Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rallsläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
949
Rallsläktet-Ramann
950
på skonsamma villkor (se Grekland, sp. 261), men
30 sept. s. å. nödgade honom ett misstroendevotum i
deputeradekammaren att af gå. Juli-dec.
1903 var han ånyo premiärminister och innehade då
äfven utrikes- och finansportföljerna, och juli
1904 bildade E. ånyo ministär samt blef äfven
då utrikes- och finansminister, men redan i
dec. s. å. aflöstes han af Delyannis. Då denne
mördats (juni 1905), blef R. ånyo konseljpresident,
utrikes- och finansminister, men han afgick
redan i dec. s. å., enär ministären ej lyckades
få sin kandidat vald till deputeradekammarens
president. Han ledde därefter oppositionen mot
sin efterträdare Theotokis och var ånyo en
kort tid konseljpresident och finansminister
(juli-aug. 1909). Under den politiska krisen 1910
bekämpade R. i samförstånd med Theotokis i de gamla
personliga partigruppernas intresse ministären
Dragumis, och våren 1915 stödde han ministären
Gunaris, sedan Yenizelos afgått efter att ej ha
lyckats genomdrifva Greklands omedelbara ingripande
i det stora kriget på trippel-ententens sida mot
Turkiet. V. S-g.
Rallsläktet, Rallus, zool., hör till de
sumphöns-artade fåglarnas familj (Rallidce), vadarnas
ordning (Gruiformes) och fåglarnas klass. Näbben är
smal, rak, längre än hufvudet, obetydligt nedböjd, med
afrundad rygg och inböjda kanter. Vingarna äro korta,
med tredje pennan längst, och räcka utom den korta,
mjuka stjärten. Dit hör vattenral-1 e n, R. aquaticus,
som är ofvan svart, med olivbruna fjäderkanter,
samt på hufvudets och halsens sidor, f ramhalsen
och bröstet askblå. Underlifvet är i midten hvitt,
med rostgulaktiga fjäderkanter, på sidorna svart,
med hvita tvärband. Vin g- och stjärtpennorna äro
bruna. Längden utgör 25 cm. Arten är hemma i Europa
och mellersta Asien; i Sverige häckar den ända upp
i Gäfletrakten. Fågeln eger en synnerlig förmåga
att gömma sig och flyger ej gärna upp. Liksom
åtskilliga af sina samsläktingar är den mera natt-
än dagfågel. C. R. S.*
Ralängen, insjö i N. Vedbo härad af Jönköpings
län, 160 m. ö. h., mottar fr. s. afloppet från
Elmeshult-, Väselda-, Flisby- och Anebysjöarna samt
från n. v. afloppet (Noby- 1. Degelaån) från Trucken,
Vänstern, Kvalen och Noen samt faller genom Svartån
ut i Sömmen. Genom sänkning af R. och Säbysjön
nedanför resp. l,5 och 0,95 m. ha torrlagts 1,861
har vattensjuk mark, hvarigenom jordvärdet ökats med
närmare 700,000 kr. Ett bolag bildades för ändamålet
1895, och arbetet, som beräknats kosta 280,000 kr.,
hvaraf staten lämnat som lån 73,000 kr., fullbordades
för ett par år sedan.
Ram, infattning, omfattning; mus. Se Pianoforte.
Rama, bibliskt ortnamn. 1. Se Ar im a ti a. -
2. Mindre betydande orter i Benjamins, i Asers,
i Naftalis och i Gileads områden buro .namnet R.
2. E. S-e.
Rama, ind. myt., son till Dacaratha (son till Raghu),
konung i den indiska sagohistorien och .hufvudperson i
den episka dikten Rämäyana (se d. o.). R. hör till den
östra sagokretsen (Solsläkten) och är förmodligen en
stamgud, hörande till västra Bengalens folk, Ayodhyä
(Audh) i Ko<?ala-landet samt Videha. I den speciellt
vishnuitiska Hinduismen har R. inkorporerats som
väsentligt
kultföremål genom att upptas som en af Vishnus ava-t
ära ’er (uppenbarelseformer). Han bildar i denna
serie den - under namn af Rämacandra till skillnad
från två andra Vishnu-avatära’er med samma namn,
Para^u-Räma (Yx-Räma) och Bala-Rama (Krishnas äldre
broder) - 7:e inkarnationen. Rama-kulten är en med
Krishna-kulten parallell företeelse inom vishnuismen,
om också ej med den omfattning och betydelse som
Krishna-kulten. Men liksom denna betonar den - med
specialiserade skillnader i öfrigt - bhakti-märga
(hängifvenhetens, kärlekens väg) såsom högsta eller
väsentliga frälsningsmedel. Omkring Rama som föremål
för dyrkan ha i senare tider uppstått betydande
sekter (jfr R ä-m ä n u j a och Rämänanda). Som
sagohistorisk hjälte säges R. ha af gudarna anmodats
antaga mänsklig gestalt för att dräpa vidundret
(räksasa] Ravana, som icke kunde öfvervinnas af något
gudomligt väsen. Jfr Hopkins, "The religions of India"
(1895), samt Garbe, "Indien und das christentum"
(1914). K. F. J.
Ramadan (arab.; turk. uttal ramaṡan), nionde månaden
i muhammedanernas år, under hvilken alla islams
bekännare måste underkasta sig sträng fasta från
tidigaste gryningen till solnedgången samt afhålla sig
från allt slags vederkvickelse och njutning, såsom att
dricka, bada, röka, öfva könsumgänge o. s. v. Fastan,
hvars längd betydligt växlar efter olika orter
och årstider, är naturligtvis mest påkostande, då
ramadan infaller under någon af årets hetaste månader
(maj–sept.). Under första delen af nätterna i ramadan
"festar" man däremot allmänt både inom- och utomhus,
och efter den sista fastedagen följer omedelbart
Beiramfesten under de tre första dagarna af månaden
Schauwāl. Jfr Hedjra.
Ramagemönster [-maj-; af fr. ramage, löfverk], text.,
tygmönster af sammanhängande löfverks-eller grenmotiv,
äfven omväxlande med strödda små kvistar och blommor.
G- A. w.
Ramalina, bot. Se Lackmus.
Rama Möhana Räya. Se Råmmohun Roy.
Rämänanda, ind. relig., stiftare af en sekt inom
Rämänujas sektområde. R. lefde omkr. 1400 e. Kr. i
Ganges-landet (Benares) och bildade den sekt, som
efter stiftaren fått namn af Rämänan-da’er, hvilkas
skillnad från modersekten består där-uti, att de
dyrka Rama under namn af Rämacandra (Rama-månen) och
dessutom Sitä, hans hustru (som en inkarnation af
Laksmi, se d. o.), hvartill kommer, att apkonungen
Hanumant (en af hjältarna i Rämäyana) åtnjuter
gudomlig dyrkan. De lägga också mindre vikt vid yttre
ceremonier. Deras skrifter äro affattade på modernt
folkspråk (företrädesvis hindi). Bland de mest berömde
anhängare af denna sekt kunna nämnas predikanten,
reformatorn och skalden K ä b i r samt den berömde
diktaren T u Is i D as (Tuläsi Dåsa). K. F. J.
Rarmann, Lina, tysk musikskriftställarinna, f. 1833
nära Kitzingen, Bajern, verkade som musik-lärarinna,
bl. a. i Niirnberg 1865-90 som med-föreståndarinna
för ett musikinstitut. Bland hennes skrifter framstå
åtskilliga studier öfver Liszt och i synnerhet den
omfattande och förtjänstfulla biografien Franz Liszt
(3 bd, 1880-94). Dessutom redigerade hon utgifvandet
af hans "Gesam-melte schriften" (6 bd, 1880-83).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
