Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prosperin, Erik, svensk astronom, f. 1739 - Prossimo passato, it., hand., nästlidne (månad) - Prossnitz, stad i Mähren - Prost - Prostafairesis - Prostafgift. Se Kronotionde - Prostata - Prostatahypertrofi. Se Prostata - Prostens omaks- och underskrifningspenningar - Prosteri - Prosteting. Se Prost - Prostetunna. Se Kontraktsprost och Kronotionde - Prostituera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än 84 olika kometer samt lämnade i
Vetenskapsakademiens handlingar flera meddelanden
om Venuspassagen 1769 och observationer rörande
Merkurius, Uranus o. s. v. Bland hans större
afhandlingar må nämnas Om cometernes minsta afstånd
ifrån Jordens orbita (i Vet. akad:s handl. 1775–96)
och De semitis planetarum secundariorum, si
illorum primarii subito destruerentur (i "Nova
acta Societatis scientiarum upsaliensis", VII,
1815). (B-d.)
Prossimo passato, it., hand., nästlidne (månad). –
Prossimo venturo, nästkommande (månad).
Prossnitz (tjech. Prostějov), stad i Mähren, på den
bördiga slätten Hanna, 18 km. s. v. om Olmütz,
vid järnvägen mellan Olmütz och Brünn. 31,462
inv. (1910). En tysk och en tjechisk öfverrealskola,
ett tjechiskt gymnasium, handelsakademi, väfskola,
museum. Tillverkning af bomulls- och linneväfnader,
landtbruksmaskiner och brännvin samt handel med
spannmål från Hanna. Staden är gammal och var på
1500-talet ett af hufvudsätena för märiska bröderna.
(J. F. N.)
Prost (ty. propst, probst, ett gammalt lånord af
lat. propositus, propostus, föreståndare. Af detta
propostus bildades senare äfven ty. och sv. profoss,
eng. provost, med anslutning till fnfr. prevost,
fr. prévôt, af lat. præpositus), ursprungligen
(redan i Pachomius’ och Benedictus’ ordensregler)
en klosterföreståndares närmaste man. I den af
biskop Krodegang (700-talet) efter Augustinus’
regel inrättade kapitelsinstitutionen upptogs äfven
prostämbetet. I de kapitel, som inrättades vid de
biskopliga domkyrkorna, var præpositus vanligen också
arkidiakon och hade hela förmögenhetsförvaltningen
om hand. I nuvarande katolska domkapitel har
præpositus-ämbetet icke alltid bibehållits. –
I de evangelisk-lutherska kyrkorna har prostnamnet
upptagits. I Sverige, Norge, Danmark, Finland och
Schleswig-Holstein ha prostarna vissa administrativa
uppgifter, och de motsvaras i den preussiska
landskyrkan af superintendenterna. I denna kyrka är
prosttiteln blott förbunden med vissa prästsysslor,
vid hvilka från katolska tiden härrörande stifts- och
kapiteldonationer finnas. – I Sverige, där stiften
äro indelade i kontrakt, utses kontraktsprosten
bland kontraktets kyrkoherdar af biskopen, sedan
kontraktets prästerskap inkommit med förslag. För
prostens gamla åliggande att rannsaka om tionden vid
s. k. prosteting gaf Gustaf II Adolfs förordning af 24
aug. 1617 särskilda föreskrifter. Under 1600-talet,
då de kyrkliga förhållandena ordnades genom
stiftskonstitutioner, olika för de olika stiften,
blef det här och där brukligt, att prostarna biträdde
biskopen vid den tillsyn öfver församlingarna, som af
honom borde utöfvas genom visitationer och som enligt
1571 års kyrkoordning ålåg honom ensam eller vid
förfall för honom hans officiant (domprosten). 1686
års kyrkolag känner två slags visitationer, prost-
och biskopsvisitationer. De förra rörde sig mest om
ekonomiska ting, men prosten skulle därjämte öfva
tillsyn öfver katekismi lära, kyrkans disciplin och
gudstjänsten. Prosteting och prostvisitationer ha
nu upphört, och prostarnas ekonomisk-administrativa
åligganden ha tagit sig andra former: de skola närvara
vid ekonomiska besiktningar o. s. v. De biskoparna
åliggande visitationerna förrättas däremot ej så
sällan,
på biskopens uppdrag, af kontraktsprostarna. –
Mindre ofta numera utnämnas ansedda
kyrkoherdar af biskopen till "prostar
öfver egna församlingar", titulärprostar.
E. M. R.
Prostafairesis, Prostaphæresis (af grek. prosthesis,
addition, och afairesis, subtraktion). 1. Inom
den grekiska astronomien detsamma, som vi kalla
medelpunktsekvation (se d. o.). – 2. Under medeltiden
och renässansen sammanfattades under detta namn en
mängd metoder, medelst hvilka man sökte ersätta de
besvärliga räknesätten multiplikation och division
med addition och subtraktion. Det var särskildt
inom trigonometrien man lyckades häri, så t. ex. i
en från Tyko Brahe eller Wittich härstammande metod
(framlagd 1584), stödd på den i vår trigonometri
under följande form uttryckta satsen om en produkt
af två trigonometriska funktioner:
sin a . sin b = (1/2){sin (90° - a + b) - sin (90° -
a - b)}.
Prostaferesen utgjorde på detta
sätt i viss mening en förelöpare till
metoden att räkna medelst logaritmer.
K. B. (B-d.)
Prostafgift, dets. som prostetunna. Se Kronotionde.
Prostata (af grek. prostatein, förestå;
ty. vorsteherdrüse), anat., namn på en samling
rörformiga körtlar, inbäddade i en betydlig
massa glatt muskelväf, belägen kring mannens
urinrör från dess utgång ur blåsan på en sträcka af
omkr. 3–4 cm. Körtlarna mynna i urinröret. Hos äldre
personer ansväller prostata icke sällan och vållar
större eller mindre svårigheter för urinafgången
(prostatahypertrofi). Jfr Könsorgan, sp. 645. –
Prostatitis, inflammation i prostata.
G. v. D.*
Prostatahypertrofi och Prostatitis, anat. Se Prostata.
Prostens omaks- och underskrifningspenningar,
en på kyrkoinspektorsinstruktionerna för Skåne
och Blekinge af 1697 (se Kyrkoinspektor) grundad
afgift om 12 öre smt, som skulle från kyrkorna
erläggas för prostens omak vid räkenskapsmötet. I
sammanhang med de bestämmelser, som utfärdades 14
okt. 1898 om kyrkotiondens afskrifning, medgafs,
att ersättning för ifrågavarande afgift finge utgå
af statsmedel till dåvarande tjänstinnehafvare.
C. v. O.
Prosteri, benämning i Finland på kontrakt (se
d. o. 2). Det styres af en utaf och bland prosteriets
kyrkoherdar utsedd kontraktsprost. Prosteriernas
antal är: i Åbo stift 13, i Borgå stift 14, i Nyslotts
stift 12 och i Kuopio stift 8. T. C.
Prosteting. Se Prost.
Prostetunna. Se Kontraktsprost och Kronotionde.
Prostituera (lat. prostitu’ere, egentl. utställa;
utbjuda, hålla till salu), offentligen prisgifva,
blottställa, utskämma, göra ett skändligt bruk af,
vanhelga; hålla fal till otukt. – Prostituerad
betecknar en person, man eller kvinna, som
vanemässigt skaffar sig inkomster genom lösa och
tillfälliga könsförbindelser. Då det emellertid
endast sällan förekommer, att en man söker denna
förvärfskälla, fattas ordet närmast som liktydigt
med en kvinna, som drifver yrkesmässig otukt eller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
