Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Punkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
609
Punktera-Punta Arenas
610
n utmärkes äng-ljud (guttural nasal) o. s. v. Så
använder Lepsius i sitt "standard alfabet" i
stort omfång punkter (ända till tre), mest under
bok-stäfverna, hvaremot t. ex. Pitman, Sundevall och
svenska landsmålsalfabetet icke använda punkt för
sådant ändamål. I svenska tjänstgöra punkterna öfver
ä och ö nu som diakritiska tecken. I yngre runskrift
från och med slutet af 900-talet nyttjas punkter
för att öka teckenförrådet: "stungna runor", e) I
det svenska landsmålsalfabetet betyder punkt under
en bokstaf reduktion, d. v. s. att det motsvarande
språkljudet är ofullständigt bildadt eller ytterst
kort och föga hörbart.
3. (I. F.) 4. G. R. D.* 6. Lll.
Punktera, beteckna, utmärka med punkt eller
punkter. Subst. Punk t a tion. Se Bjldhug-garkonst,
sp. 357, Glandel, Massöre-ter, sp. 1199,
Punkteringsmaner, P u n k-terkonst och Funktion.
Punktéringsmaner (P u n k t e r m a n e r), ett
förfaringssätt inom kopparstickets teknik, hvarvid
modelleringen uttryckes genom punkter, än tätare,
än glesare, i st. f. genom linjer, hvilket eljest är
det vanliga. Punkteringsmaneret användes, i slutet
af 1700- och början af 1800-talet mest för smärre
bilder, bokillustrationer o. d. eller för återgifvande
af figurers nakna partier i större stick. En af de
förnämste konstnärerna på detta område är italienaren
F. Bartolozzi (d. 1813). I Sverige utförde bröderna
Martin i detta maner många och till en del goda
arbeten. Äfven inom miniatyrmåleriet talar man om
ett punkteringsmaner, d. v. s. färgernas påläggning
punktvis. Jfr P o i n t i 11 é.
Punktérkonst, en från araberna härrörande
spådomskonst, bestående däri, att man slumpvis tecknar
ett antal punkter och förenar dem till figurer för
att ur dessa utforska förborgade ting. Reglerna därför
meddelas i s. k. "punkterböcker". Jfr Oeomanti.
Funktion (Punkt ur), med., operation medelst instick
af knif eller troakar för att utsläppa det sjukliga
innehållet i någon kavitet. Jfr A k u-p u n k t ur
och E l e k t ro p u n k t ur. F. B.*
Punktmängd. Se Punkt 3.
Punktskrift, skrift, som bildas af punkter,
upphöjda öfver papperet för att kunna kännas med
fingrarna af blinda. Exempel härpå meddelas i
art. Blindundervisning.
Punktstil. Se R e l i e f t r y c k.
Punktue’llt afbildande, fys. Se Periskopisk.
Punktur. 1. Boktr., ett litet med spets försedt
järnredskap, som fastskrufvas vid däckeln på
tryckpressen för att, när ett ark skall tryckas på
bägge sidor, åstadkomma "register" (d. v. s. att
trycket på den ena sidan noga passar in på det på
den andra sidan tryckta). När arket tryckes på första
sidan, göra punkturerna hvar sitt hål i arket, och då
trycket sker å den andra sidan, inpressas spetsarna i
dessa hål, hvarigenom arket får sitt bestämda läge. I
de modernare s. k. tvåturspressarna förekomma icke
punkturer, utan det s. k. "registret" i tryckarket
åstadkommes genom passning medelst "hållare" och
linjal.-2. Med. Se P u n k t i o n.
Punktögon. Se Insekter, sp. 710 och fig. 2 o. 3,
samt O c e 11 e r.
Puno [po’njå], hufvudstad i ett dep. med samma namn
i sydamerikanska republiken Peru, ligger på
västra sidan af sjön Titicaca, på 3,860 m. höjd, genom
järnväg förenad med Cuzco och med Arequipa samt med
Mollendo vid Stilla hafvet. Omkr. 9,000 inv. Staden
har en liflig transitohandel med Bolivia; däremot har
det fordom betydande bergsbruket nu alldeles upphört.
(J. F. N.)
Puns (ty. punzen, bunzen, it. punzone),
ett företrädesvis vid bearbetning af metaller, men
äfven för vissa slag af läderarbete o. d. användt
stålverktyg i form af ett stift, men för öfrigt
af olika groflek och med mycket växlande form på
spetsen. Denna kan vara rund, kantig, urholkad,
stjärnformig
0. s. v. Punsen slås med en klubba eller hammare
ned i metallen för att där åstadkomma fördjupningar.
Genom en följd af sådana fördjupningar kunna
framställas både figurprydnader och
ornament. Punsen är ett hufvudverktyg vid drifning
och cise-lering. - Punsa, arbeta med puns.
Punsch är det gemensamma namnet för en stor mängd
likörartade drycker, till hvilka spriten blandats i
form af arrak, rom, brännvin, konjak o. s. v. och
som i olika länder ha ganska olika styrka och
sammansättning. Den svenska punschen beredes
vanligen af arrak, socker och vatten. Vattnet kokas
med sockret till en sockerlag, arraken tillsättes,
och blandningen får svalna under ständig omröring,
hvarvid den sträfva smaken från arraken bortgår. För
att höja smaken tillsättes stundom något konjak. Som
tillsatsmedel användes äfven stärkelse-socker (glykos)
samt i sämre handelsvara brännvin och glycerin. Punsch
innehåller vanligen 25 vol. proc. alkohol och 30
proc. socker. Efter afsvalning klaras punschen,
lagras någon tid på större träkärl och tappas
slutligen på buteljer. Försatt med smultronsaft,
kallas den smultronpunsch. - Det svenska och
tyska ordet punsch är ett lån från engelsmännen
(eng. punch), hvilka fått både ordet (det träffas
redan 1669) och drycken från Indien. Drycken har sitt
namn däraf, att den därstädes bereddes af fem (hindi
panch, sanskr. panchan) ingredienser: sprit, vatten,
socker, citronsaft och någon krydda (vanligen te).
S. J-n.*
Punschkopp. Se Krämkopp.
Punschskatt, förv. Statsmakterna lade 1903 skatt
på punsch, som säljes till förtäring på stället
eller eljest till annan än den, som innehar
rättighet till minuthandel med eller utskänkning af
brännvin. Den utgår i form af en på kärlet fäst-limmad
beläggningsstämpel till belopp, som efter kärlets
rymd svarar mot den bestämda skatte-afgiften, 60
öre för liter. 1906 utsträcktes denna beskattning
äfven till de råvaror, af hvilka punsch tillverkas,
nämligen arrak och rom, som säljas an-norledes än till
förtäring på stället. "Punschstämpeln" tillhandahålles
enl. k. förordn, ang. stämpel-afgiften 19 nov. 1914
å samtliga postanstalter. Kbg.
Punschstämpel. Se Punschskatt.
Punta Arenas [po’nta are’nas], Puntarenas.
1. Stad och exporthamn i
centralamerikanska republiken Costa Rica, ligger
vid Stilla hafvet (Nicoyaviken) på en låg
landtunga och har ett hett, osundt klimat.
4,692 inv. (1912). P. är station för flera
ångbåtslinjer och är förenadt med Puerto Limon,
på östra kusten, genom järnväg (22 km.).
– 2. (Villa de Punta) Hufvudstad i territoriet
Magallanes i Chile, belägen vid Magalhães’ sund,
på östra kusten af halfön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
