Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reclus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Reclus
1130
upptog 1906 sina söner Philipp Ernst R. och Hans
Emil R. i firman. - 2. Karl R., broder till R. l,
tysk läkare, f. 1821, cl. 1887, sedan 1860 professor
i medicin i Leipzig, skref flera populära medicinska
arbeten, bl. a. Der leib des men-schen (1868-70;
"Menniskokroppen, dess byggnad och lif", 1884). Sedan
1875 redigerade han tidskriften "Die gesundheit".
Reclus [rokly7], Jean Jacques Elise e, fransk geograf,
f. 15 mars 1830 i S:t Foy-la-Grande vid Dordogne,
d. 4 juli 1905 nära Ostende. Fadern, en protestantisk
präst, som tillhörde en gammal huge-nottfamilj,
bestämde honom för den prästerliga banan, hvarför
han sän-i des till herrnhutarko-lonien Neuwied och
protestantiska fakulte-f ten i Montauban. Men böjelsen
för prästämbetet saknades, och 1849 öfvergåfvo
R. och hans äldre broder Elie de teologiska
studierna för att i Berlin åhöra K. Ritters
föreläsningar. Tidigt gjorde han sig förtrogen
med de flesta europeiska språken. På grund af sina
ytterligt demokratiska åsikter lämnade han Frankrike
vid statskuppen 1851, hvarefter han de följande
åren (1852-57) reste i Storbritannien, Irland,
Förenta staterna, Central-Ame-rika och Colombia,
där han stannade i flera år. Återkommen till Paris,
lämnade han reseskisser och geografiska artiklar för
"Revue des deux mon-des" och "Le tour du nionde"
m. fi. tidskrifter. Under Paris’ belägring 1870-71
ingick han i Internationella arbetarassociationen
och i nationalgardet samt tillhörde detsamma äfven
under kommunupproret. Under en rekognoscering till
Chå-tillon tillfångatogs han af Versaillestrupperna
5 april och dömdes efter flera månaders fångenskap
16 nov. 1871 till deportation. Genom bemedling
af framstående vetenskapsmän i Frankrike och
England mildrades domen i jan. 1872 till enkel
landsförvisning. R. bosatte sig därefter i Schweiz,
där han kvarstannade, äfven sedan förvisningsdomen
1879 upphäfts genom den allmänna amnestien. Jämte
ett par arbeten i samlingen "Guide Joanne" (Guide
du voyageur å Londres, 1860, och Les villes d’hiver
de la Méditerranée et les Alpes-maritimes, 1864)
samt med brodern Élie den förträffliga inledningen
till Joannes "Dictionnaire des communes de France"
författade R. i Frankrike Voyage å la Sierra Nevada
de Sainte-Marthe (1861), Histoire d’un ruisseau
(1869), som han senare betraktade som sin pennas
käraste barn och hvari han ger en hel geografi under
formen af en skildring af den lilla bäckens historia,
från det den kväller fram ur sin källa, till dess
den blifvit den mäktiga floden, en bärare för den
mänskliga samfärdseln, hvartill senare kom Histoire
d’une montagne (1880), som en motsvarighet till denna,
och La terre, description des phénoménes de la vie
du globe (2 bd, 1867-68), en populär fysisk geografi,
som förvärfvade honom en rangplats bland
samtidens geografer. På uppdrag af förläggarfir-man
Hachette & C:ie påbörjade han i Schweiz sitt storverk:
Nouvelle géographie universelle. La terre et les
hommes (1876-93), 19 bd i stor oktav, med flera tusen
öfversikts- och specialkartor, stadsplaner, väl valda
folktyper, landskaps- och stads-utsikter, en af de
mest omfattande och snillrika framställningarna af
vår tids geografiska vetande. I ett angenämt och
lättflytande språk skildrar det alla sidor af ett
lands natur och folk, utan att någonsin förfalla i
topografisk detaljbeskrifning; alla delar af jorden
och alla folk behandlas med ett ovanligt jämnmått. I
förordet till sista delen säger han sig ha sökt
göra rättvisa åt alla. "öfverallt bland människor,
mina bröder, var jag hemma, i mitt eget land. Jag
tror, att jag aldrig låtit leda mig af andra känslor
än sympati och aktning för alla medborgare i det
världsomfattande fosterlandet." Som en vetenskaplig
brist har man framhållit de otillfredsställande
källuppgif terna, förbiseendet af de nyaste
forskningarna och den bristfälliga geologiska
framställningen. Men enligt planen är det icke en
handbok eller uppslagsbok för fackmannen, utan en
läsebok för den bildade allmänheten. 1892 blef han
professor vid det fria universitetet i Bruxelles,
men då hans verksamhet där stördes, bildade han
med några likasinnade en fri högskola, Université
nouvelle, där han föreläste i geografi. Vid sin död
efterlämnade han i manuskript UJiomme et la terre
(6 bd, 1905 -08). De sista åren var han sysselsatt
med att åstadkomma en jordglob i skalan 1:100,000,
hvars omfång således skulle bli 400 m. - Vän till
P. Kropotkin. var R. anarkist i ordets egentliga
mening, med den mest utpräglade kosmopolitism,
en fiende till alla religiösa och sociala band,
enligt otaliga vänners enstämmiga vittnesbörd en
af de ädlaste och mest ideellt lagda personligheter
samtiden egde, präglad af flärdlöshet, rättskaffenhet,
absolut oegennytta, i sitt lif typen för en äkta
puritan. Sina anarkistiska idéer utvecklade han i
den lilla skriften L’evolution, la revolution et V
ideal anarchique (1898). - Af R:s många på skilda
områden framstående bröder må nämnas: Michel Eli e
R., f. 1827, d. 1904, som delade sin yngre broders
åsikter, preskriberades 1851, utnämndes af kommunen
till direktör för na-tionalbiblioteket samt uppehöll
sig sedan i Schweiz och England. Han biträdde liksom
Onésime R. Elisée i dennes arbeten, men egnade sig
mest åt publicistisk verksamhet. Les primitifs,
études d’éthnologie comparée (1885, 1903) skildrar
mänsklighetens utveckling. - Onésime R., f. 1837,
har författat flera geografiska läroböcker, La terre
å vol d’oiseau (1877), La France et ses colonies
(2 bd, 1886-89) och Le plus beau royaume sous le del
(1899; 2:a uppl. 1904), en skildring af Frankrike,
en af de trognaste och på samma gång mest poetiska,
som någonsin skrifvits, och det ämnet uttömmande
illustrationsverket Atlas pittoresque de la France
(1910-13), hvarjämte han tillhört redaktionen af
"Le tour du monde" och lämnat bidrag till "La grande
encyclopédie" och Vivien de S:t Martins "Nouveau
dictionnaire de géographie universelle". - Armand R.,
f. 1843, var till 1885 marinofficer, trädde 1880 i
Panamabolagets tjänst och offentliggjorde flera skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
