Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en <i>oberpräsident, som leder förvaltningens alla
grenar å konungens vägnar och afgör ärenden, som äro
gemensamma för flera regeringsområden. Han biträdes
af ett provinzialrat (6 ledamöter, hvaraf
5 för 6 år valda) m. fl. styrelser för olika
förvaltningsgrenar. Provinsens representation
kallas provinziallandtag, men dess sammansättning
och befogenhet äro olika i olika provinser. I Posen
är landtdagens sammansättning grundad på
stånd eller klasser (ridderskap, städer och
landskommuner). I de öfriga provinserna sänder
hvarje stads- eller landtkrets till provinslandtdagen
två ombud eller flera efter kretsens folkmängd. I
stadskretsarna väljas ombuden af magistrat och
stadsfullmäktige, i landskretsarna af kretsdagen.
Valen gälla för
6 år. Landtdagen sammanträder på konungens
kallelse minst en gång hvartannat år och väljer
själf sin ordförande. Den väljer äfven en s.
k. landeshauptmann (i Brandenburg och Hannover
kallad landesdirektor) för 6–12 år, dock att valet
skall stadfästas af konungen. Landeshauptmann har
att öfvervaka skötseln af de löpande ärendena af
kommunal natur, och han biträdes af flera ämbetsmän.
Om provinslandtdagen så vill, kan den i
st. f. landeshauptmann tillsätta ett kollegialt
landesdirektorium (ett sådant finnes blott i
Hannover). Däremot utser hvarje landtdag för 6 år
ett provinsutskott (provinzialausschuss), bestående
af en ordförande och 7–13 ledamöter, hvarjämte
landeshauptmann å ämbetets vägnar är medlem däraf. Det
har att förbereda och verkställa landtdagens beslut,
förvalta vissa till detsamma hänvisade ärenden (vården
af sjuka, vansinniga och lytta, uppsynen öfver
fattighusen på landet, öfver korrektionshusen
m. m.) samt att utnämna högre provinsämbetsmän.
– Den lokala förvaltningen var i äldre
tider mycket olika i olika provinser, och
ända in på 1880-talet bestod en bestämd skillnad i
kommunal själfstyrelse mellan de 7 östra provinserna
(utom Posen) och de öfriga. I de förra
gällde sedan 1872 en modern kretsordning,
som reviderades 1881 och sedermera 1884–88
utsträcktes att gälla äfven i de andra provinserna
(utom Posen). Äfven förut bestående olikheter i
omfattningen af och formerna för själfstyrelsen i
provinserna afskaffades samtidigt med det nämnda
undantaget (Posen). – De preussiska provinserna
kunna ej jämföras med våra län; några af dem ha
flera millioner inv. (Schlesien öfver 5 mill.,
Rhenprovinsen öfver 7 mill.), och ingen har under
1,6 mill.
Rättskipningen är numera gemensam för hela
Tyskland (se härom Tyskland). Af detta rikes 30
appellationsdomstolar (oberlandesgerichte, motsvarande
våra hofrätter) finnas 14 i P. Oberlandesgericht i
Berlin har behållit sitt gamla namn kammergericht. Men
högsta instans för P. liksom för det öfriga Tyska
riket är riksrätten (reichsgericht) i Leipzig.
J. F. N.
Försvarsväsendet. Genom 1814 års värnpliktslag och
1815 års landtvärnsordning blef allmän värnplikt
utan rätt till byte eller friköpning lagd till
grund för rekryteringen af preussiska armén och
bestämdes tjänstetiden. Armén indelades i 1 gardes-
och 8 provinsialarmékårer, hvar och en med 5 linje-
och 4 landtvärnsinfanteri-, 4–5 kavalleri- och 1
artilleriregemente. 1860 ökades
armén därigenom, att alla landtvärnsregementen
utbyttes mot linjeregementen, öfriga truppslag
ökades och landtvärnet ombildades, så att det
kom bakom linjen i stället för bredvid den, såsom
förut varit fallet. Efter 1866 års händelser ökades
armén med 3 armékårer, i hvilka ingingo trupper
från nyförvärfvade landsdelar och från de stater,
som ingingo i Nordtyska förbundet och ställde sina
trupper under preussisk förvaltning. Efter fredsslutet
1871 bildades en ny armékår (i Elsass-Lothringen)
genom uttagning af trupper från de gamla kårerna
och någon nybildning äfvensom ett nytt kårförband
(i Baden). Vid de olika ökningarna af Tyska rikets
armé har största andelen drabbat P. 1890 tillkommo
för P. två armékårsförband; 1899 ytterligare
ett och 1912 två. F. n. (1914) uppställer P. 166
infanteriregementen med maskingevärskompanier, 14
jägarbataljoner med maskingevärsafdelningar, 86
kavalleriregementen, 76 fältartilleriregementen,
19 fotartilleriregementen med 38 bataljoner,
23 pioniärbataljoner, 21 verkehrsbataljoner af
olika slag, 19 trängbataljoner m. m., hvarmed det
ingår som huvudbeståndsdelen i Tyska rikets armé
(se vidare Tyskland). C. O. N.
Finanser. Budgeten för finansåret 1 april 1913–31 mars
1914 visar i inkomster och utgifter en totalsumma af
4,595,7 mill. mk. Bland inkomsterna märkas: direkta
skatter 449,6 mill., indirekta skatter 129,4 mill.,
inkomster från domäner och skogar 170 mill., från
grufvor, hyttor och saltverk 335,5 mill. och af
järnvägarna 2,508,i mill. Anmärkas må, att tullar
och postmedel tillfalla Tyska riket, ej de enskilda
staterna. Bland utgifter: ränta och amortering af
statsskulden 431 mill., matrikularbidragen till Tyska
riket 160,4 mill., utgifter för konst och offentlig
undervisning 275 mill. (samt 20,9 mill. på extra
stat) samt utgifter för uppbörden och för drifvande
af statens affärsverk 2,787,7 mill. (hvaraf för
järnvägarnas drift 2,149,9 mill.). – Statsskulden steg
1914 till 9,901,77 mill. mk och hade sedan 1905 vuxit
med 2,692,82 mill., men statens tillgång i kapital,
domäner, skogar, bergverk, järnvägar etc. är dock så
stor, att dess finansiella ställning kan betraktas
som ytterligt fördelaktig.
Statsvapnet är trefaldigt. Det lilla innehåller
i silfver en svart krönt örn med röd tunga,
gyllene s. k. klöfverstänglar på vingarna,
spiran i högra, riksäpplet i vänstra foten samt
konungens namnteckning på bröstet. Det mellersta
vapnet har en midtsköld, innehållande P:s vapen,
och 11 fält med provinsernas emblem; det är betäckt
med konungakrona, hålles af två vildmän med klubbor
och omges med Svarta örns ordenskedja och kors. Det
stora vapnet innehåller tre midtsköldar (Preussen,
Brandenburg, Nürnberg-Hohenzollern) och 48 fält med
provinsers och landsdelars vapen; det betäckes med
en krönt hjälm, omges af Svarta och Röda örns samt
Kungl. husordens kedjor äfvensom af Kronordens band,
stödjes af två vildmän med standar samt står på
en blå, guldinfattad sköldfot med valspråket "Gott
mit uns"; det hela omges af ett purpurfärgadt, med
örnar och konungakronor stickadt vapentält, täckt af
konungakronan och riksbaneret. Landsfärgerna äro svart
och hvitt. Om riddarordnarna se Ordnar, sp. 835–836. –
P:s hufvudstad är Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
