Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Probabilitetskalkyl, Sannolikhetsräkning, mat. - Probat - Probate, divorce, and admiralty division - Probenreuter. Jfr Commis (voyageur) - Probera - Proberarafgift. Se Myntarlön - Proberbagge - Proberkonst - Proberkula, fys. Se Proberskifva - Probernål - Proberskifva - Probersten. Se Guld, sp. 583, Guldprof, Kiselskiffer och Probernål - Proberur, urmak. Se Normalur - Probitas laudatur et alget, lat. - Problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med 1. Sannolikheten för det alternativa inträffandet
af två händelser är lika med summan af sannolikheterna
för dessa hvar för sig. Sannolikheten för det
samtidiga inträffandet af två händelser är lika
med produkten af de särskilda sannolikheterna. Så
är t. ex. sannolikheten för att med en tärning
slå antingen en etta eller en tvåa lika med 2/6,
och {med tillämpning af båda de nyss nämnda lagarna)
sannolikheten att med två tärningar slå en etta och en
tvåa lika med 2/36. Stundom äro ej alla tänkbara fall
lika möjliga, och i sådana händelser fordras särskilda
metoder för bestämmande af sannolikheten. Ofta
är antalet tänkbara fall omöjligt att bestämma,
och man måste då vanligen nöja sig med approximativa
uttryck för sannolikheten. Kan ett stort antal försök
anställas, så är sannolikheten enligt den s. k. "lagen
för de stora talen" närmelsevis lika med kvoten
mellan antalet fall, då händelsen inträffat, och hela
antalet försök. För bestämmande af sannolikheten att
en viss faktiskt inträffad händelse berott på olika,
mer eller mindre antagliga orsaker finnas särskilda
metoder.
Bland probabilitetskalkylens tillämpningar vid
bestämmande af storheter, hvilkas värden icke
fullt exakt kunna erhållas, må nämnas de, som
afse mer eller mindre osäkra vinster, samt storheter,
erhållna genom mätningar eller observationer, som på
grund af instrumentens ofullkomlighet eller andra
förhållanden icke kunnat fullt exakt utföras. Med
matematiska förväntningen i fråga om en summa,
som icke med full säkerhet kan påräknas, förstås
produkten af sannolikheten för dess erhållande och
summans storlek. Summans matematiska värde är lika med
förväntningen. Så är t. ex. matematiska värdet af en
tiokronsedel, som jag erhåller med villkor, att jag
med en vanlig tärning i ett slag slår en sexa, lika
med 1/6 . 10 eller 1 2/3 kr. Läran om det matematiska
värdet för en penningsumma har en synnerligen stor
betydelse inom lifförsäkringsteorien, där för öfrigt
äfven andra delar af probabilitetskalkylen ega
sin användning. – Vid mätningar och observationer
förefinnas, äfven sedan alla försiktighetsmått
blifvit vidtagna, anledningar till smärre fel, de
s. k. tillfälliga felen. Antar man dessa fel vara i
afseende på storlek och antal fördelade efter en viss
lag, kan man därigenom bestämma sannolikheten för
fel af olika storlek samt därmed äfven det sannolika
felet och det sannolika värdet i fråga om en viss
storhet. Med sannolikt fel förstås då den storhet,
hvilken felet lika ofta öfver- som understiger. Denna
del af probabilitetskalkylen innefattas vanligen under
benämningen minsta kvadratmetoden (se d. o.) samt är
af stor vikt inom astronomien och andra vetenskaper,
där observationer eller mätningar förekomma. –
Probabilitetskalkylens första utveckling började
vid midten af 1600-talet genom Fermat, Pascal och
Huygens. Bland dem, som sedermera väsentligt bidragit
till dess fortbildning, må nämnas Jacques Bernoulli,
Moivre, Montmort, Daniel Bernoulli, Condorcet, Laplace
och Poisson.
(I. F.)
Probat (lat. probatus), pröfvad och godkänd,
bepröfvad, befunnen duglig. – Probatum est, (medlet)
har visat sig duga; det hjälper.
Probate, divorce, and admiralty division [pråu’bət
divå’s ənd ä’dmirəlti divi’ʃən], eng., en
division af High court of justice (se Court), som,
med en ordförande och en annan domare som bisittare,
handlägger bevakning af testamenten, äktenskapsfrågor
och sjörättsmål.
(E. K.)
Probenreuter [pråbenröjter; ty., af skämtordet
probe(n)reiter], "profryttare", handelsresande,
kringresande handelsombud. Jfr Commis
(voyageur).
Probera (lat. probare), pröfva, profva, undersöka;
medelst prof utröna halten af ädel metall i en
legering.
Probararafgift. Se Myntarlön.
Proberbagge, husdjurssk., en mindre värdefull bagge,
som ej användes till afvel utan endast för att leta
upp brunstiga tackor inom fårhjorden. För att hindra
proberbaggen från parningens fullgörande fastbindes
ett slags förkläde af skinn eller segelduk under hans
buk. Då fårherden genom proberbaggen fått reda på,
hvilka tackor äro brunstiga, afskiljas dessa i en
särskild kätte.
H. F.
Proberkonst, Metallproberingskonst, Dokimasi,
kunskapen att i liten skala ur mineralier, malmer,
salter, metallurgiska produkter o. s. v. utdraga och
bestämma halten af däri ingående ämnen. Egentligen är
den analytiska kemien en afdelning af proberkonsten;
men man brukar stundom i inskränktare mening
med benämningen proberkonst afse endast de
prof, som utföras på torra vägen, d. v. s. med
tillhjälp af värme i smärre försöksugnar, och
hvilka i allmänhet ej kan tillmätas den höga
grad af noggrannhet, som ernås genom den på våta
vägen utförda kemiska analysen. Proberkonsten
i denna betydelse, som förr var af stor vikt
såväl för utarbetandet som för kontrollerandet af
metallurgiska processer, har därför alltmera förlorat
i betydelse och ersatts med vanlig kemisk analys.
F. S-e.
Proberkula, fys. Se Proberskifva.
Probernål, vid guld- eller silfverprof använd
metallnål, gjord af legering, hvars halt är känd. Vid
silfverprof användas 16 nålar af 1- till 16-lödigt
silfver, vid guldprof 24 nålar af 1 till 24 karats
guld. Med det guld- eller silfverföremål, som
skall proberas, gör man ett streck på proberstenen
och bredvid detta flera streck med nålarna, tills
man funnit den nål, hvars streck mest likna det
proberade föremålets. Jfr Guldprof och Silfverprof.
(F. S-e.)
Proberskifva, Profskifva, fys., en tunn
skifva af metallbleck, 1 till 1 1/2 cm. i diameter,
fäst vid en smal stång af ebonit, glas eller annat
elektriskt oledande material. Den användes vid
undersökningar af elektricitetens fördelning på en
laddad ledare. I st. f. skifva användes äfven en
kula af metall. Instrumentet benämnes då
prober- l. profkula.
L. B. B.
Probersten. Se Guld, sp. 583, Guldprof, Kiselskiffer
och Probernål.
Proberur, urmak. Se Normalur.
Probitas laudatur et alget, lat., "dygden berömmes
och fryser", ett uttryck ur Juvenalis’ "Satiræ",
I, 74.
Problem (af grek. problema, det förelagda,
uppgift). 1. Filos. och log., en för vetenskaplig
undersökning uppställd fråga. Det är vårt förstånds
behof af enhetlig uppfattning och vår viljas kraf på
enhetlig värdering af ändamålen för vårt lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
