Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rafn Oddsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
911
Ragnarök-Ragnhild
912
Ostangelns konung Edmund mördades (870) och slutligen
halfva England eröfrades. - Kring denna historiska
kärna grupperade sig efter hand en mängd krigiska
och romantiska sagor. K:s tåg mot f ränkerna,
hvilkas helgon besegra honom, omskapas till ett tåg
mot de trollkunnige bjarmerna. Den svenske höfdingen
Hoskuld (Oskold), som omkr. 860 eröfrade Kiev och där
dräptes af Oleg 882, blir en son till K., "Hvitsärk",
som gör eröfringar i Eyssland, lider nederlag och
hämnas af sin fader. Denne bar tillnamnet "Lodbrok"
("ludna byxor"), hvilket gaf sagan anledning att
på honom öfver-flytta traditioner från Volsunga-
och Niflungasagan. Liksom Sigurd Fafnesbane dräper
R. en stor orm, mot hvars gift hans "ludna byxor"
skydda honom, och liksom Gunnar omkommer han i
ormgropen. Sistnämnda tilldragelse lefver upp
i sagorna från den danska eröfringstiden, Sven
Estridssons och Knut den stores tid. Lodbrokssönernas
färd till England framställes i dem som ett hämndetåg
för R:s död; hämnden utkräfver Ivar genom att "rista
en örn på Elias rygg" och eröfra England. Slutligen
tillämpas på Ivar den bekanta vandringssagan, hvilken
i England berättades om en sachsisk vikingahöfding,
som kommit dit och genom list fick ett så stort
stycke land, som han kunde upptaga med en oxhud, samt
därpå anlade en stad, till hvilken han inkallade sina
landsmän. Hela sagokretsen blef efter hand så berömd,
att slutligen både R. och en af hans söner (Sigfrid)
framställdes som konungar i Danmark. R. själf upptas i
den historiske konung Ragnfreds (död 814) ställe och
får sig tilldelade både hans och hans efterträdares
bedrifter. Under inflytande af nya sagotillskott
från Danmarks senare eröfringstid (Valde-marernas
tid) framställes R. hos Saxo som konung icke blott
öfver Danmark, utan också öfver Norge, Sverige,
Ryssland, England och Skottland, och till honom
knytes en hel mängd historiska sagor om andra nordiska
konungar. Han blir tillika stamfader för de följande
danska och svenska konungaätterna genom sina söner
Sigurd Ormöga (i Danmark) och Björn Järnsida (i
Sverige). I Norge och på Island utvidgades denna
sagokrets ytterligare. Sålunda öfverfördes på R. i
Norge sagan om konungadottern A s l ö g, som okänd
och i ringa villkor uppfostrades på Spangereid vid
Lindesnes och på grund af sin skönhet bortfördes af
R., hvilken gjorde henne till sin drottning och med
henne hade sonen Sigurd Ormöga, ett namn, som i sin
ordning gjorde, att Aslög betraktades som dotter till
Sigurd Fafnesbane och R. som denne sagohjältes måg. De
isländske släktforskare på 1100- och 1200-talen,
som läto de förnämsta släkterna på ön härstamma från
den norska konungaätten, upptogo nu denna saga och
bearbetade den för sina syften sålunda, att de läto
en dotter eller dotterdotter till Sigurd Ormöga äkta
Half dan Svarte och bli stammoder åt hela den följande
norska konungaätten, hvilken alltså liksom den svenska
och danska kom att härstamma från R. På Island blefvo
också sagorna om de äldre konungarna Harald Hildetand
och (Sigurd) Ring på genealogisk väg knutna till
R., hvarigenom man vann ett skenbart historiskt
sammanhang mellan denne samt de äldre Sköldunga-
och Ynglingaätterna. Sagokretsen om R. är från dansk
ståndpunkt bearbetad af Saxo Grammaticus och från
isländsk i synnerhet i "Ragnars saga LoÖbrökar"
(hvars äldre del oriktigt frånskiljes och upptas
som en särskild Yolsungasaga) och i "påttr af
Ragnars sonum". Jfr Joh. Steenstrup, "Nor-mannerne"
(1876-82), och G. Storm, "Kritiske bidrag til
vikingetidens historie", I (1878). Jfr Aslög.
G- Storm.*
Ragnarök, nord. myt., kallas de stora
tilldragelser, genom hvilka asagudarnas och den
nuvarande världsordningens undergång framkallas
samt hela den synliga skapelsen förstöres. I
fornskrifterna förekomma två uttryck: ragna
rǫk, røk, "makternas öden" eller (med särskild
hänsyn till deras sista utvecklingsskede) deras
"undergång", och ragna røkkr "makternas skymning
l. mörker, d. v. s. undergång". Troligen är det
senare uttrycket genom missförstånd uppkommet af
det förra. Förloppet af R. är i art. Mytologi,
sp. 163 ff., berättadt efter Snorres Edda, som dock
i några detaljer afviker från sina källor, af hvilka
Voluspa (se d. o.) är utförligast. Jfr A. Olrik,
"Om Ragnarok" (i "Aarböger for nordisk oldkyndighed
og historie", 1902, och "Nord. tidskr.", s. å.),
som i folktron hos de nordiska folken och deras
grannar uppsöker de olika ragnaröksmotiven och
framhåller, att de för Voluspa egendomliga dragen
äro identiska med sådana från den kristna domedagen.
B-e.
Ragnfrid Eriksson, norsk konung, son till Erik
Blodyx, kom till makten jämte sina bröder efter
slaget vid Fitje, där Håkan den gode besegrades
(961). Det lyckades ej R. att bli rikskonung, och
från Vestlandet, där han höll till, blef han snart
fördrifven. Han återkom med en stark flotta 971,
satte sig fast på Söndmör och underlade sig de fyra
fylkena s. om Stad, men blef 972 fullständigt slagen.
K. V. II.
Ragnhild, den heliga, är namnet på en svensk drottning
från den äldre medeltiden. Den äldsta källan för
hennes lif, hvilken härstammar från Strängnäs, gör
henne till dotter af konung Halsten och gemål till
konung Inge, omtalar hennes pilgrimsfärd till Rom och
Jerusalem jämte ett därunder inträffadt underverk
(då röfvare plundrat henne in på bara kroppen,
fick hon af en ängel en dräkt från himmelen), och
låter henne begrafvas i Tälje (Södertälje), hvars
kyrka hon byggt och hvars genom underverk frejdade
skyddshelgon hon blef. Ortssägner h# bevarat hennes
minne såväl i Södertälje som i Söderköping, hvars
hälsobrunn heter S:t Ragnhilds källa. Äldre historiker
(från Lilla rimkrönikan) uppge Inge d. y. som hennes
gemål; Lagerbring söker bevisa, att det var Inge
d. ä. Med all sannolikhet är hon en historisk person,
tillhörande tiden omkr. 1075-1125, då kristendomen
rotfästes i Södermanland och Östergötland;
närmare klarhet om hennes lif kan svårligen
vinnas. Uppgifterna, att hon tillhört Folkungaätten,
lefvat i Vreta kloster o. s. v. synas vara senare
utsmyckningar utan värde. K. B. W-n.
Ragnhild, norska drottningar.
1. Half dan Svartes första drottning, dotter till
småkonungen Harald Guldskägg i Sogn. - 2. Half-dan
Svartes andra drottning, dotter till småkonungen
Sigurd Hjort i Ringerike och moder till Harald Harf
äger. - 3. Harald Hårfagers drottning, dotter till
en jylländsk småkonung och moder till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
