Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Renouvier, Charles Bernard - Renovatio, lat., teol. Se Förnyelse - Renovation - Renovera - Renovo, köping (borough) i nord-amerikanska staten Pennsylvania - Renpest (Emphysema infectiosum tarandi), veter., en akut förlöpande smittsam sjukdom hos renar - Renqvist, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1409
Renovatio-Renqvist
1410
fiens problem, utan också alla dagens för Frankrike
viktiga frågor, under en outtröttlig sträfvan att
bidraga till fäderneslandets upprättelse efter det
förkrossande nederlaget. R. fyllde här samma uppgift
som Fichte i Tyskland efter Napoleons segrar, men
tyvärr med mycket mindre framgång. Som djupaste
orsaken till den franska kulturens för-skämning
bekämpade R. den katolska kyrkan, mot hvilken han
sökte förbund med de franske protestanterna. Flera af
dessas representativa män hälsade också "fritänkarna"
välkomna och ställde sig i tankestrider vid deras
sida, men landet i det hela förblef likgiltigt;
R:s tankar voro för mängden ej nog lättfattliga
och hans moraliska fordringar för- stränga. Så
mycket större heder för den åldrande tänkaren, att
han ej lät sig nedslå af denna motgång, utan äfven
efter tidskriftens nedläggande åter och åter höjde
sin manande röst, bl. a. som flitig medarbetare i
"L’année philo-sophique", som återupptagits af
Pillon. I samarbete med denne utgaf han en fransk
öfversättning af första delen af Humes "Afhandling
om den mänskliga naturen" (1878); följande år utgaf
han en Petit traité de morale (2:a uppl. 1882) som
lärobok för folkskolorna; några år därefter Esquisse
d’une classification systématique des doctrines
phi-losophiques (2 bd, 1885-86), Victor Hugo, le poéte
(1893), Philosophie analytique de Vhisioire (4 bd,
1896-97), La nouvelle monadologie (i samarbete med
L. Prat, 1899), Les dilemmes de la métaphy-sique pur e
(1900), Victor Hugo, le philosophe (s. å.), Histoire
et solutions des problémes métaphysiques (1901) samt
Le personnalisme, suivi d’une étude sur la perception
externe et la jorce (1902). I dessa sina senare
filosofiska skrifter röjde R. ett småningom allt
starkare inflytande af Leibniz. Själf betraktade han
sina ifrågavarande uttalanden endast som en konsekvent
utveckling af sin neokriticism, men det är svårt att
förena läran om monaderna som substanser med hans
föregående radikala feno-menalism, och äfven i många
andra hänseenden tycker man sig spåra mer eller mindre
olösliga motsägelser mot hans uttalanden på 1850-
och 1860-ta-len. Men sin entusiastiska frihetstro,
sin rättvisans moral och sina demokratiska och
anti-katolska åsikter blef han alltid obrottsligt
trogen. Hans ärliga, allvarliga tänkarpersonlighet
är imponerande. Den franska kritiken har klandrat
hans stil som tung och oklar; han försmår en Renans
eller Caros vältalighet och måste vid sidan af
dem förefalla klumpig, men detta nog framför allt
därför, att han så samvetsgrant blott söker uttrycka
sina tankar, lämnande stämningarna å sido. Han kan
stundom vara svårbegriplig, men merendels beror
detta på tankens djup och skärpa. - R. utsågs
19CO till led. af Académie des sciences morales et
politiques, som s. å. tilldelat honom ett af sina
vetenskapliga pris. - Litt. om R.: F. v. Schéele, "R:s
teoretiska grundtankar" (1899), M. Ascher, "R. und der
französische neu-kriticismus" (1900), H. Miéville, "La
philosophie de R. et le probléme de la connaissance
religieuse" (1902), E. Janssens, "Le néo-criticisme
de R." (1904), G. Séailles, "La philosophie de
R." (1905), och P. Archambault, "R." (1911).
S-e.
Renovatio, lat., teol. Se Förnyelse.
Renovatiön (jfr Renovera), förnyande, for-Tryckt den
28/7 15
bättring. Jur. Underrätt skall enligt bestämmelser
i rättegångsbalken, kap. 2 § 6 och kap. 6 § 5
äfvensom i några särskilda författningar årligen
inom viss tid till hofrätten insända ett exemplar
af sin dombok, hvilket "renoverade" exemplar dock
endast skall upptaga vissa mål och ärenden. Dessutom
äro bestämmelser gällande angående renovation och
insändande till hofrätt af de s. k. små-protokollen,
d. v. s. protokoll öfver lagfarter, inteckningar och
en del andra ärenden. E. K.
Renovera (lat. renoväre, af re, åter, och nofvus,
ny), återställa i förra skicket, förbättra, upphjälpa
(jfr Reparera och Restaurera); förnya, framflytta
.förfallotiden för (en växel); renskrifva (ett
protokoll; jfr M u n d e r a). Se R e n o v a-t i o n.
Renovo [rinäu^äu]’, köping (borough) i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid öfre Susque-hanna. 4,621
inv. (1910). Järnvägsverkstäder. J. F. N.
Renpest (Emphysema infectiosum tarandi),veter.,
en akut förlöpande smittsam sjukdom hos renar, som
uppträder farsotsartadt och ofta visar sig i hög
grad förhärjande. 1895 och 1896 förekom sjukdomen
i stor utbredning inom vissa delar af Lappland och
medförde då förluster af tusentals renar. Häftigast
uppträder sjukdomen under den varmaste årstiden,
och mest angripas kalfvar och unga, l-2-åriga
djur. Symtomen äro stor oro, osäkra, vacklande
rörelser, flytningar från näsa och ögon af ett tjockt,
stinkande var, besvärad andning och, som särskildt
karakteristiskt, uppträdande af begränsade, ödema-tösa
och delvis luftfyllda svulster på olika delar af
kroppen. Döden inträffar ofta redan inom ett par,
stundom först efter 10-12 timmar, och mången gång
dö djuren helt plötsligt, utan att några egentliga
sjukdomstecken kunnat iakttagas. Sjukdomsorsaken
är en rörlig, sporbildande bacill, nära besläktad
med mjältbrandsbacillen, och smittan upptas
antagligen genom sår på huden eller tarmslemhinnan.
E. T. N.
Renqvist, Henrik, finsk prästman, f. l aug. 1789 af
bondeföräldrar i Ilomants, Kuopio län, d. 5 nov. 1866,
blef student 1816, prästvigd 1817 och s. å. kapellan
i Libe-lits i Karelen. I denna då i sedligt och
religiöst hänseende vanvårdade församling arbetade
han hängifvet för väckande af religiöst lif. Han rönte
därvid ej ringa framgång, i det att väckta till stort
antal anslöto sig till honom, men å andra sidan blef
han föremål för bittert agg från af väckelsearbetet
oroade församlingsbors och äfven från kyrkoherdens,
prosten N. J. Peran-ders, sida. Den sistnämnde
anförde 1820 hos domkapitlet i Borgå klagomål öfver
R:s förhållande. Med anledning däraf anställdes
1821 prostvisitation i Li-belits, hvarefter följde
biskopsvisitation 1823 samt ytterligare undersökning
inför häradsrätt. Ehuru allmogen i socknen efter
biskopsvisitationen till domkapitlet insändt en skrift
till försvar för R., blef
22 b. 45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
