Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reboul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Rechenberg-Reciprocitet
1124
kongressen i Rastatt 1799 samt representerade Bajern
på kongressen i Wien 1815 och Karlsbad-kongressen
1819. Själf inträdde R. 1828 på den diplomatiska
banan och var anställd vid beskickningarna i
Berlin, London, Darmstadt, Bruxel-les och Stockholm
(1841 -43) samt var österrikiskt sändebud i Rio de
Janeiro 1843-47. 1849 blef han österrikiskt ombud
på förbundsdagen i Frankfurt. 1851 ’ -53 var han
internun-tius i Turkiet, men sedan okt. 1855 deltog
han åter, nu som president, i förbundsdagens arbeten,
hvarvid han hade att söka samarbeta med Bismarck, som
var Preussens ombud vid förbundsdagen. R. sträfvade
efter vänskapligt samförstånd med Preussen,
men Bismarck höll sig, ehuru personligen i
allmänhet på god fot med R., dock genomgående i
stridsställning mot Österrike. I maj 1859 kallades
R. till konseljpresident, minister för utrikes
ärendena och för det kejserliga huset. Det var han,
som ledde Österrikes politik under de bekymmersamma
tiderna efter utbrottet af kriget i Italien 1859;
han lämnade i dec. 1860 presidiet till Schmerling,
men behöll ledningen af utrikesärendena. Hans
politik var konservativ och förmedlande; i det
längsta hoppades han på uppnående af jämvikt mellan
Österrike och Preussen inom Tyska förbundet. Genom
att strängt låta öfvervaka gränsen till Polen, så
att vapen och ammunition ej kunde dit insmugglas,
underlättade Wienkabinettet det polska upprorets
undertryckande (1863), och det var utan energi som
R. biträdde Englands och Frankrikes föreställningar i
Petersburg till Polens förmån. Österrikes deltagande
som Preussens bundsförvant mot Danmark i andra
slesvigska kriget (1864) gjorde R. impopulär, och
27 okt. 1864 utträdde han ur ministären, sedan äfven
fortsatt samverkan mellan honom och Schmerling visat
sig omöjlig. Sedan april 1861 var han lifstidsmedlem
af herrehuset, men uppträdde endast sällan där efter
sitt afskedstagande. Jfr H. Friedjung, "Der kampf um
die vorherrschaft in Deutschland 1859 bis 1866" (2 bd,
1897-98) och "Joh. Bernh., graf von R." (i Bettelheim,
"Biographisches jahrbuch", IV, 1900), samt F. Ilwof
i "Allgemeine deutsche biographie", bd 53, 1907).
(V.S-g.)
Rechenberg, Albrecht von, friherre, tysk
koloniämbetsman, f. 15 sept. 1859 i Madrid, inträdde
1899 på konsulatbanan, var 1893-95 domare och
"bezirksamtmann" i Tyska Öst-Afrika, blef 1896 tysk
vice konsul och 1898 konsul i Sansibar, 1901 konsul
i Moskva och 1905 generalkonsul i Warschau. 1906-12
var R. guvernör öfver Tyska Öst-Afrika och visade
på denna post mycken duglighet. Recherche [r9Järrj],
fr., efterforskning, undersökning.
Re’chtsanwalt (plur. rechtsanwälte), ty., jur., är
i Tyska riket - enligt dettas rechtsanwalts-ordnung
l juli 1878 - beteckningen på de prakti-
serande advokaterna. Rechtsanwalt betyder alltså där
en person, som med stöd af officiell auktorisa-tion
yrkesmässigt tillvaratager och vårdar andras rättsliga
angelägenheter, framför allt som rättegångsombud. För
att bli rechtsanwalt fordras juridisk examen (vanlig
domarkompetens); auktorisa-tionen, som skall meddelas
af vederbörande landes-justizverwaltung, får blott för
särskildt inhabili-tetsskäl förvägras. Auktorisationen
gäller i regel blott för en viss domstol, i hvars
ort advokaten också måste bo. Som försvarare eller
som rättegångs biträde eger haa emellertid uppträda
inför hvilken tysk domstol som helst. Då den tyska
civilprocessen, i motsats till den svenska, regelrätt
(dock ej i fråga om tvistemål vid amtsgerichte, lägsta
instansens domstolar) ålägger parterna att låta sig
företrädas af advokater, få dessa en högst afse-värd
betydelse för rättslifvet, och deras antal i riket
uppgår till åtskilliga tusen. Sina arfvoden få de
beräkna efter en särskild gebuhrenordnung 7 juli 1879,
eller också efter särskild öfverenskommelse. Som
gemensamma organ för rechtsanwälte verka deras
sammanslutningar, anwaltskammer, en för hvarje
oberlandesgericht, hvilka utrustats med administrativ
och (genom sin som hedersdomstol fungerande
styrelse) disciplinär makt. Som öfver-instans i
disciplinmålen fungerar en särskild hedersdomstol
i Leipzig. Litt.: Siegel, "Die ge-sammten
materialien zur rechtsanwaltsordnuns;" (1883).
C. G. EJ.
Recidiv (af lat. recifdere, återfalla), med.,
återfall, nytt anfall af samma sjukdom. - R e c i d
i-vera, återkomma (om sjukdomar). - R e c i d i-vi’st,
person, som återfaller i förut utöfvad förbrytelse
eller last. Jfr Iteration.
Recife. Se Pernambuco 2.
Re’cipe, lat. Se Recept.
Recipiéra (af lat. reci’pere, intaga), under
vederbörliga ceremonier upptaga någon till medlem
af ett ordenssällskap eller uppflytta förutvarande
medlem till högre grad. - R e c i p i e’n d
(lat. re-cipiefndus, som skall emottagas), person,
som står i begrepp att recipieras i en orden. Jfr
Reception. - R e c i p i e’n t (lat. reci’piens,
som emct-tar), kärl för upptagande och samlande af
flyktiga ämnen (vid destillering o. s. v.); gasklocka
i luftpump (se d. o.).
Reciprocitet (af lat. reci’procus, tillbakagående,
tillbakaverkande, ömsesidig), ömsesidighet,
ömsesidigt förhållande. - Eeciprocitetslag, mat. Med
reciprocitetslagen för kvadratiska rester förstås
en af de viktigaste grundläggande satserna inom
talteorien. Gauss har formulerat satsen sålunda:
"Om p är ett primtal af formen 4n + l, så är p
kvadratisk rest eller icke-rest till hvarje primtal
q, som positivt taget är rest eller icke-rest
till p. Och om p är ett primtal af formen 4n +
3, så är - p kvadratisk rest eller icke-rest till
hvarje primtal q, som positivt taget är rest eller
icke-rest till p." Således anger satsen (jfr Rest),
att i förra fallet antingen två hela tal k och kf
kunna finnas, sådana att samtidigt pk + q och qkf +
p äro kvadrattal, eller också att för intet värde
af k och k’ detta förhållande inträffar, samt att i
senare fallet ett liknande förhållande eger rum för
pk + q och qkf-p. Om t. ex. p är 5, kan q vara 19,
och i öfverensstämmelse med lagen bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
