Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Rabusson-Rachel
836
och skräflande politiker; ordet var synnerligen mycket
användt i Sverige under förra hälften af 1800-talet. -
Rabulister!, r a b u l i’s m, uppstudsighet mot de
styrande; spridande af upproriska åsikter. I andra
länder har ordet rabulist betydelsen lagvrängare,
krångelmakare.
Rabusson [-bysä7], Henri, fransk romanförfattare,
f. 1850 i Paris, räknas till Zolas efterföljare,
har med skärpa, stundom gallsprängdhet moraliserat
den parisiska societeten. Af hans många romaner
kunna nämnas Dans le monde (1882), M:me de Givré
(1883). Un homme d’au-jourd’hui (1887), L’épousée
(1889), Monsieur Co-tillon (1895), (Euvre de chair
(1906) och Frissons dangereux (1908).
Rabutin [-byta7], R. de. Se Bussy-Ra-b u t i n.
Råby castle [réYbi kä’sl], slott i engelska
grefsk. Durham, byggdt 1379, bekant bl. a. för sitt
stora tafvelgalleri.
Råbyggjalög. Se A g der. Racahout des arabes
[rakaö däs ara’b]. Se R a k a h u.
Racalmuto [rakalmötå], stad i italienska
prov. Girgenti (Sicilien), vid järnvägen
Girgenti-Ca-tania. 14,298 inv. (1911). Svafvel-
och saltgruf-vor; vin- och olivodling.
J. F. N.
Racan [-ka’], Honorat de Bueil, markis de R.,
fransk författare, f. 1589, d. 1670, kanske
mest känd för sina bi-sarrerier, egnade sig åt
diktkonsten, såväl inom den förnäma världen i Paris,
särskildt i det ryktbara Hotel de Ram-bouillet,
som i ensamheten på slottet La Roche-Racan i
Tou-raine. Hans poetiska alster cch vänskap med
Malherbe förskaffade honom säte i Franska akademien
vid dess instiftelse. R. skref Ber-geries (1628),
bearbetningar af Davids psalmer, Odes sacrées
(1651), sonetter m. m. (Euvres completes utgåfvos i
2 bd 1857. Se biogr, af L. Arnould (1896). Råc-Becse
[rä’ts-bä’tjä]. Se Becse. Racconigi [rakkån^dji], stad
i italienska prov. Cuneo (Piemont), vid Maira. 9,435
inv. (1911). Kungligt slott (byggdt 1570, tillbyggdt
1835, 1902) med stor park; sedan 1901 kungl. familjens
sommarresidens. Realskola. Sidenindustri. 23-24
okt. 1909 möttes här kejsar Nikolaus II och konung
Yiktor Emanuel II.
Race [ras], fr. Se Ras.
Race [réYs], eng., lopp, fart; ridk., kapplöpning
(ridning, körning o. s. v.). - Racer [réVsa],
deltagare i en kapplöpning, kapplöpningshäst; äfven
kappseglare, snabb motorbåt. B. C-m. Race du Mans
[rars dy ma’], La, hönsras. Se La Fléche 2.
Race femeline [ra’s femolin], La, fr. Se F
e-melinnötkreatursrasen.
Race flamande [ra’s flamä’d], La, fr. Se Flandriska
nötkreatursrasen.
Racemät, fys. kem. SeRacemisk blandning.
Racemipär. Se D i a f y s 2.
Racemisk (af lat. racemus, drufva), dets. som ra c
em ös.
Racemisk blandning (af lat. racema, drufva, vin),
fys. kem., en blandning af lika mängder af två kemiskt
identiska ämnen af motsatt optisk aktivitet (se I
s om er i). Den racemiska blandningen är inaktiv,
då den består af lika mängder af de båda optiska
antipoderna. En racemisk blandning bildas alltid vid
syntetisk framställning af optiskt aktiva ämnen, då
utsikterna för att det skall bli en vänstervridande
eller högervridande modifikation äro lika stora. Då
optiskt aktiva isomerer ej skilja sig åt hvarken med
kemiska eller fysikaliska egenskaper, om man undantar
vridningsförmågan, kristallform och några fysiologiska
egenskaper, har man fått använda särskilda metoder
för att skilja de racemiska blandningarna i sina
två aktiva komponenter. Pasteur, den förste,
som sysselsatte sig med hithörande frågor,
har angett tre sätt att skilja dem åt. 1. En
lösning af en racemisk blandning får långsamt
kristallisera. Det kan då hända, att den höger-
och vänstervridande modifikationen kristalliserar
ut i olika slags kristaller, som sedan med en
pincett kunna utskiljas. Det är dock endast under
en viss, för hvarje ämne karakteristisk temperatur,
som kristallerna kristallisera ut skilda, öfver
denna temperatur, den s. k. omvandlingspunkten,
utkristalliserar ett slags dubbelsalt med likartade
kristaller, hvilket fått namnet racemisk förening
1. racemät. 2. Behandlas en racemisk blandning med
ett aktivt ämne, bli de uppkomna föreningarna ej
längre hvarandras antipoder. De få naturligtvis
då olika egenskaper och kunna skiljas åt med
t. ex. fraktionering eller kristallisa-tion. Så
lyckades Pasteur skilja drufsyra i höger-och
vänstervridande syra genom neutralisering af den
med optisk aktiv cinkonin och utkristallisering af
cinkoninsalterna. 3. De olika optiska antipoderna
angripas med olika lätthet af bakterier. Behandlas
en utspädd lösning af ammoniumtartrat med
Penicillium glaucum, sönderdelas den högervridande
vinsyran, under det att den vänstervridande blir
kvar. Fall 3 är egentligen ett specialfall af
fall 2. Mikroorganismerna sönderdela nämligen ej
själfva de optiska ämnena. De förmå endast alstra
enzym, och det är dessa, som sedan angripa och
sönderdela de optiskt aktiva organiska ämnena. Då
nu enzymen själfva äro optiskt aktiva, verka de
på samma sätt som de aktiva föreningarna i fall 2.
I. B.
RacemÖS, bot. och kem. Se Blomställning, sp. 763,
och Is o m er i, sp. 993.
Race normande [ra’s nårmä’d], L a, fr. Se N o
r-mandisk boskap.
Racer. Se Race.
Racha (Raka), ett fordom bland judarna gängse, i
Matt. 5: 22 omnämndt skällsord, som härleder sig
från arameiska språket och uttydes "dumhuf-vud",
"odugling"; i den nya öfversättningen är det
återgifvet med "odåga".
Rachel, bibliskt namn. Se Rakel.
Rachel, astron., en af småplaneterna.
Rachel [rajä’1], Elisa, fransk skådespelerska,
tillnamnet eg. Felix, f. 28 febr. 1820 i Aargau,
Schweiz, af fattiga, judiska föräldrar, d. 3 jan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
