Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1161
Reell frihet-Reenstierna
1162
ea yttre form sammanhåller en mångfald eller såsom en
abstrakt bestämning ingår hos dess moment (formell
enhet), utan som sammansluter mångfalden såsom
en inre kraft till ett helt. Ett exempel lämnar
det organiska lifvet, som behärskar alla sina
organ och trycker sin prägel på deras funktioner.
S-e.
Reell frihet, -filos., kallas inom den boströmska
filosofien viljans förmåga att välja mellan
det sinnliga och det förnuftiga som ändamål för
lifvet. S-e.
Ree’11 konkurrens. Se Konkurrens 2.
Ree’11 neutralitet. Se Neutralitet, sp. 844.
Ree’11 skatt, statsr. Se G r u n d s k a 11, sp. 415.
Reenberg [ren-], T ö ger, dansk skald, f. 10
okt. 1656, d. 24 juni 1742, blef 1679 teol. kandidat,
1688 sekreterare i kansliet och 1703 godsegare samt
landtdomare i Jylland. K. skref en mängd skämtsamma
tillfällighetskväden, åtskilliga förträffliga
dryckessånger (af hvilka man ännu sjunger 7 et vinhus
jeg skal sige mit farvel) och äfven några större
dikter, t. ex. Församling paa Farnas (en kritik på
samtidens versmakeri) och Ars poe-tica, närmast
påverkad af Boileau. R:s samlade dikter utgåfvos
1769. _ E. Ebg.
Reengagera [-aijgajera], fr. réengager, ånyo ge
anställning. - Reengagemang [-aijga j e-ma^],
fr. réengagement, förnyad anställning. Jfr Engagera.
Reenhielm [ren-], Jakob, riksantikvarie, f. 1644
i Uppsala, d. 1691 på Täby i Uppland, inskrefs
1648 vid universitetet i Uppsala, där fadern,
Isak Isthmenius, då var professor i fysik. Efter
afslutade studier blef sonen slutligen 1675
utnämnd till riksantikvarie, sedan hans styffader,
Olof Verelius, afstått till hans förmån från
platsen, som samtidigt innehades af J. Hadorph. I
okt. s. å. adlades han med namnet Reenhielm och
tog 1678 introduktion. Förtretad öfver en af Svea
hofrätt fälld dom, lämnade han sin befattning
och blef 12 april 1678 antagen till löjtnant vid
öfverste Gustaf Cruus’ värfvade kavalleri, deltog i
kriget i Skåne och Norge, men synes dock snart ha
öfvergett krigstjänsten. Han utgaf 1680 "Thorsten
Yiikingssons saga" med vidlyftiga noter på latin
samt 1691 "Saga om K. Oloff Tryggwaszon i Norrige"
med öfversättning till svenska och latin. Hans
Observationes brevissimce ad Chronicon rhyt-micum
S. Olai, Norrigice regis, cura Joh. Hador-phii editum,
trycktes först 1729 (i "Schwedische bibliothek",
utg. af Chr. Nettelblatt). s- E- B-g.
Reenstierna [ren-]. 1. Abraham R., bruks-idkare och
affärsman, d. 1690, hette ursprungligen M o m m a
och uppfostrades först i Holland af sin äldre broder
WillemMomma (seMomma 1). Denne of versände 1648 i och
för affärer Abraham, då en helt ung man, från Holland
till Nyköping. Några år senare öfvertog R., som från
början visat sig som en i ovanlig grad förslagsrik,
energisk och duglig affärsman, ledningen af Farna
och Norns bruk i Västmanland. Här blef nu härden
för en mycket liflig bruksverksamhet, då åtskilliga
andra närliggande bruksegendomar dels arrenderades,
dels inköptes. Bland dessa bruks tillverkningsgrenar
uppräknas kanongjutning, tillverkning af grytor,
pannor, mortlar, kittlar m. m. samt från 1669
stål-smide. Emellertid inskränkte sig R:s bruksverk-
samhet snart icke till Västmanland. Gemensamt
med Jakob R. började han ett ännu mer storartadt
affärsföretag, nämligen exploaterandet af de nyss af
en bonde upptäckta järnmalmsstrecken i öfver-Torneå
socken. Privilegier på bruksrörelsen meddelades
af Bergskollegium 6 nov. 1652 och bekräftades af
K. M:t 27 okt. 1653. Själf företog R. flera resor
till de lappländska obygderna för att personligen
ge bruksrörelsen fart. Under en af dessa resor
färdades han uppför Torne älf, öfver Torne träsk
och fjällen ända till hafvet, troligen den äldsta
expeditionen af detta slag af en icke-lapp. (En tafla
på Drottningholm, föreställande en man i ack ja åkande
efter en ren, är enligt traditionen ett minne af
denna färd.) Det första exploaterandet af Svappavaara
nyupptäckta kopparfyndighet blef en följd af denna
resa. Centrum för bruksverksamheten däruppe blef
emellertid Kengis vid Torne älf, där ett helt samhälle
med präst, skolmästare och äfven läkare genom denna
skapades. Betydande arbeten utfördes med byggnader,
flodupprensningar, väganläggningar o. s. v., af hvilka
anläggningar rester ännu finnas. Som ett offentligt
erkännande för denna storartade verksamhet adlades
båda bröderna 1669 med namnet R. Den svåra kris,
som framkallades genom kriget mellan Holland och
Frankrike i början af 1670-talet. blef ödesdiger
för företagen, hvilka för erhållande af de stora
förlagslånen voro beroende af Holland. R:s stora
plan att anlägga ett "realt" skeppsbyggen vid
Stockholm kunde aldrig realiseras, och han måste
snart afstå från förvaltningen af de västmanländska
bruken. 1676 öfverlätos dessa åt stockholmsborgaren
Claes Wilckens. Lapplands-verken drefvos ännu några år
af brodern Jakob med R. som rådgifvare. Efter dennes
död fingo bruken förfalla. Jfr P. Sondén, "Bröderna
Momma-Reenstierna" (i "Hist. tidskr.", 1911).
2. Jakob R., den föregåendes broder, affärsman, f. i
början af 1620-talet, d. 1678, hette vid sitt adlande
(1669) Momma, var från 1647 etablerad som köpman i
Stockholm och började där en grosshandelsaffär, som
till följd af hans egna och brödernas vidsträckta
affärsförbindelser blef den på sin tid troligen
största i landet. Genom vinstgif-vande handel blef
det honom möjligt att understödja bröderna Willems
och Abrahams bruksrörelse. 1652 ingick han med den
sistnämnde formligt kompaniskap, som bland annat
ledde till anläggandet af järnverken vid Kengis och
kopparverket vid Svappavaara i Torne lappmark. 1666
inköpte R. dessutom Norrköpings mässingsbruk. R:s
rikedom och stora anseende föranledde 1667 drottning
Kristina att åt honom med titel af "administratör"
utarrendera af sina underhållsländer Gottland
och ösel, hvilkas ekonomi sålunda ställdes under
hans ledning. Med ifver bedref han utvecklandet af
öarnas finansiella hjälpkällor. Skeppsvarf anlades
vid Slite, dit holländska skeppstimmermän och
arbetare införskrefvos, vidare anlades sågerier,
ullspinnerier, väfverier, tjärbrännerier (på ösel)
o. s. v. I Norrköping anlades dessutom ett saxsmide
och en klädesfabrik. R:s rederirörelse var under
hans välmaktsdagar så betydande, att han ensam egde
ej mindre än 5 större, med kanoner bestyckade skepp
samt egde del i ett sjätte. - Hela denna lysande
ekonomiska utveckling häm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
