- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
631-632

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pusjkin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och adelsgårdar. Invånarna, hvilkas antal för 15 år
sedan uppgick till omkr. 67,000, idka företrädesvis
boskapsskötsel.
(J. F. N.)

Pustertalrasen (se Pusterdalen), husdjurssk., den
största nötkreatursrasen i österrikiska alperna. Den
väger 600–650 kg. och producerar goda göddjur och
dragare. Till färgen är den mörkröd eller brun med
mjölkhvitt band från nacken öfver manken, ryggen,
korset och bakdelen samt längs undersidan af kroppen
till strupgången.
H. F.

Pustljus. För fotografering användes
s. k. magnesiumljus eller blixtljus (se d. o. och
Magnesium), som erhålles vid förbränning af en
blandning af magnesium- eller aluminiumpulver
och syrerika salter, t. ex. kalciumklorat,
salpeter. Ett för ifrågavarande ändamål mycket
användbart ljus, pustljus, erhålles, om rent
magnesiumpulver medelst någon lämplig apparat,
pust, blåses genom en ljus- eller spritlåga. För
att åstadkomma detta ljus användas särskildt
konstruerade lampor. Förbränningstiden för
sådant blixtljus växlar mellan 1/10 och 1/50 sek.
Angående användningen af blixtljus l. pustljus
för fotografering jfr handböcker, t. ex. Schnauss,
"Die blitzlichtphotographie" ’(3:e uppl. 1902).
T. E. A.

Pusula [po’sola], imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Nylands län, Finland, hör till Lojo härad och domsaga,
Borgå stift, Lojo kontrakt. Areal 273 kvkm. 3,961
inv. (1911), finsktalande.
A. G. F.

Puszta [po’sta], ung., vanligen öfversatt med
ödemark, stäpp, betecknar i Ungern egentligen
allodialgods, på hvilket inga bondehemman eller
stadsjord förekomma. På det ofantliga slättlandet i
mellersta Ungern, alföld, där under turkarnas långa
herravälde en stor mängd mindre byar försvann och
befolkningen trängde sig samman på få orter, voro
dessa allodialgods mycket vidsträckta och bildade
före 1848 stora betesmarker för hästar, nötboskap,
får och svin, hvilkas herdar där förde ett fritt
nomadlif året om. Slättens egendomliga skönhet:
den italienska himmelen, den vackra solnedgången,
den ofta förekommande fata morgana m. m., har mycket
besjungits af ungerska skalder, särskildt af Petöfi
och Arany. Numera har odlarens plog inkräktat på
betesmarkerna, och där förr ej sågs annat än en
blå himmel och ett böljande gräshaf utan ett enda
träd, ha flerstädes mönstergårdar, stora hvete-
och majsfält samt

illustration placeholder
Ungersk landtgård på slätten.


trädplanteringar uppstått. Därför är puszta nu det vanliga
namnet på en ungersk landtgård (se fig.).

Putamen, bot. Se Juglans.

Putbus [po’tbos]. 1. Köping på Rügen i grefskapet P.,
2 km. från Rügens sydkust, anlagd 1810, med grefvarnas
och furstarnas af P. slott med präktiga parker och
trädgårdar. 1,998 inv. (1910). I närheten ligger
badorten Friedrich-Wilhelmsbad, som nu benämnes
Lauterbach och ligger 2,3 km. från P. – 2. Tysk
furstlig ätt, som leder sina anor från furst Stoislav
I af Rügen (slutet af 1100-talet). Genom 1249 års
arfförening fick Boranto I slottet Podebusk eller
Putbus, 2 km. från Rügens södra kust, jämte dess
område (halfön Jasmund m. m.). Under 1300-talet
bosatte sig en gren af ätten i Danmark, där den
äfven bar namnet Podebusk (se d. o.). Mauritz
P. upphöjdes 1672 i friherrligt stånd. Malte I, son
af den förste danske baronen, ärfde slottet Putbus,
då den pommerska linjen 1704 utgick, och blef 1727
tysk riksgrefve. Hans son Morits Ulrik
(f. 1699, d. 1769) upptogs bland Sveriges grefliga
ätter 1731 och blef 1733 president i Wismarska
tribunalet. Sedan 1720 var landtmarskalkens i
svenska Pommern ämbete ärftligt inom ätten. En
sonson till Morits Ulrik, grefve Vilhelm Malte
(f. 1783, d. 1854), upphöjdes 1807 af Gustaf IV
Adolf i svenskt furstestånd. Preussens konung
bekräftade 1817 furstetiteln. Ätten utgick 1854
på svärdssidan. Slottet och titlarna ärfdes 1854
af Vilhelm Malte (f. 1833, d. 1907), son till den
föregåendes dotter Clotilde och grefve Friedrich
von Wülich und Lottum, och 1907 af dennes måg,
Franz Adolph von Veltheim (f. 1848), och dotter
Marie Luise Clotilde Agnes (f. 1858).

Puteaux [pytå], nordvästlig förstad till Paris,
på Seines vänstra strand, vid foten af Mont
Valérien och vid Västbanan. 31,852 inv. (1911;
i hela kommunen 32,223). Artilleriverkstäder,
kattuntryckeri, tillverkning af färger och
andra kemiska artiklar, tapeter, maskiner m. m.
J. F. N.

Puteoli (nu Pozzuoli, se d. o.), sjöstad i
Kampanien, grundlagd 521 f. Kr. från Cumæ under
namnet Dikaiarchei’a, sedan år 194 f. Kr. romersk
koloni. Namnet synes antyda rikedom på brunnar
(putei) eller mineralkällor. Stadens välbyggda och
präktiga hamn blef en medelpunkt för handeln med
Egypten och Spanien. Förnäma romare hade villor i
dess grannskap. P. förstördes flera gånger under
folkvandringstiden, men uppbyggdes ånyo. R. Tdh.*

Putiatin, Evfimij Vasiljevitj, grefve, rysk amiral,
f. 1803, d. 1883, användes 1842 på en diplomatisk
mission till Persien, ankom 1853 med en rysk
eskader till Nagasaki i Japan för att genomdrifva
afslutandet af en handelstraktat, hvilket också
i febr. 1855 lyckades honom i Shimoda (se Bd XII,
sp. 1493–94). P. afslöt 1858 en traktat jämväl
med Kina (se d. o., sp. 66). Han var sedermera
marinattaché i London (1858–61) och inkallades 1861
i riksrådet.

Putignano [potinjānå], stad i italienska
prov. Bari (Apulien), 44 km. s. ö. om
Bari, på en höjd vid järnvägen till
Bari. 14,362 inv. (1911). Vin- och olivodling.
J. F. N.

Putivl, kretsstad i ryska guv. Kursk, vid järnvägen
Kiev–Voronesj. 8,965 inv. (1897). Handel med
landtbruksprodukter.
J. F. N.

Putlitz [po’tlits], Gustav Heinrich Gans von und zu,
tysk vitterhetsidkare, f. 1821 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free