Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiumemanation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Radiumhemmet-Radix
892
oerhörd finess: ett kvartsrör, innehållande omkr. 0,i
kbmm. af gasen vägdes på en enkom härför konstruerad
våg af kvartstråd, känslig för mindre än 0,000002
mg. Som medelvärde erhölls 223 (vät-gas = 2). Å andra
sidan har fru Curies medarbetare Debierne efter en
helt och hållet annan metod - bestämning af gasens
utströmningshastighet genom ett ytterst fint hål
(se Grahamska lagen i art. D i f f u s i o n 1) -
erhållit gastätheten 220, alltså en särdeles god
öfverensstämmelse. Än mera anmärk-ningsvärdt är,
att dessa värden nästan sammanfalla med den a tom
vi k t, som kan beräknas för ra-diumemanationen på
grund af dess bildning ur radium genom förlust af en
a-partikel (se K a d i o-aktiva grundämnen, sp. 855),
nämligen 222. I kemiskt hänseende är radiumemanationen
fullständigt indifferent och liknar i hög grad de
s. k. ädelgäserna (se d. o.): den absorberas ej af
koncentrerade syror eller baser och påverkas ej af
oxidationsmedel, t. ex. glödande kopparoxid. Såväl
härigenom som genom sin atomvikt passar alltså
radiumemanationen eller niton utmärkt längst ned
i det periodiska systemets grupp O (se Grundämnen,
sp. 436). – Genom, a-strålning, d. v. s. förlust
af en heliumatom, öfvergår radiumemanationen,
med en halfvenngstid af 3,ss dagar, i radium A (se
Kadioaktiva grundämnen, sp. 855, och R a m s a y).
K. A. V-g.
Radiumhemmet är en anstalt i Stockholm för radiologisk
behandling. Radiumhemmet upprättades 1910 på initiativ
af professor John Berg för att använda de alltmera
framträdande radiologiska behandlingsmetoderna,
framför allt vid svulstsjukdomar. Hemmet inrättades
och underhölls de första åren helt och hållet genom
enskilda gifvare. 1911 öfvertogs hemmet af Svenska
Cancerföreningens Stockholmsafdelning, hvars styrelse
nu utöfvar ledningen af hemmets verksamhet. 1913
tilldelade Stockholms stadsfullmäktige Svenska
Cancerföreningens Stockholmsafdelning de då
disponibla medlen, 500,000 kr., ur Forsgrénska
fonden till uppförande af en vårdanstalt i Stockholm
för kraft-sjuka. Därigenom har möjlighet getts
att i en snar framtid uppföra en egen byggnad för
Radiumhemmet. Enskilda gifvare ha sedermera till
Radiumhemmet skänkt inalles närmare en half million
kr., så att dess framtid synes tryggad. Hemmet,
som nu är inredt för 18 inneliggande patienter,
af hvilka 16 på allmän sal och 2 på enskilda rum,
är inrymdt i huset n:r 36 Bergsgatan. Tillträde
till hemmet är i första hand reserveradt för
patienter från Stockholms stad, men i mån af
utrymme äfven för patienter från andra delar
af landet. Utom behandlingen af inneliggande
patienter eger äfven en poliklinisk behandling rum
vid hemmet. Med hemmet är förenad en väl utrustad
röntgen-afdelning. Efterfrågan efter behandling på
hemmet har varit i ständigt stigande. Under det att
1911 ett antal af 332 patienter behandlades där,
hade patientantalet 1914 stigit till 742. Tid hemmet
äro anställda en öfverläkare och en underläkare,
en föreståndarinna, en af delningssköterska, två
röntgenassistenter och fem biträden samt en kokerska
och ett köksbiträde. Resultaten af den radiologiska
behandlingen ha år för år förbättrats. Meddelanden
om verksamheten vid hemmet ha lämnats i "Nordisk
tidskrift för terapi"
(1913), i "Allm. svenska läkartidningen" (1914) och
i "Svenska läkaresällskapets förhandlingar" (1915).
G.F-11.
Radiumsta’ndard, kem. För att kunna exakt uppmäta
radioaktiviteten (se d. o.) hos olika ämnen måste man
ha något jämförelsematerial af känd radiumhalt. För
att åstadkomma ett sådant har fru Curie framställt
ett synnerligen rent radiumpreparat, som antagits
till officiell, internationell radiumstandard
och förvaras i Institut des poids et des mésures
i Paris. Med tillhjälp af denna justeras sedan
de sekundära standarder, som säljas till andra
länder. Äfven här i Sverige ega vi en dylik
riksstandard, som blifvit standardiserad af den
internationella radiumkommissionen. Den erhölls
i dec. 1913 genom österrikiska regeringen och är
framställd ur pechblände från Joachimsthal. Den
är innesluten i en liten glastub och väger 10,32
mg. med en halt af 94,3 proc. ren radiumklorid. Den
förvaras i Sveriges geologiska undersökning.
K. A. V-g.
Radiumterapi, med. Se Radiumbehandling.
Ra’dius (lat., stråle), stråle, radie. - Radius
vector. Se Koordinater. - Anat., strålbe-net, den ena,
till tumsidan sig sträckande underarmpipan. Den ledar
upptill samt är böj- och vridbar mot öfverarmsbenet,
nedtill böjbar i korsade riktningar mot 2 handlofsben.
G- v- -L>-*
Radius-Zuccari [rädios-tsokkäri], Anna, italiensk
författarinna under märket N e er a, f. 1850 i
Milano. Hon hör till det moderna Italiens mest lästa
författarinnor och har nått en litterär position,
grundad på verkliga förtjänster. Samtidigt med att
hon eger en elegant och naturlig stil, förstår hon
att i ett rikt och kraftigt språk hålla måttan. Hon
har i litteraturen gjort sig till förkämpe för
det specifikt kvinnliga och är motståndare mot
den moderna feminismen och emancipationen. R., som
varit medarbetare i ett stort antal tidningar och
tidskrifter, gjorde sig först känd genom berättelsen
Un romanzo (1876). Denna har sedan följts af ett
trettiotal band, romaner och noveller. Af dessa
må framhållas Vecchie ca-tene (1880), Un nido
(s. å.), Teresa (1886), Vin-domani (1889), II
libro di mio figlio (1891), hvilken senare blifvit
synnerligen populär, Nel sogno (1893), Lydia (1894),
II secolo galante (1900), La vecchia casa (s. å.),
La freccia del parto ed altre novelle (1901),
La villa incantata (s. å.), Le idee d’una donna
(1904), Anima sola (1905), II romanzo detta fortuna
(1906), Crevalcore (1907), II canzoniere della nonna
(1909), Duello d’anime (1911) och La sottana del
diavolo (1912). Tills, med Paolo Mantegazza har
hon utgett Dizionario d’igiene per le famiglie
(1881). Se hennes Autobiograjia (1891) samt
Benedetto Croces uppsats i "Critica" (III, 1905).
H. N.
Radix (lat., rot, pl. radlces). 1. Bot., /arm.,
med., den farmaceutiska benämningen på drogery
som utgöras af växters rötter. Under benämningen
radix ha äfven, särskildt förr, inordnats droger,
hvilka hufvudsakligen eller uteslutande bestå af
underjordiska stambildningar, s. k. rotstockar
eller jordstammar, rhizomata (se Rotstock), eller
underjordiska knölbildningar, tubera (se Tuber),
I den nu gällande svenska farmakopén äro följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
