Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marskalk Drouet d’Erlon samt af Jeanne
d’Arc. Förnämsta byggnaden är katedralen, en ädel
gotisk byggnad af väldiga dimensioner. Koret byggdes
af Rob. de Coucy 1214–41; fasaden fullbordades på
1300-talet. Byggnaden, i form af ett latinskt kors,
har en bredd i tvärskeppet af 49,5 m., en längd af
139 och en höjd i midtskeppet af 38 m. Glanspartiet
i hela byggnaden är västra fasaden (se fig.) med
tre praktfulla portaler, ett rosfönster (12 m. i
genomskärning) och en slösaktig rikedom på skulpturer
(se Bildhuggarkonst, pl. V). De nu 81
m. höga tornens spiror jämte tvärskeppets fem torn
förstördes 1481. Det inre har en mängd konstverk och
dyrbarheter. Efter Filip II August ha alla franska
konungar (med undantag af Henrik IV, Ludvig XVIII
och Ludvig Filip) krönts i denna kyrka. En ännu
äldre kyrka är S:t Remi, påbörjad i romansk stil
omkr. 1049, men på 1100-talet ombyggd i gotisk stil,
med den helige Remigius’ graf. Andra mera framstående
byggnader äro ärkebiskopspalatset, Hôtel de ville,
i renässansstil (påbörjadt 1627, fullbordadt först
1825 och utvidgadt 1880), med tafvelgalleri,
naturhistoriskt museum och ett bibliotek med
100,000 bd, Palais de justice, Porte de Mars (en
romersk triumfbåge) samt Maison des musiciens, så
kalladt med anledning af fem fint arbetade statyer
af musikanter i nischer på framsidan. Staden är säte
för en ärkebiskop och kommandot för 12 :e infanteri-
och 5:e kavalleridivisionen, har ett lycée för gossar
och ett för flickor, en förberedande medicinsk och
farmaceutisk skola (en kvarlefva från dess universitet
1547–1793), ett stort bibliotek, stadsarkiv, konst-
och arkeologiskt museum, en teknisk skola och
en académie nationale (1841). Af stor betydelse
är ylleindustrien, som sysselsätter omkr. 25,000
arbetare. Andra industrigrenar äro tillverkning
af maskiner och redskap, kemiska produkter, ljus,
tvål, glas och papper. Staden är en af de
största nederlagsorterna för champagneviner, för
hvilkas förvar finnas ofantliga källare uthuggna
i kalkklippan, och är ryktbar för sina biskvier,
pepparkakor och torkade päron. De viktigaste
handelsartiklarna äro ull (omkr. 150 mill. frcs)
och champagne (20 mill. buteljer årligen). –
R. hette på Cæsars tid Durocortorum, var remernas
hufvudstad i belgiska Gallien och kallades senare
Remi. Kristendomen infördes omkr. 360. Efter segern
vid Tolbiacum (496) läto Klodvig och flera tusen
af hans män döpa sig i R. af den helige Remigius,
hvilken omständighet förlänade biskopsstolen
(sedan 774 ärkebiskopsstol) stor glans. Flera af
de följande konungarna läto där smörja sig med den
heliga oljan (se Ampulla), och detta blef regelbundet
fallet efter Filip II August. Särskildt ryktbar
är Karl VII:s kröning, 17 juli 1429, som Orleanska
jungfrun genom sina segrar möjliggjorde och hvilken
hon bevistade. Flera konsilier höllos i R. under
medeltiden. Genom fördraget i Troyes (1420) afträddes
staden till engelsmännen, men dessa fördrefvos genom
Jeanne d’Arc 1429. 12 mars 1814 besattes staden
af preussare och ryssar, anförda af Saint-Priest,
men dessa måste följande dag uppge den åt Napoleon,
hvarvid Saint-Priest dödligt sårades. 1870 var det
besatt af tyskarna. – Under 1914–15 års världskrig
började tyskarna 2 sept. 1914, sedan spärrfästena
Hirson, Ayvelles och Condé
samt La Fère och Laon dessförinnan af dem besatts,
framgå mot R., som emellertid redan 4 sept. utan
strid uppgafs åt dem, hvarvid 13,000 fångar och
stort byte af krigsmateriel togos; men när tyskarna
sedermera måste gå tillbaka öfver Marne, utrymde de 13
sept. det i en kittel liggande R., hvars alla staden
behärskande fort ej då ännu hunnit tagas. Fransmännen
återbesatte nu R. 14 sept. och gjorde därpå genom
uppförandet af ytterligare befästningar staden till
en hufvudstödpunkt i sin nya ställning. Natten till 17
sept. tillbakaslogo de ett tyskt anfall; men redan 19
återkommo tyskarna och började 20 bombardera staden,
hvarvid anvisning dock getts att skona katedralen. Att
denna detta oaktadt träffats af några granater,
lär likväl ej ha kunnat undvikas, och fransmännen
påstodo då genast, att tyskarna med full afsikt och
utan militär nödvändighet riktat sin eld mot det
arkitektoniska mästerverket, som därvid skulle ha
så förstörts, att endast några murrester återstodo;
och likaledes skulle rådhuset, museet och lasarettet
till stora delar ha ödelagts. En mängd protester mot
tyskarnas förmenta nidingsdåd höjdes nu såväl inom som
utom Frankrike, och särskildt utgick en skarp sådan
från ”Associazione artistica internazionale”. Mot
de hårda beskyllningarna försvarade sig tyskarna dels
med, att order ju getts om att skona katedralen, för
så vidt den ej användes militäriskt, hvilket dock
gjorts (utkiks- och signalposter hade placerats i
tornen, batterier hade uppställts invid byggnaden,
m. m. d.); dels med att värre olycka ej skett, än
att taket skjutits i brand och murverket delvis
skadats. Fransmännen förnekade emellertid på
det bestämdaste, att katedralen af dem begagnats
för militärt ändamål, men tyskarna påstodo lika
bestämdt, att detta gjorts och att äfven senare,
enligt hvad deras flygare lätt kunnat konstatera,
observationsposter placerats i tornen, hvarjämte
platsen framför katedralen användts som samlingsplats
för trupper och ammunitionskolonner samt äfven till
artilleriuppställningsplats, hvarför ytterligare
beskjutning blifvit nödvändig. 2 okt. hade sålunda
bombardemang af R. pågått så godt som oafbrutet i 9
dagar, och sedermera har en mängd än för den ena,
än för den andra parten framgångsrika strider
utkämpats framför och i trakten af denna stad,
som då och då äfven bombarderats, hvilket senare då
vanligen varit repressalier af tyskarna. Så besköts
R. 13 okt., och 15 s. m. tillbakavisade tyskarna
ett franskt anfall. I slutet af okt. och början
af nov. utvecklade tyskarna med växlande framgång
särskild aktivitet i trakten af R., som då äfven
besköts, hvilket senare också egde rum 15–18 och 20–24
nov. 25 nov. utkämpades en häftig strid vid R., som
4 dec. åter bombarderades. 8 dec. och närmare jul
streds ånyo; 28 dec. besköts staden. Heta strider
utkämpades sedan under nyårsnatten och följande
två dagar. 6 jan. 1915 hade fransmännen trängt
något framåt n. v. om R., och följande dag streds
ö. om staden. Striderna upprepades 11, 15, 30 och 31
jan. samt 5 febr. Bombardering egde sedan rum 14, 18,
22 och 23 febr., hvarvid katedralens inre hvalf lär
ha fått allvarsamma skador. Beskjutningen fortsattes
27 febr., 4, 5, 16 och 23 mars. 2 mars hade en strid
utkämpats i trakten, 29 mars nedkastade tyska flygare
några bomber öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
