friherre S. A. Hermelin
på Gripenberg, hvilken snart blef ensam egare. Godset
tillhör nu hans stärbhus.
Renström, Sven, kommunalman, donator, f. 3
febr. 1794 på säteriet Uggleberg i Huggenäs socken,
Värmland, d. 26 juni 1869, började sin verksamhet som
kolskrifvare och sedan som bruksbokhållare
på Svaneholm. Vid 20 års ålder tog han
anställning i Göteborg på grosshandlaren K. F. Wsern
d. ä:s kontor, men började året därpå (1815)
handel för egen räkning. Genom nit, idoghet,
ovanlig duglighet och sparsamhet utvecklade han sin
affär till en af landets största järnexport-firmor och
förvärfvade sig en stor förmögenhet. Som kommunalman
vann han med rätta stort förtroende, invaldes 1832
bland borgerskapets äldste och 1842 till medlem
af stadens drätselkommission samt blef, då den
nya kommunalförfattningen infördes (1863),
ledamot af stadsfullmäktige. Han tillhörde
dessutom kommunala styrelser, bl. a. Göteborgs
museums styrelse, fattigvårdsstyrelsen och
Chalmersska slöjdskolans styrelse. Därjämte
representerade han vid riksdagarna 1856-58, 1859-60
och 1862-63 Göteborgs stad i borgarståndet, där han
på ett värdigt sätt framträdde som målsman för en
stor handelsstad och särskildt i finansiella ämnen
lämnade goda bidrag till meningsutbytet. R. förde
ett ytterst regelbundet och enkelt lif, ja hans
lefnadssätt var sparsamt ända till snålhet. – I sitt
testamente förordnade han om stora donationer dels
till enskilda, dels till välgörenhetsanstalter,
dels till en särskild fond. Så skänkte han
till olika välgörenhetsanstalter i Göteborg
sammanlagdt 122,500 kr., till Chalmersska
slöjdskolan och Göteborgs museum 10,000 kr.
hvardera, till de båda universiteten 30,000
kr., till läroverket i Karlstad 15,000 och
till Bolstads socken på Dal 10,000 kr. Men den
mest betydande donationen var Renströmska
fonden, till ett belopp af 1½ mill. kr., hvaraf
½ mill. genast skulle användas till allmännyttiga
ändamål, under det att det öfriga skulle förräntas.
Hvar gång räntorna uppgått till 1/2 mill., skall denna
summa likaledes nyttjas till kommunens gagn, dock utan att
användas till lindring af kommunalskatter. För medel ur
Renströmska fonden ha bl. a. bekostats badanstalter, byggnad
för Slöjdföreningens skola, fiskhall, kyrka i Gamlestaden,
den äldre byggnaden för handelsinstitutet, byggnad
för Majornas elementarläroverk för flickor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
