Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia / 773-774 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queyras ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

79 rådman i Malmö. Q. var redaktör för "Malmö
tidning" 1838–42 och representant i
borgarståndet för Malmö stad vid riksdagen 1862–63. Om
hans stora flit och
författningskunskap vittna
arbetena Nytt slags
register till Sveriges
allmänna nu gällande lag
med dit hörande
författningar (1839; med
förord af J.
Holmbergsson) och Svenskt
allmänt
författningsregister för tiden från år
1522 till och med år
1862 (1865; granskadt
af P. E. Bergfalk).
Q:s studier öfver de
europeiska samhällenas

utveckling och brister ledde honom till
utarbetande af högst radikala förslag till en omdaning
af de politiska inrättningarna och den
mänskliga sammanlefnaden. Han framställde sina
åsikter i det om ovanligt skarpsinne och lefvande
människokärlek vittnande arbetet Slutliqvid med
Sveriges lag, hvilket han utgaf under
pseudonymen Nils Nilsson, arbetskarl, och som
består af 4 af delningar: "Revision af lagens
yttersta grunder" (1871), "Reformlära" (1872),
"Gemensam lag för alla europeiska folk" (1873; 1:a
uppl. redan 1865 under titeln Europas grundlag
för tjugonde seklet; 3:e uppl. under titeln
Samhällsidealet och rätta vägen dit, 1882) och den
utopiska framtidsbilden "Platos stat i korrigerad
bild" (1876). – Om Q:s dotter, Annie
Vilhelmina Elisabet Q., se Åkerhielm.

Qui dort [ki dår], fr. Se Johan af Paris.

Quid pro quo, lat., detsamma som qui pro quo
(se d. o.).

Quidquid agis, prudenter agas et respice
finem, lat., "hvadhelst du uträttar, så gör det
med förstånd och tänk på utgången", ett nylatinskt
ordspråk (Gesta romanorum 103), som bildar en
hexameter.

Quidquid delirant reges, plectuntur Achivi,
lat., "huru än konungarna rasa, få grekerna
umgälla det", d. v. s. folken få sota för sina furstars
dårskaper. Uttrycket (en hexameter) förekommer
i Horatius’ "Epistolæ", I, 2, v. 14, och anspelar
på det utanför Troja uppkomna splitet emellan
Agamemnon och Akilles.

Quidquid de omnibus valet, valet etiam de
gernere, log. Se Induktion 1.

Quidquid id est, timeo Danaos et dona
ferentes, lat., "huru det är, jag grekerna fruktar, om
också de skänka", citat (hexameter) ur Vergilius’
"Æneis", II, v. 49, d. v. s. folk, som man har
anledning att misstänka, skall man ej tro, äfven om
de söka ställa sig in.

Quid Saulus inter prophetas, lat., "hvad (har)
Saul (att göra) bland profeterna?". Uttrycket
anspelar på berättelsen i 1 Samuels bok 10: 11–12.

Quiersschied [kvir*it], by i preussiska reg.-omr.
Trier (Rhenprovinsen), vid järnvägen Saarbrücken
–Neunkirchen. 6,930 inv. (1910). Glasbruk,
stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Quiscat in pace, lat., hvile i frid.

Qui êtes-vous? [ki ät-vo], fr., biografisk
uppslagsbok. Se Who’s who?

Quilibet fortunæ suæ faber, lat., enhvar (är)
sin egen lyckas smed.

Quilibet præsumitur bonus, donec probetur
contrarium, lat., "hvar och en (bör) tros om godt,
tills motsatsen bevisats", m. a. o. ingen bör dömas
ohörd, en ofta citerad rättsregel.

Ouilimane [kilima’n*]. Se Quelimane.

Quilisma, mus., drill. Se Neumer.

Quillaja Mol., bot., farm., ett släkte af vackra,
ständigt gröna träd inom fam. Rosaceæ, underfam.
Spiræoideæ, utmärkt af de vingade fröna.
Allmännast bekant är Q. Saponaria, såpträdet,
som växer i Chile och Peru och hvars bark,
cortex Quillajæ, kvillajabark, kommer i
handeln i mindre eller större stycken, af platt eller
något rännlik form. Lukt saknas, men smaken är
skarp och pepparlik samt tillika slemmig. Denna
bark innehåller mycket saponin och bildar med
vatten skum på samma sätt som såpa samt är
mycket använd vid tvättning af garn och finare
väfnader med ömtåliga färger. Kvillajabark, af
hvilken äfven extrakt förekommer i handeln, är
det viktigaste materialet för fabriksmässig
framställning af saponin (se d. o.). En tinktur på
barken är använd i medicinen, dock ej hos
oss.
O. T. S. (G. L–m. C. G. S.)

Quillard [kijar], Pierre, fransk författare, f.
1864 i Paris, d. 1912 i Neuilly, debuterade med en
parnassien-påverkad dikt La gloire du verbe (1885),
hvarpå följde det tragiska symbolistiska versdramat
La fille aux mains coupées (1886), L’errante (1896)
och diktsamlingen La lyre héroïque et dolente
(1898). 1892–97 professor vid det armeniska
universitetet i Konstantinopel, har Q. ifrigt arbetat
för Armeniens frihet, dels genom egna arbeten (La
question d’Orient, 1898, Pour l’Arménie, 1902),
dels genom veckotidskriften "Pro Armenia". Q.
har äfven öfversatt Porfyrios (1893), Æmilianus
(1895), Iamblichos (s. å.), Sofokles’ "Filoktetes"
(1896) och Herondas (1901).

Quillota [kiljå’ta], stad i sydamerikanska
republiken Chile, prov. Valparaiso, vid floden
Aconcagua, omkr. 30 km. från kusten, och 50 km. n. ö.
om staden Valparaiso, med hvilken Q. är förenadt
genom järnväg. Omkr. 12,000 inv. I trakten finnas
rika koppargrufvor.
(J. F. N.)

Quiloa, hamnplats. Se Kilwa.

Quilon [k*ilåu’n], dravid. Kollam, hamnstad
i södra Indien, presidentskapet Madras, staten
Travancore, vid floden Kulladis breda mynning.
15,691 inv. (1901). Katolsk biskop. Staden har
ett fort och ett regemente infödda trupper;
hamnen är illa skyddad, men därifrån exporteras
icke obetydligt trävaror, kokosnötter, ingefära,
peppar m. m. Handeln var förr betydligt större
än nu.
(J. F. N.)

Quilt [k*i’lt], eng. Se Piké.

Qui mortem obiit, lat., som dog.

Quimper l. Quimper-Corentin [käpär
kårãtä’], hufvudstad i franska dep. Finistère,
ligger i bakgrunden af en på Bretagnes sydkust djupt
inträngande vik, floderna Steirs och Odets
æstuarium, 17 km. från öppna hafvet, och vid järnvägen
mellan Brest och Nantes. 16,484 inv. (1911; i hela
kommunen 19,367). Staden är säte för en biskop

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>