Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prokurator, lat. - Prokuratorn - Prokuratorsexpeditionen. Se Prokuratorn - Prokurist. Se Prokura - Prolaps. Se Kvinnosjukdomar, sp. 420 - Prolapsus, lat., med. - Prolation. Se Mensuralmusik - Pro lege, rege et grege (lat., "för lagen, konungen och folket") - Prolegomena - Prolepsis, bot. - Proleptisk, bot. Se Prolepsis - Proles, Andreas. Se Augustiner, sp. 410 - Proletariat, samling proletärer (Se Proletär) - Proletär - Proliferera, bot. Se Prolifikation - Prolifikation, Genomväxning, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Prokuratorn-Prolifikation
355
nämning på en lagkarl, som praktiserar vid en
underdomstol, och äfven på en lokal tjänsteman,
som tillsättes af sheriffen och är allmän åklagare i
vissa fall samt besiktningsman i fråga om dödsfall.
J. C.
Prokuratorn i kejserliga senaten för Finland. I kejsar
Alexander I:s reglemente af 18 aug. (n. st.) 1809
för regeringskonseljen, numera senaten, i Finland
bestämdes, att i konseljen skulle finnas en
prokurator med skyldighet att vaka öfver, att
ordning och skick iakttoges vid rättegången
och vid målens handterande samt att konseljens
tjänstemän noga fullgjorde sina skyldigheter och
att deras ämbetsfel, efter lagarnas stränghet,
beifrades. Prokuratorns åligganden bestämdes närmare
genom instr. af 12 febr. (n. st.) 1812. Enligt
denna ännu gällande instruktion bör proku-ratorn
biträda generalguvernören vid inseendet däröfrer,
att såväl landets allmänna lag som andra förordningar
efterlefves; hvarjämte honom åligger att, så vidt
hans öfriga ämbetsgöromål det medge, närvara vid
regeringskonseljens sammanträden och ha akt därpå, att
alla ärenden i laga ordning och rätteligen handteras;
vidare att genomgå och granska hofrätternas vid
hvarje sessions slut afgifna förteckningar och
berättelser, öfvervaka kronans ämbetsmäns och
fiskalers tjänsteverksamhet samt öfver hufvud vara
högste offentlige åklagare i landet. Genom förordn,
af 8 maj 1876 har det dessutom ålagts prokuratorn
att vid hvarje landtdag till Finlands ständer af ge
berättelse om lagskipningen i landet och lagarnas
handhafvande under den tid, som förflutit sedan
senaste ständermöte. Prokuratorn, som bör företaga
ämbetsresor för att öfver-yaka lagskipningen i landet,
bar till sitt biträde en prokuratorsadjoint, som vid
behof träder i hans ställe. Prokuratorn är chef för
ett ämbetsverk, benämndt prokuratorsexpedi-tionen.
M. G. S.
Prokurätorsexpeditionen. Se Prokuratorn.
ProkurFst. Se P r o k u r a.
Pro!a’ps (lat. prola’psus). Se Kvinnosjukdomar,
sp. 420.
Prolapsus, lat., med., framfall, prolaps. - Prolapsus
än i, ändtarmsframfall (se A n u s och Ändtarm). -
Prolapsus u’t e r i, lif-modersframfall.
Prolatiön (lat. prolätio, uppskof, förlängning af
tid), mus. Se Mensuralmusik.
Pro lege, rége et gre’ge (lat., "för lagen, konungen
och folket"), titel på en skrift af riksrådet Erik
Larsson Sparre (se denne).
Prolego^ena (af grek. pro, före, och le’géin, tala),
förklarande inledning till en skrift.
Prole7psis, bot., utveckling af bladknoppar eller
blommor tidigare, än det enligt regeln skulle ske
(förblomstring); adj. p r o l e’p t i s k. De på
hösten eller under en mild vinter utslående blommorna
eller bladknopparna skulle egentligen först nästa
vår kommit till utveckling. G L-m.
Prolerptisk, bot. Se Prolepsis.
Pröles, Andreas. Se Augustiner, sp. 410.
Proletariat, samling proletärer (se P r o l e t ä r);
proletärers allmänna lefnadsvillkor.
Proletär (fr. prolétaire, af lat. pröles, barn). I
motsats mot assidui, d. v. s. de besuttne,
som skattade för fastighet, kallade romarna de
medborgare, hvilkas förmögenhet understeg det för
5:e klassen i centurieförfattningen bestämda minimum
(enligt den vanliga uppgiften 12,500 eller 10,000
as, motsvarande vid de puniska krigens tid ungefär
875 ä 1,000 eller 700 ä 800 kr.), för proletärii,
emedan dessa ansågos ha sin egentliga betydelse för
staten därutinnan, att de aflade barn (pröles}. De
kallades äfven capite censi, d. v. s. blott för sin
person räknade i census. De bildade tillsammans l
centuria och voro i början uteslutna från krigstjänst,
men utskrefvos dock undantagsvis eller i nödfall
och fingo då vapen af staten. Småningom började dock
flottan och äfven hären att rekryteras jämväl från de
nedanför de fem klasserna ställde, och hos de gamle
författarna förekomma uppgifter, som tyda därpå,
att census 1. den uppskattade förmögenheten skulle
ha varit för proletarii högst 1,500 as och att 375
as varit det minsta kapital, som beskattats. "Capite
censi" skulle då ha egt mindre än eller möjligen
t. o. m. 375 as. Måhända brukades det senare namnet om
dem, som på inga villkor fingo göra krigstjänst. Efter
Marius’ tid, då till hären utskrefvos medborgare utan
afseende på deras förmögenhet, förlorade emellertid
hela skillnaden sin? betydelse. - Ordet "proletäier"
(1. proletariat) har på senare tid kommit i bruk
för att beteckna den egendomslösa samhällsklass, som
visserligen genom eget aflönadt arbete förtjänar sitt
lifsuppehälle och sålunda ej faller fattigvården till
last, men icke kan förvärf va sig något öfver en knapp
nödtorft eller aflägga den ringaste besparing för
framtiden. Begreppet proletariat sammanfaller alltså
i det närmasts med kroppsarbetarnas klass. Ännu
nyare uttryck äro "litterärt proletariat",
"konstnärsproletariat", "studentproletariat" m._fl.
R. Tdh.*
Prolif eréra, löt. Se Prolifikation.
Prolifikation, Genomväxning, bot., missbildning
beroende därpå, att en axel efter att ha bildat en
blomma växer vidare vegetativt eller pro-
G-enomvuxen ros med flera af kronbladen tillbaka!) oj
da;
ståndare och pistill saknas; i deras ställe en
gren med
blad och blommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
