Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 821-822 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabbinska språket och litteraturen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som gått i spetsen för den judiska forskningens
utveckling i strängt vetenskaplig och kritisk
riktning. Af andra framstående författare på det
judiska området, språkforskare, exegeter, talmudister,
litteraturhistoriker och historieskrifvare, må
nämnas, i Tyskland: Nachman Krochmal (1785–1840),
Fürchtegott Lebrecht (1800–76),
Abraham Geiger, Moritz Levy, Isaak Jost
och Zacharias Frankel, i
Frankrike Salomon Munk och i Italien Samuele
Luzzatto. I följd af deras och andras sträfvan vunno
de judiska studierna en vetenskaplig betydelse och
en uppmärksamhet från den kristna forskningens sida,
som aldrig förr kommit dem till del. Af framstående
författare under senare delen af 1800-talet må
nämnas historieskrifvarna Grätz, Kayserling,
Herzfeld, Kalman Schulmann, Josef Derenbourg,
litteraturforskarna Steinschneider, L. Dukes,
D. Hoffmann, D. Cassel, J. Fürst, W. Bacher,
I. Goldziher, som utgifvare af kritiska upplagor af
äldre värderik litteratur Goldberg, S. Buber, Weiss,
Friedmann, Berliner, Löw, Silbermann, Neubauer,
kabbalisten Jellinek, bibelkritikern Kuenen,
talmudisterna Bloch, Wiesner, Schwab, Rabbinowicz,
lexikografen Levy m. fl. – Intresset för de judiska
studierna befordras i hög grad af ett förvånande
stort antal rent judiska tidskrifter på olika språk,
såsom hebreiska, tyska, judetyska, engelska, spanska,
franska, italienska, polska, ryska och ungerska. – Af
kristna lärde, som med framgång arbetat på den judiska
litteraturens område, må bl. a. nämnas: Reuchlin,
de Lyra, Münster, Surenhusius, Blasius Ugolinus,
Buxtorf, Vitringa, Reland och Wolff samt i vår tid
Delitzsch, Renan, Merx, Schürer, Wünsche, Siegfried,
Strack, Almkvist, Dalman o. a. Vid flera universitet,
såsom Jena, Breslau, Strassburg, Paris, äro särskilda
lärostolar inrättade för den judiska litteraturen.

Jfr
Steinschneider, "Die hebraeischen übersetzungen des mittelalters" (1893) och
"Die arabische literatur der juden" (1902),
Winter och Wünsche, "Die jüdische literatur seit abschluss des kanons" (3 bd, 1894–96),
"Jewish encyclopedia"
samt följande tidskrifter:
"Monatsschrift für geschichte und wissenschaft des judentums",
"Revue des études juives",
"The jewish quarterly review" och
"Rivista israelitica".

^{H. A.}*

Rabbling, metall. Se Puddelprocessen.

Rabdorphora Allm. (af grek. rha’bdos, staf, och forei’n, bära),
paleont., numera sällan användt namn för graptoliter (se d. o.).

Rabdosom, paleont., enkla eller förgrenade, stamliknande
kolonier af graptolitdjurhus (se Graptoliter).

^{A. Hng.}

Rabe. 1. Gustaf Reinhold Daniel R., skolman, filolog,
läroboksförfattare, f. 25 jan. 1813 på Velanda
i Gärdhems socken, Skara stift, d. 7 nov. 1870 i
Stockholm, blef 1828 student i Uppsala, 1836 filos.
magister och 1837 docent i estetik. 1841 blef
han t. f. lektor i romersk vältalighet och poesi
vid Stockholms gymnasium, 1843 ord. lektor och
1853 rektor. – R:s författarverksamhet var ganska
omfattande och fruktbärande. Hans
Latinsk grammatik för skolor och gymnasier (1845; 5:e uppl. 1869),
Latinsk grammatik för begynnare (1849; 5:e uppl. 1870),
Latinsk läsebok (1849; 3:e uppl. 1863),
Latinska skriföfningar (1851; 3:e uppl.

1864) m. fl. voro på sin tid allmänt brukade och
ansedda. Frukterna af sina filologiska studier nedlade

han hufvudsakligen i sina rektorsprogram:
Om oratio obliqua i latinet (1855),
Om klassicitet (1857),
Om nordens äldsta kultur (1865),
Om de homeriska sångernas förhållande till lifvet och bildningen (1868) o. s. v.
Dessutom offentliggjorde han flera rent pedagogiska
uppsatser i tidskrifter. Särskildt må nämnas
Om uppfostringsväsendet hos Romarne (Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., Ny följd IV 1864).
Som högt ansedd lärare kallades han till ledamot
i åtskilliga kommittéer för undervisningsväsendet,
var länge studiedirektor vid lärarinneseminariet
m. m. Med allvar, men också med humanitet ifrade
han för de klassiska studiernas upprätthållande,
mot mångläseriet i skolorna och för betydelsen af
det personliga elementet vid undervisningen. R. var
utrustad med en ovanlig kvickhet, som bidrog att
göra hans lektioner tilltalande. Sedan 1862 var R.
led. af Vitt. hist. o. ant. akad.

2. Alida Kristina R., den föregåendes
halfsyster, målarinna, f. 18 dec. 1825 i Fors socken,
Västergötland, d. 9 juli 1870 i Stockholm, studerade
för Köhler och O. J. Södermark samt 1855–58 i Paris
för Tissier och A. Scheffer. Från 1863 var hon
åter bosatt i Paris för en längre tid. Hon målade
stora kompositioner,
Paulus i fängelset (utst. 1858),
Änkans skärf (1863),
Abrahams offer (1866, Göteborgs museum),
Oidipus och Antigone (1868)
samt porträtt (ett i Göteborgs museum).

3. Per Reinhold R., den föregåendes brorson, bank-
och kommunalman, f. 3 maj 1858 i Stockholm,
student i Uppsala 1876, aflade hofrättsexamen
1883 och blef vice häradshöfding 1886.
Efter att ha tjänstgjort som amanuens i
Ecklesiastikdepartementet 1886–88, som sekreterare
i riksdagens bevillningsutskott 1888–89 och i
Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd 1889–97
samt i Riksgäldskontoret 1889–97, öfvergick
han till bankvärlden och blef kassadirektör i
dåv. Industrikreditaktiebolaget i Stockholm (1897–1907).
Då denna bank 1907 uppgick i Skandinaviska
kreditaktiebolaget, inträdde han i styrelsen
för detta och är sedan nämnda år tillika
verkställande direktör vid dess Stockholmskontor.
Sedan 1905 är han äfven led. af direktionen för
Stockholms hypotekskassa. R. har i Första kammaren
representerat Stockholm 1905–06, var därunder
1906 ledamot af ångpannelagutskottet
och uppträdde s. å. till förmån för Staaffska
regeringens rösträttsförslag. Han har tillika
1901–11 varit stadsfullmäktig och därunder
led. af beredningsutskottet 1908–11 och af
drätselnämndens första afdelning 1906–07 samt
1909–11 led. (1911 som dess ordförande)
af hamnstyrelsen. Han är sedan 1906 led. af
direktionen öfver Stockholms undervisningsverk. På
uppdrag af stadsfullmäktiges beredningsutskott 1912
har R. utarbetat ett bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>