Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reclus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
Rednitz-Redouté
1138
139) och blef efter Parnells död 1891 ledare för den
vid valen året därpå ända ned till 9 man decimerade
parnellitiska gruppen i underhuset. Samlingen af de
inbördes splittrade irländske nationalisterna till
ett enhetligt parti 1900 var till god del R:s verk,
och han har sedan dess varit det enade partiets
ledare. Som sådan har han för insamling af medel
för politisk agitation företagit flera resor till
Förenta staterna; redan 1883 företog han en dylik
färd till Australien. R. förklarade 1900, att hans
parti var "be-redt att alliera sig med hvilket
engelskt parti som helst, som ville medverka till
dess syftemål, skapandet af ett oberoende irländskt
parlament". Sådan medverkan fann han i växande grad
hos liberalerna, i synnerhet sedan det irländska
nationalistpartiet efter parlamentsvalen 1910
kom att utgöra "tungan på vågen" i underhuset och
ministären Asquith, för sin tillvaro alltmer blef
beroende af irländarnas stöd. R. understödde ifrigt
regeringen i dess anlopp mot det vida öfvervägande
unionistiskt sinnade öfverhusets konstitutionella
maktställning och gaf sitt partis anslutning åt
Asquiths home-rule-bill af 1912, hvilken han vid dess
andra läsning betecknade som "en slutlig lösning"
af Irlands författningsfråga. Enär han vid detta
och andra tillfällen syntes uppge de oförsonligaste
nationalisternas kraf på Irlands fullständiga
skilsmässa från brittiska riket, utsattes han från
Sinn-Feingruppen och andra ytterlighetsmän för häftiga
angrepp, men bibehöll dock sin auktoritet orubbad
hos sina landsmäns öfverväldigande flertal. En
mindre grupp "oberoende nationalister" under
W. 0’Brien har emellertid sedan 1910 brutit sig ut
ur partiet och öfvat skarp kritik mot R:s taktik
att pressa fram home-rule genom intim allians med
liberalerna. R. anslöt sig våren 1914 till tanken på
att möta Ulster-unionisternas befarade resning med
en väpnad organisation af Irlands nationalister. När
den liberala ministären under kriget i maj 1915
aflöstes af en nationell samlingsministär under
Asquiths ledning, tillbjöds en plats i denna åt R.,
men han ställde sig afvisande. R. är i besittning
af glödande irländsk vältalighet och har visat sig
vara en mycket skicklig parlamentarisk taktiker. -
Hans broder, William Hoey Kearney R., f. 1861, har
som nationalistisk deputerad tillhört underhuset
sedan 1883 och representerar där (sedan 1892)
valkretsen East Clare. Han har ett par gånger
kortare tider suttit fängslad för öfverträdelse
af politiska undantagslagar för Irland. Äfven
John R:s son, William Archer R., f. 1885, advokat
sedan 1910, är (sedan 1911) medlem af underhuset.
V. S-g. Rednitz, flod i Bajern, uppstår vid
Georgens-gmiind af de båda floderna Rezat och
förenar sig efter 40 km. vid Fiirth med Pegnitz,
hvarefter den får namnet Regnitz (se d. o.).
J. F. N.
Red Oak [re’d åu^k], stad i nordamerikanska
staten lowa. 4,830 inv. (1910). Tillverkning
af tegel och andra lervaror.
J. F. N.
Redogörare, vid flottan, underofficer
af ekono-miafdelningen, som ombord på
smärre fartyg sköter räkenskaperna m. m. i
likhet med fartygsintendenten på större
fartyg. Se Fartygsintendent och Förplägnad.
II. W-l.
Redon [rodå;], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Ille-et-Vilaine, vid Yilaine ofvanför dess
förening med Oust och vid Brest-Nantes-kanalen. 5,057
inv. (1911; i hela kommunen 6,699). Kyrkan S:t Sauveur
(förr tillhörig ett kloster från 800-talet) har ett
kor, som bildar ett märkligt prof på 1200-talets
arkitektur i Bretagne; ett vackert torn från
1400-talet står isoleradt från kyrkan, sedan en del
af dennas skepp förstörts af vådeld 1782. Tillverkning
af landtbruksredskap; kvarnar, båtbygge.
Redon [röda’], O di Hon, fransk konstnär,
f. 1840 i Bordeaux, lärjunge af Géröme vid
École des beaux-arts, gjorde sig först bemärkt
genom fantasifulla teckningar, utgaf många album
med litografier (Dans la rue, 1879, Å Edgar Poe,
1882, La nuit, 1886, m. fi.), ofta nog förtjusande
sago-eller drömbilder, ibland utmärkta för djärf
fantastik, ofta af raffinerad skönhet. Han uppträdde
sedan som målare, till en början med små landskap,
därefter med dekorativa kompositioner och med
utsökta blomstermålningar i pastell. Han har också
målat porträtt (kvinnobilden De slutna ögonen,
1900, Luxembourgmuseet, äfven utförd i litografi)
med fulländad elegans i teckningen och behagfull
färg. Som tecknare har R. påverkat bl. a. Khnopff,
Toorop och Edv. Munch. G-g N.
Redonda, en till Antigua hörande ö bland Små
Antillerna (Leeward islands), n. v. om Montserrat,
1,3 kvkm. Omkr. 120 inv. ön är en enda brant klippa
(182 m.), men har stort värde genom sina lager af
fosforit, hvaraf omkr. 7,000 ton årligen exporteras
till Förenta staterna.
Redondela, stad i spanska prov. Pontevedra
(Galicien), vid Ria de Vigo och järnvägen Pontevedra
-R.-Vigo. 10,843 inv. (1900). Hafsbad,
fiske (speciellt ostronfiske).
J. F. N.
Redondillas [-di’ljas], sp. (af redondo, rund,
fyllig, lat. rotu’ndus], spansk versform, bestående
af sex- eller åttastafviga trokaiska versrader,
vanligen utrustade med slutrim eller blott assonans,
på så sätt, att första och fjärde assonera inbördes,
likaså andra och tredje inbördes (omfattningsrim) och
förenade till fyraradiga strofer. Ordet redon-dillas
tas äfven i bemärkelsen strof (fyrrading) med detta
versmått. Redondillas är den spanska vitterhetens
äldsta och mest inhemska versmått, hvilket brukades
af den folkliga epiken och lyriken samt längre fram
af dramat.
Redoul [rodo’1], bot. Se C o r i a r i a c e se.
Redouté [rodote’], Pierre Joseph, belgisk
blomstermålare, af sin samtid kallad "blomstrens
Rafael", f. 1759 i Saint-Hubert nära Liége, d. 1840
i Paris, visade tidigt de utomordentligaste anlag
för måleriet och blef under en studieresa bekant med
holländaren van Huysums blomstertaflor, hvarigenom han
kom att rikta sig på naturhistoriska målningar. Redan
då han 1780 flyttade till Paris, ådagalade han en
exakt återgifning af blommornas detaljer och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
