Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regnhöjd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Regressiv-Regula falsi
1246
liksom innötts i minnet, samt att abstrakta
föreställningar och namn glömmas lättare än
konkreta åskådningar och individuella ting. - Jfr
Idéassociation och Minne, psyk. S-e.
Regressiv (af lat. re’gredi, gå tillbaka), som innebär
regress; med., sjuklig förändring af kroppens celler,
som leder till cellelementens undergång. G. H.
Regressrätt (af lat. regressus, tillbakagång,
återvändande), jur., befogenheten för en gäldenär,
som jämte andra varit betalningspliktig för en skuld
och betalt större belopp af densamma, än som bör
slutligt komma på hans del, att mot den eller de
öfrige gäldenärerna göra anspråk på utbekommande af
det sålunda öfverskjutande beloppet. Denna regressrätt
följer ej med nödvändighet af, att gäldenärerna varit
gentemot borgenären solidariskt betalningspliktiga,
d. v. s. att hvilken som helst kunnat kräfvas på
hela beloppet, utan regressrätten beror fastmera på
gäldenärernas inbördes förhållande. Den gestaltar sig
också olika i olika fall. En borgensman eger sålunda
att hos hufvudgäldenären utsöka hela det belopp,
som han för sin borgen måst gälda. Huruvida han
jämväl är berättigad till ränta på samma belopp,
är icke fullt ostridigt; vanligen anses honom
tillkomma ränta, i den mån sådan skolat beräknas
å hufvud-gäldenärens skuld till borgenären. Ha
åter två eller flera gäldenärer, med åtagande af
solidariskt betalningsansvar, gemensamt undertecknat
ett skul-debref och en af dem måst inlösa detsamma,
så har denne mot sin medgäldenär (resp. sina
medgälde-närer) regressrätt för skuldebrefvets belopp
med afdrag af hans egen (efter hufvudtalet beräknade)
andel. Äro gäldenärerna tre, behöfver enligt svensk
rätt (utsökningslagens promulg. förordn. § 10: 8) den,
som betalt, icke dela upp de 2/s på medgäl-denärerna -
så som exempelvis tysk rätt för sådant fall ålägger
honom -, utan eger utkräfva de 2/3 af den ene
medgäldenären och låta denne i sin ordning söka
den tredje gäldenären för */3 af skuldebrefvets
belopp. Ränta tillgodoräknas den re-gressberättigade
å hela regressfordringen (kapital och ränta). Om
slutligen gäldenärernas betalningsförpliktelse har
sin grund i en gemensamt begången skadegörelse,
frånkänner svensk rätt - utrikes är förhållandet
regleradt olika - den gäldenär, som måst betala
hela skadeersättningen, hvarje regressrätt mot de
medskyldige. Litt.: Ekström, "Löftesmans regress
till gäldenären och medlöftesmännen" (2 bd, 1907).
C. G. Bj.
Regre’sstalan. Se Regress.
Regressus in infinitum, lat. (tillbakagång i det
oändliga), log. Se In infinitum.
Reguel. Se J e t ro.
Regula de tri, mat., kallas ett af räknesätten inom
den elementära aritmetiken. Uträkningen sker här genom
en omedelbar tillämpning af proportionslärans sats
att ur proportionen a: b = c : d följer likheten ad =
be. Räknesättet kallas "regula de tri", enär medelst
detsamma ur tre gifna storheter en fjärde obekant kan
bestämmas; ett annat, i äldre tider ofta användt,
namn är gyllene regeln (se d. o.). Svårigheten vid
regula de tri består icke i proportionens reduktion
till en ekvation, utan i själfva uppställningen af
proportionen. Härvid betraktar man vanligen två af
storheterna som orsaker, de
två andra som deras verkningar och tillämpar
grundsatsen, att verkningarna ha samma förhållande
till hvarandra som orsakerna. Väljer man exemplet
"Om 4 m. kläde kosta 42 kr., hvad kosta då 20
m. af samma slag?", så kunna längderna 4 m. och 20
m. betraktas som orsaker till prisen (42 kr. och det
obekanta priset, hvilket kan representeras genom x),
och man erhåller således proportionen 4 : 20 = 42
: x, eller 4 x = 20 . 42, hvaraf x = 210 kr. Utom
vanlig eller enkel regula de tri förekommer äfven
sammansatt och omvänd regula de tri. Vid sammansatt
regula de tri är den obekanta storheten icke en term i
proportionen, utan en faktor till en af termerna. Här
förekomma flera orsaker eller flera verkningar, och
proportionen blir af formen a . b : c . x =. d : e
eller af något liknande utseende. Vid omvänd regula
de tri (som dock i nyare räkneböcker vanligen ej
betraktas som ett särskildt räknesätt) är det tal,
som motsvarar verkningen, omvändt proportionellt mot
det tal, som representerar orsaken, och uppställningen
blir härigenom modifierad. Om exemplet lyder: "Huru
mycket kläde af 3 dm. bredd åtgår till ett plagg, då
af ett kläde med 5 dm. bredd 4 m. skulle be-höfvas?",
så blir proportionen icke x : 4 = 3 : 5, utan x : 4
== 5 : 3, emedan här bredden måste minskas, i den mån
längden ökas. - Regula de tri är af indi^it ursprung;
räknesättet förekommer redan hos Aryabhatta (f. 476),
sedermera hos Brah-megupta och Bhaskara. Så löses hos
dem t. ex. frågan "Om en 16-årig slafvinna kostar 32
nishkas, hvad kostar då en 20-årig?" medelst omvänd
regula de tri; resultatet blir, enär priset är omvändt
proportionellt mot åldern, ^ . 32 nishkas. Från
inderna öfverfördes räknesättet till araberna och
genom dem till Västerlandet.
Regula fa;lsi (lat., egentligen regula jalsi numeri,
d. v. s. räknesätt med felaktigt tal), stundom äfven
kallad regula positiönis (räknesätt med antagande),
är ett i äldre räkneböcker förekommande räknesätt,
där man först försöksvis antar ett eller två värden
på det sökta talet och sedan härur medelst regula de
tri beräknar det rätta värdet. Vid regula falsi är
förfaringssättet olika, allteftersom ett eller två
försöksvis antagna tal förekomma. Som exempel må i
förra fallet väljas räkneproblemet "Hvilket är det
tal, hvars tredjedel och fjärdedel tillsammans utgöra
49?". Antar man på försök det begärda talet vara 12,
finner man 1/4 och 1/s häraf tillsammans utgöra blott
7 och bestämmer därefter det rätta värdet genom
proportionen x : 12 = 49 : 7, hvadan således det
riktiga värdet blir 84. Metoden innebär en lösning
af ekvationen ax - 6 genom att först antaga x vara
lika med en godtycklig storhet e och sedan uttrycka
det rätta värdet under
formen x = -. e. - Vid regula falsi med två för-
ae
söksvis antagna tal är förfaringssättet något mera
inveckladt. Om t. ex. det framställda räkneproblemet
är: "Hvilket är det tal, hvars tredjedel och fjärdedel
tillsammans med 4 äro lika med 25?". så kan man
försöksvis antaga det begärda talet vara dels
96 dels 24. I förra fallet bli 1/3 och V/4 af 96,
samt därtill 4, lika med 60, d. v. s. 35 mera än 25;
i senare fallet åter får man på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
