Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raspe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Rathke-Ratifikation
1056
berättelse från en ny resa till Nordland gaf anledning
till den genom förordn, af 20 okt. 1813 genomförda
handelsfriheten för denna landsdel. 1813-45 var han
professor i naturhistoria i Kristiania, till hvars
universitet han testamenterade 60,000 kr., till ett
legat för naturvetenskapliga resor och undersökningar
i Norge. K. V. H.
Rathke, Martin Heinrich, tysk zoolog, f. 1793 i
Danzig, d. 1860 i Königsberg. Sedan R. under flera
år praktiserat som läkare i sin födelsestad, blef
han 1829 professor i anatomi vid universitetet i
Dorpat och 1835 professor i zoologi och anatomi i
Königsberg. R:s undersökningar på ^mbryologiens område
kunna räknas till de värdefullaste bidrag, denna på
hans tid föga utbildade vetenskap någonsin erhållit,
och detta ej minst därför, att han ej som flertalet
af sina samtida blott meddelade resultatet af sina
arbeten i form af ett osammanhängande råmaterial,
utan i främsta rummet afsåg att bidraga till dettas
begripande. Särskildt i fråga om ryggradsdjurens
embryologi har han verkat nydanande; sålunda
är R. den förste, som påvisade förhandenvaron
af gälspringor och gälbågar hos de luftandande
djurens foster och som tolkade de af honom så
kallade wolffska kropparna hos ryggradsdjuren. Af
hans många embryologiska skrifter må här utom
de stora mönstergilla monografier, som behandla
utvecklingen af sköldpadda, snok och flodkräfta,
blott framhållas Beobachtungen und betrachtungen iiber
die ent-wickelung der geschlechtswerkzeuge bei den
wir-belthieren (1825), Abhandlungen zur bildungsund
entwicklungsgeschichte des menschen und der thiere
(1832), Anatomisch-philosophische unter-suchungen
ilber den kiemenapparat und das zungen-bein der
wirbelthiere (s. å.) och Ueber die entwic-kelung des
schädels der wirbeltiere (1839); dessutom förtjäna
hans arbeten, som behandla blodkärlssystemets
byggnad och utveckling, att särskildt nämnas.
L-e.
Rathou [-tu], Emilie, nykterhetsvän, f. 1852 i
Karlskrona, har verkat för nykterhetsrörelsens
främjande bland kvinnorna genom att i Sverige införa
Hvita bandet (se d. o.), hvars sekreterare hon varit
fr. o. m. 1903. Hon är led. af den 1911 tillsatta
stora nykterhetskommittén.
Rati (sanskr.), ind. myt., eg. "lust", är den
indiske kärleksguden Kärnas hustru, personifikation
af vällusten. I den buddistiska mytologien, där Mara
den onde (eg. dödsguden) öfvertagit Kärnas funktioner,
hör R. till dennes döttrar (de .öfriga Arati "olust",
"vrede" och Tanhä "törst", "åtrå"), som söka bringa
människorna i fördärf och enligt legenden frestade
Buddha. K. F. J.
Ra’tibor (po. Raciborz). 1. Stad i preussiska
reg.-omr. Oppeln (Schlesien), vid Öder, som där
börjar bli segelbar, och vid öfverschlesiska
järnvägen. 38,424 inv. (1910). Gymnasium,
real-gymnasium, katolskt lärarseminarium, enskild
döf-stumanstalt m. m. Industrien är mycket ansenlig,
särskildt i järn och stål, men äfven af andra slag. -
2. Fordom riksomedelbart furstendöme i öfre Schlesien,
omkr. 990 kvkm., hade 1288- 1532 egna hertigar samt
kom därefter till österrikiska kejsarhuset och 1742
till Preussen. 1822 gafs det, tillökadt med några
klostergods, som mediatiseradt furstendöme till
landtgrefven "Viktor
Amadeus af Hessen-Rotenburg som ersättning för
hans 1815 till Preussen afträdda besittningar i
Katzenelnbogen och i Kurhessen. 1834 tillföll det
genom testamente furstarna C h l o d w i g och Victor
af Hohenlohe-Waldenburg-Schil-lingsfiirst. Om den
förre se Hohenlohe 3. Den senare, f. 10 febr. 1818,
d. 30 jan. 1893, erhöll 1840 af konungen af Preussen
titeln hertig af R. och furste af Korvey. Han var 1847
medlem af den förenade landtdagens herrekuria, blef
1850 ärftlig ledamot af landtdagens första kammare
("herrehuset") och var från 1877 till sin död dess
president. I Nordtyska förbundets (från 1867) och
Tyska rikets (från 1871) riksdagar spelade R. en
framträdande roll inom tyska rikspartiet.
l o. 2. (J. F. N.)
Ratich 1. Ratichius. Se R a t k e, W o l f-g a n g.
Ratificera (mlat. ratificäre), stadfästa,
giltig-göra. - Ratifikation, se d. o.
Ratifikation (fr. ratification, af lat. ratum
ja’cere, göra något gildt, ge giltighet
åt), stadfästelse, bekräftelse; särskildt
det folkrättsligt ansvariga statsorganets
godkännande af ett utaf dess representanter eller
befullmäktigade ombud afslutet folkrättsligt fördrag
(se Internationell). Ratifikationsurkunden innehåller
ord för ord det ingångna fördraget jämte en förklaring
i högtidlig form om godkännande af detsamma samt
undertecknas och beseglas af den statsrättsligt
behöriga myndighet, som uppbär statens folkrättsliga
ansvar. De kontra-herande staterna utväxla på aftalad
tid sina respektive ratifikationsurkunder genom sina
fullmäktige eller, om fördraget kommit till stånd
genom annans bemedling, den, som utfört medlarens
värf. Af ratifikationernas utväxling betingas
fördragets verkställighet, hvadan ratifikation
i allmänhet är be-höflig. Dock kan uttryckligt
förbehåll göras, att fördraget träder i kraft utan
ratifikation, och likaså anses af vederbörande
befälhafvare under krig afslutna stilleståndsfördrag
och "karteller" med afseende på fångars utväxling
e. d. ej erfordra särskild ratifikation. Som
den befullmäktigande genom ratifikation har att
förverkliga det af honom afgifna löftet att hålla för
godt hvad den befullmäktigade inom gränserna af sina
instruktioner gör och låter, så innehåller vanligen
fördragsinstrumentet eller den utfärdade fullmakten
bestämmelse om ratifikation, ratifikationernas
utväxling, den s. k. ratifikationsklausulen. Det
löfte om ratifikation, som sålunda i allmänhet
afges - i samband med förbehåll af vederbörande
representations samtycke, där sådant erfordras för
att ge ett statsfördrags bestämmelser giltighet -,
inbegriper dock ej, att ratifikation ovillkorligen och
utan pröfning af fördraget skall följa. Ratifikationen
utfärdas i de monarkiska staterna af monarken
med kontra-signation af vederbörande minister, i
de republikanska staterna af verkställande maktens
utöfvare i kraft af honom tillkommande myndighet eller
på representationens vägnar. Ratifikationshandlingarna
utväxlas sedermera på ort och tid, som därför blifvit
bestämda, och merendels uppsattes ett särskildt
protokoll öfver utväxlingen. I fråga om tiden, från
hvilken ett fördrags gällande kraft skall räknas, ha
olika meningar låtit höra sig. Å ena sidan anser man,
att det skall gälla från den dag, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
