Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktionsisokor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1115
Realkredit-Réaumur
1116
Realkredit. Se Kredit, sp. 1234.
Realkria. Se Kria.
Reallexikon, lexikon, som lägger vikten på de sakliga
förklaringarna och ej så mycket på de lingvistiska.
Reallinje. Se Latingymnasium.
Reallön. Se Arbetslön, sp. 1356.
Realmatta, text. Se Axminstermatta.
Realoblation, jur. Se Dröjsmål, sp. 954.
Realpolitik. Se Politik, sp. 1243.
Realpålagor, jur. Se O n u s.
Réalska pressen, en efter sin uppfinnare, grefve
PierreFranpoisRéal (f. 1757, polisprefekt i
Paris under "hundra dagarna", d. 1834), uppkallad
extraktpress. Se Aérostatisk.
Realskepp, sjöv. Se Regalskepp.
Realskola, den lägre afdelningen af de allmänna
läroverken i Sverige; den omfattar sex ettåriga
kurser och ansluter sig till den första årskursen i
den egentliga folkskolan (jfr Skolväsen).
Realskolexamen, afgångsexamen från realskola (se
d. o.). Realskolexamen anställes vid slutet af
vårterminen med de lärjungar i realskolans sjätte
klass, hvilka därtill anmäla sig. Lärjunge, som
vid vårterminens slut varit berättigad att undergå
realskolexamen, men icke anmält sig därtill eller
i denna examen underkänts, kan, om han så önskar,
få undergå realskolexamen vid höstterminens slut. I
realskolexamen är pröfningen dels skriftlig, dels
muntlig. Skriftlig pröfning anordnas i modersmålet,
tyska, engelska och matematik. Lärjunge, som i den
skriftliga pröfningen godkänts i modersmålet och
ett annat ämne, är berättigad att undergå muntlig
pröfning. Denna omfattar minst fyra af de på sjätte
klassens timplan upptagna läroämnena. För att erhålla
betyg öfver godkänd realskolexamen fordras att ha
erhållit minst vitsordet godkänd i samtliga på den
sjätte klassens timplan upptagna läroämnen, dock
att lärjunge, som blifvit underkänd i ett eller två
af dessa ämnen, eger att undfå betyg öfver godkänd
realskolexamen, såvida minst två tredjedelar af
de i bedömandet deltagande lärarna finna honom på
grund af hans ståndpunkt i det hela böra i examen
godkännas. Lärjungar från enskild undervisning,
s. k. privatister, undergå samma skriftliga
pröfning som läroverkens lärjungar, men skild, mera
omfattande muntlig pröfning. Den, som undergått
godkänd realskolexamen, eger rätt att i ämne, som
ingått i hans examen, undergå förnyad pröfning af
sina insikter. Rätt att anställa realskolexamen har
af K. M:t beviljats en del enskilda och kommunala
läroanstalter. För examen vid dessa läroanstalter
gälla i tillämpliga delar samma bestämmelser, som i
sådant afseende äro meddelade rörande statsläroverken,
dock skall realskolexamen vid skola, som icke är
statsanstalt, öfvervakas och ledas af en ledamot af
eller ett ombud för Läroverksöfverstyrelsen.
Betyg öfver aflagd realskolexamen berättigar
under vissa villkor till 1) inträde i följande
fackskolor och specialkurser: postelevkursen,
telegraf-elevkursen, de tekniska elementarskolorna,
landtbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp,
skogsinstitutets lägre kurs och teckningslärarkursen
vid Tekniska skolan i Stockholm; samt 2) anställning
i följande tjänstebefattningar: som bokhållare,
kontorsskrifvare eller vid distrikten anställd
tjänsteman
vid statens järnvägar, som tjänsteman vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, som
tjänsteman vid riksbankens kontor, som biträde vid
postsparbanken, som länsman och som
reservofficersvolontär. Den behörighet, som förvärfvas genom
realskolexamen, kan, hvad kvinnliga lärjungar
angår, förvärfvas genom godkändt afgångsbetyg från
åttaklassig högre flickskola. 1915 egde följande antal
enskilda och kommunala anstalter rätt att anställa
realskolexamen, nämligen 3 högre flickskolor, 2 högre
goss- och samskolor, 9 enskilda mellanskolor samt
26 kommunala mellanskolor. Under läsåret 1913–14
aflades realskolexamen af 1,701 personer, hvaraf
1,238 män och 463 kvinnor. Under samma läsår aflades
studentexamen af 1,858 personer, däraf 1,589 män
och 269 kvinnor. Realskolexamen inrättades vid
den omorganisation af de allmänna läroverken, som
genomfördes 1904. Man väntade sig då, att denna
examen med dess afslutade kurser skulle komma att
utgöra en samlingspunkt för det stora flertalet af
läroverkens lärjungar, hvilka under den förutvarande
läroverksorganisationen plägade afgå tämligen planlöst
från läroverkens mellanklasser. Dessa förväntningar ha
icke blifvit uppfyllda, och det är på grund häraf,
som spörsmålet, huru afgången från läroverkens
mellanklasser lämpligen skall regleras, ånyo kommit
på dagordningen.
P. E. L-m.
Realstatut, jur. Se Internationell privaträtt,
sp. 793.
Realsäkerhet. Se Namnsäkerhet.
Realunion. Se Union.
Realvetenskaper, log., kallas de vetenskaper,
som handla om verkligheten, till skillnad från de
formella vetenskaperna, matematiken och logiken,
som handla om af oss konstruerade föreställningar
eller tankar.
S-e.
Realvärde, mynts metallvärde; aktiers (obligationers,
statspappers) verkliga värde. Jfr Nominell.
Reassurans (af fr. re, tillbaka, och assurance,
försäkring mot fara eller skada), återförsäkring
(se Försäkring, sp. 505). – Reassuradör, beviljare
af återförsäkring. – Reassurera, återförsäkra.
Reäte, forntida stad i Italien. Se R i e t i.
Réaumur [reåmyr], René Antoine F e r-c h a u 11
de, fransk fysiker och zoolog, f. 1683, d. 1757,
studerade först lagfarenhet, men egnade sig
snart åt naturvetenskaperna och visade där prof
på en ovanlig mångsidighet. År 1708 invaldes han
i franska vetenskapsakademien. I dess handlingar
för 1709 framträdde hans uppsats De la formation
et de Vaccroissement des coquillfs des animaux,
i hvilken han bevisar, att skaldjurens skal uppstå
genom förhårdning af en saft, som tränger ut genom
deras porer. Hans försök att förvandla järn till
stål ledde till metoden att förvandla gjutjärn till
smidesjärn. Under försök att imitera japanskt porslin
uppfann han det s. k. Réaumurs porslin (se G l a s,
sp. 1271) eller en mjölkhvit glassort. Sin egentliga
ryktbarhet vann han 1730 genom förfärdigandet af
en sprittermometer, med en skala, där nollpunkten
bestämdes af vattnets fryspunkt och afståndet mellan
denna punkt och vattnets kokpunkt indelades i 80
delar 1. grader. Denna s. k. réaumurska skala har 1
bibehållits, äfven sedan spriten utbytts mot kvick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
