- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1233-1234

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reglementeringskommittén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1233

Regnault-Regnbåge

1234

Lange konstaterade en "öfverväldigande talang
både för form och färg, men framför allt för färg,
en sådan frisk skapande styrka däri, att man slog
chamade och gaf sig på nåd och onåd". En senare
replik af målningen i mindre skala finnes i museet
i Boston. S. å. for K. till Spanien, kom dit midt
under revolutionen och lyckades få beställning
på ett ryt-tarporträtt af dagens hjälte, general
Prim. Han framställde denne sittande på en svart
häst med de framtågande revolutionstrupperna som
bakgrund. Prim fann likväl ej det sätt, på hvilket han
var framställd, smickrande nog och vägrade att mottaga
täflan, hvarpå denna utställdes på salongen i Paris
1869 (Louvre). S. å. kopierade K. i Madrid Velasquez’
"Bredas kapitulation" (École des beaux-arts),
återvände till Rom, målade Judit och H&lofernes
(museet i Marseille) samt Salome (1870), besökte
ännu en gång Spanien, kom nu äfven till landets
södra del och till Marokko, målade den koloristiskt
praktfulla, brutala Afrättning utan dom (Louvre)
och många mästerliga studier af arabiska hästar och
ryttare (Affärd till jakt, Paschans utfärd), af typer
och interiörer (Gård i Tanger, Harem i Marokko). I
sept. s. å., då de tyska trupperna tågade mot Paris,
skyndade han dit, ingick i krigstjänst som soldat och
föll vid ett nattligt utfall under belägringen. En
minnesutställning, som anordnades 1872, visade hans
lysande anlag i deras hela omfattning. - Han var
som målare besläktad med Géricault och Delacroix,
beundrade Velasquez och tog i Rom starkt intryck af
Fortuny, hvilket mest framträder i hans spanska och
marokk^nska småtaflor och studier. Hans lidelsefulla
målarlynne tog sig uttryck i ett bredt, ibland hetsigt
behandlingssätt och i någon gång uppdrifven, men
lysande färgkraft. Prims porträtt står som den mest
imponerande ryt-tarmålningen från 1800-talets senare
hälft, och Salome - en symfoni i gult - vann rykte
som ett mästerverk af koloristisk originalitet och
brio. Louvre eger flera akvareller, hvaribland ett
litet raffineradt helfigursporträtt af den svenska
grefvin-nan E. M. Barck i spansk dräkt (1879). -
Ett monument öfver R. jämte öfriga i kriget 1870-71
fallna konstnärer är rest i École des beaux-arts (se
afbildning af monumentet i fig. 41 å pl. VIII till
art. Paris). Jfr monografier af H. Cazalis (1871),
H. Bailliére (s. å.), A. Angelier (1879), R. Marx
(1886) och G. Larroumet (1890). R:s Correspondance
utgafs af A. Duparc 1873.

1. (T. E. A.) 2. G-gN.

Regnault [röna], Alice. Se M i r b e a u,
0. Regnault [röna], Jeanne Juli a. SeBar-tet.

Regnault de Saint-Jean-tTAngély [röna do
säjä-dajeli’]. 1. Michel Louis Étienne R., grefve,
fransk politiker, f. 3 dec. 1761 i Saint Fargeau,
d. 11 mars 1819 i Paris, valdes 17&9 till

medlem af "tredje ståndet" i riksförsamlingen,
där han inom kort vann stort anseende genom sin
vältalighet. Han anslöt sig till de konstitutionelie,
uppträdde skarpt mot Mirabeau och visade prof på
stor sinnesnärvaro under den upphetsning, som rådde i
nationalförsamlingen med anledning af konungens flykt
till Varennes (1791). Han gjorde sig sedan känd som
framstående tidningsman, blef efter 10 aug. 1792
eftersatt som "misstänkt" för sin moderation och
arresterades i Douai (aug. 1793), men lyckades
fly. Efter skräckväldets slut kom han småningom i
förbindelse med Bonaparte, som lärde sig uppskatta
honom och tog honom med till Egypten. Han understödde
kraftigt statskuppen 18 bru-maire år VIII (9
nov. 1799) och blef till lön därför inom kort medlem
af "conseil d’état" samt af Franska akad. (1803). 1807
blef han generalprokurator och 1808 grefve samt stod
högt i gunst hos Napoleon, hvilken använde honom i en
mängd delikata uppdrag. Efter Napoleons fall sökte han
utan framgång närma sig bourbonerna och tog under "de
hundra dagarna" kejsarens parti, hvarför han under den
andra restaurationen dömdes till landsflykt. R. begaf
sig först till Amerika, men bosatte sig sedan i Liége,
fick slutligen tillstånd att återvända till Frankrike,
men dog samma natt, som han anlände till Paris.

2. Auguste Michel Et i en ne R., den föregåendes son,
greive, fransk krigare och politiker, f. 29 juli
1794 i Paris, d. l febr. 1870 i Nizza, inträdde 1811
i armén, deltog i ryska fälttåget 1812 och kämpade
tappert mot de allierade 1814. Under "de hundra
dagarna" var han ordon-nansofficer åt Napoleon och
var med vid Waterloo. Landsförvist åtföljde han
sin fader i landsflykten, deltog som frivillig
i Greklands frihetskamp och återinträdde 1830 i
franska armén som kapten. 1841 blef han brigadgeneral
och 1848 divisionsgeneral. S. å. invaldes han i
nationalförsamlingen, där han tillhörde högern. 1849
deltog han i expeditionen mot Rom, slöt sig tidigt
till prins Napoleon, blef 1851 krigsminister,
1852 senator och 1854 chef för kejserliga gardet,
som han gaf en utmärkt organisation. Han deltog
senare i Krimkriget och det italienska kriget
samt blef 1859 efter slaget vid Magenta marskalk af
Frankrike på grund af sin lysande strid vid Naviglio.
l o. 2. E. A-t.

Regnbad. Se Bad, sp. 616.

Regnbandet. Se Regnlin j en.

Regnbroms, zool. Se Regnbroms-släktet.

Regnbroms-släktet, Hcematopota, zool., ett
till bromsfamiljen, Tabanidce (se Fäflugor),
hörande släkte, som genom sin smala bakkropp och
sina gråbrokiga, under hvilan takformigt utefter
kroppen hoplagda vingar afviker från sina större,
till bromssläktet, Tabanus, hörande släktingar. Af
de 3 svenska arterna är särskildt den omkr. 10
mm. långa H. pluvialis, r e g n b r o m s e n, allmän
öfver hela landet och illa beryktad som en plågsam
blodsugare för både djur, i synnerhet nästar, och
människor. Den angriper ifrigare under heta dagar,
då åska eller regn är i annalkande, och riktar
särskildt ofta sitt anfall mot händer och handleder.
G. A-z.

Regnby. Se B y, sjöv.

Regnbåge (ty. regenbogen, fr.
arc-en-ciel)r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free