Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rembrandt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1363
Remission-Remmer
1364
innan ett ärende af göres, kan till utskott,
kommittéer eller nämnder för beredning beslutas. 2 o,
3. Rid.
Remission (af lat. remi’tterc, släppa efter),
eftergift, mildring, lindring, minskning, t. ex. i
en feber (se d. o.). Motsats: exacerbation.
Remisslage [-läj], kam., en löneförmån, som tillkom
landträntmästarna för afsändning af kontanta medel
till k. räntekammaren i Stockholm eller vissa
andra allmänna verks kassor. Den utgick med 1/s
proc. af det remitterade beloppet och var af sedd
till ersättning för omkostnader, besvär och möjliga
förluster i missräkning eller genom falska sedlar
o. s. v. Kemisslaget upphörde vid ingången af 1884.
Kbg.
Remittera (lat. remi’ttere, skicka tillbaka, släppa
efter), öfversända (penningar, växlar o. d.). - R. par
appoint 1. per appunto. Se A p-p o i n t. - R e m i 11
e’n t, växeltagare; den, till hvars förmån en växel är
dragen (se Växel); afsändare af en värdeförsändelse
(remiss). - "Re-mittent" 1. "remitterande" säges
äfven en sjukdom, t. ex. en feber, vara, då den
tidtals minskas, utan att alldeles upphöra (se Feber).
Remledning 1. Remutväxling, mek., anordning för
öfverföring af kraft från en maskinaxel till en annan
genom användande af remskifva och ändlös drifrem. Det
är genom friktionen
Fig. 1. Remledning i en pumpstation med
elektromotor-drifna centrifugalpumpar.
mellan remmen och remskifvorna, som rörelsen
öfverflyttas från den ena till den andra skifvan
och därigenom från den drifvande till den drifna
maskinaxeln. För kraftöfverföring från en axel till en
annan, icke liggande i samma axellinje som den förra,
är i allmänhet en sådan rem-drift fördelaktigast, för
såvidt afståndet mellan de båda axelledningarna ej är
för stort eller det kraftbelopp, som skall öfverföras,
ej är mycket högt. Vid en remledning iakttages, att
periferihastigheten hos skifvorna bör hålla sig mellan
15 och 25 m. i sekunden och ej gärna får öfverskrida
30 m. samt att förhållandet mellan två samhörande
remskifvors diametrar icke bör vara större än l :
5. Genom att lämpligt afpassa diametern hos respektive
skifvor i en remledning kan hvarfantalet hos en axel
nedsättas eller ökas vid kraftöfverföringen. Den
minsta diameter på remskifva, som kan användas,
utan att remmen utsattes för brytning genom för
stor böjningspåkänning, plägar anges till 100 ggr
remtjockleken. Beroende på den drifvande och drifna
axelns inbördes läge och rotationsrikt-
ningar skiljer man mellan olika remställningar. De
viktigaste äro: 1) öppna remmar, då axlarna äro
parallella, men rotera åt samma håll; 2) hel-korsade
remmar, då axlarna äro parallella, men
Fig. 2 o. 3. Öppen rem. Fig. 4.
Helkorsad rem.
Fig. 5. Halfkorsad rem.
Fig. 6. Vinkelrem.
rotera åt motsatt håll; 3) halfkorsade remmar, då
axlarna bilda vinkel mot hvarandra, men icke ligga
i samma plan och rotera åt samma håll (halfkorsade
öppna remmar) eller åt motsatt håll (halfkorsade
vridna remmar); 4) wn/ceZremmar, då axlarna
ligga i vinkel mot hvarandra och i samma plan samt
rotera åt samma håll, men remparterna löpa i vinkel
öfver s. k. brytskifvor, ett slags styr-trissor för
remmens ledning. Se Rem, Remskifva och Transmission.
G. H-r.
Remmalag, ett slags fyrhjuligt åkdon, flakvagn, för
en häst, med långa fotsteg på sidorna och försedt med
skaklar och ofta med fjädrar. Användes företrädesvis
på Visingsö. I vissa orter, t. ex. Småland,
brukas samma benämning för höskrin-dor.
N. E. H.
Remmare (ty. römer}. 1. Vinglas i pokalform. Se
Glasfabrikation, sp. 1286 jämte fig. 8 (å pl. III)
och fig. 15 (å pl. IV) samt fig. å pl. till
art. Dryckeskärl. - 2. Sjöv. Se Prick.
Remmarlöf, socken i Malmöhus län, Harjagers härad. 637
har. 255 inv. (1914). Annex till Västra Sallerup,
Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Remmene, socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 1,495
har. 350 inv. (1914). Annex till Herrljunga, Skara
stift, Kullings kontrakt.
Remmer, Johan Erik, öfversättare för teatern, f. 20
jan. 1770 i Söderbärkes prästgård, Dalarna, d. 22 maj
1843, studerade i Uppsala och aflade där kansliexamen
samt blef 1797 e. o. kanslist i krigsexpeditionen, där
han slutligen, 1811, blef expeditionssekreterare. Från
denna befattning afgick han med pension 1833. Sin
verksamhet som öfversättare för teatern började
R. 1807 och slöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
