Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raimundus Lullus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket uppmärksammats. I den storslagna festskrift,
"Studi letterari e linguistici dedicati a P. R.",
hvarmed hans lärjungar, vänner och beundrare
i stort antal 1911 firade hans då 40-åriga
verksamhet som lärare och vetenskaplig forskare,
finnes införd en förteckning öfver alla 1867–1910
af R. publicerade skrifter; deras antal är 220.
P. A. G.
Rajolering (ty. rajōlen, af fr. rigole, ränna,
fåra). Se Djupkultur.
Rajputana [rādʃ̇-pōtā’nā; rajputernas land,
off. R. agency] är namnet på ett stort område
af nordvästra Indien, som omfattar 21 större och
mindre, af inhemska furstar styrda vasallstater,
som omge den brittiska provinsen Ajmere-Merwara,
hvars chief commissioner är vicekonungens agent i
R. Den indiska regeringen representeras nämligen
af en agent (agent to governor-general), hvars
vanliga residens är Mount Abu (vid R:s södra gräns),
men som om vintern bor i staden Ajmere. Under honom
stå 8 biträden med olika titlar, som äro rådgifvare
åt furstarna och ofta leda deras förvaltning. R. har
en areal af 333,900 kvkm. (oberäknadt Ajmere-Merwara)
och sträcker sig från Indus i v. till United provinces
i ö. och från Punjab i n. till Bombay i s. Landet,
som delas af Aravallibergen i två olika stora delar
(den nordvästra är mycket större), består till stor
del af sandiga, torra, improduktiva slätter, hvilka
dock mot n. ö. bli mera bördiga. Nordvästra delen
innesluter den stora sandöknen Thar, som genomdrages
af långa, parallella sanddyner af 15–30 m. höjd,
med få brunnar och vattendrag och nästan utan
vegetation. Sydöstra delen har ett mera växlande
utseende och består af lägre bergskedjor, mellan
hvilka dalar ligga, som vattnas af från Vindhyabergen
nedströmmande floder (Chambal, med bifloden Banas,
hvilken förenar sig med Jumna). Flerstädes finnas
i denna del af R. bördiga trakter, med skogar
och artificiella sjöar, men i allmänhet är äfven
detta område föga fruktbart. Klimatet är mycket
torrt och hett om sommaren, men ganska kallt om
vintern. Nederbördsmängden är mycket olika i olika
trakter. I västra delen uppgår den knappt till 125
mm.; i s. och ö. är den rikligare, stundom ända till
2,500 mm. Jordbruket är därför i största delen af
landet föga gifvande och brukar dessutom alldeles
ödeläggas genom ofta inträffande brist på nederbörd
eller gräshoppssvärmar. Då dö stora massor af invånare
af hunger, men dessutom rasa äfven andra sjukdomar,
såsom kolera och på 1890-talet bubonpesten, genom
hvilka förenade olyckor folkmängden sjönk 1891–1901
med nära 2,3 mill. De mest odlade växterna äro
majs, hvete, oljeväxter, vallmo, färgväxter samt
här och där sockerrör och ris. Boskapsskötseln har
likväl större betydelse: stora hjordar kameler, får
och nötkreatur beta på stäpperna, öknen och äfven
det öfriga området äro mycket rika på salt, hvars
tillgodogörande är en viktig inkomstkälla. Flera
slags metaller finnas också, men bergsbruket ligger
alldeles nere. Industrien framställer fina
emaljvaror, guld- och silfverarbeten, fina tyger samt
lädervaror. Handeln med salt, opium, ull och boskap
är betydlig. Invånarnas antal steg under årtiondet
1901–11 och utgjorde 1911 10,517,940 pers. Af dessa
voro 8,753,919 hinduer, 985,525 muhammedaner,
332,397 jaina (se d. o.) och 4,256
kristna. Rajputerna (se d. o.), efter hvilka hela
området uppkallats, äro endast omkr. 630,000 och
bilda ej flertalet i någon stat, men nästan alla
stater styras af dem; de rajputiska dynastierna
höra också till de äldsta i Indien och äro i regel
från tiden före mogulväldet. Jater, bramaner och
gudjarer utgöra befolkningens flertal och härska
i Bhartpur (Bharatpur) och Dholpur. En enda liten
stat Tonk behärskas af muhammedaner. De förnämsta
icke ariska folken äro bhil, mera och mina. –
De viktigaste rajputstaterna äro Jodhpur, Jaipur
och Udaipur, i andra raden följa Alwar, Bikaner,
Kota och Bhartpur. Sammanlagdt ha alla staterna
en statsinkomst af 2,539 mill. pd st. (1911).
J. F. N.
Rajputer, eng. rajpoots (af sankr. rājaputra,
kungason), ett ostindiskt folkslag, som själf
leder sitt ursprung tillbaka till den urariska
krigarkasten (kṣatriya), men inom sig upptagit äfven
andra stammar och kaster. De inbegripa säkerligen en
del af de folk, som eröfrande framträngde från norr
(Turkestan och Hög-Asien) och aflöste grekerna och
baktrerna i nordvästra Indien. De synas uppträda i
historien först omkr. tiden för Kristi födelse, då
de från trakterna n. om Ganges spredo sig åt s. och
s. v., underkufvade en mängd andra stammar och
underlade sig en stor del af västra och mellersta
Hindustan. Höjdpunkten af sin makt nådde de mot
slutet af 900-talet, då rajputska dynastier härskade
i Ajmere, Gwalior och Delhi, men de kufvades efter
hvartannat af de muhammedanske inkräktarna, maratterna
och slutligen engelsmännen. Centrum för deras makt är
nu Rajputana, där dock Jat-kasten bildar befolkningens
grundstock. Ehuru de icke bilda majoriteten i någon
af detta områdes stater, utgöra de där som ett
slags feodaladel den förnämsta samhällsklassen och
voro ursprungligen de störste jordegarna. De flesta
inhemska furstehusen tillhöra deras stam. Fordom
voro fejder och ströftåg rajputernas förnämsta
sysselsättningar. Numera ha de till största delen
blifvit vanliga jordbrukare, hvilka dock genom
vissa fysiska kännetecken, hållning och klädedräkt
skilja sig från den öfriga befolkningen. En stam,
Osvalstammen, har egnat sig åt bankverksamhet i
de större städerna. Ljumma anhängare af hinduismen,
hysa de ingen särskild aktning för bramanerna, hvilkas
plats hos dem ersattes af de ridderlige "chāranerna"
och "bhaterna", de inhemske furstarnas rådgifvare,
skalder, teckentydare och krönikeskrifvare. Efter
census 1901 var rajputernas antal 9,712,156,
fördelade öfver hela landet, såsom Bengalen,
Centralindien, Rajputana och Punjab, men mest i
nordvästra provinserna (öfver 3 1/2 mill.). Jfr Webb,
"The currencies of the Hindu states of Rájputana"
(1893), Adams, "The Western Rajputana states"
(1889), och Baines, "Ethnography" (i Bühlers
"Grundriss der indoarischen philologie" II, 5, 1912).
K. F. J.
Rajshahi [rādʃ̇-ʃā’je͡ı]. 1. Division i Brittiska
Indien, prov. Bengalen, omfattande landet n. om Ganges
mellan floderna Nagari i v. och Brahmaputra i ö. samt
Himalaya i n. 49,816 kvkm. 10,138,302 inv. (1911). Ett
rikt åkerbruksland, söm frambringar ris m. m. samt
hampa för beredning af hasjisj. Divisionen består
af distrikten R., Dinajpur, Jalpaiguri, Darjeeling,
Rangpur, Bogra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
